Levande fossil

Fyra platser i Kristianstads Vattenrike har tilldelats konstverket Levande fossil, stenar blästrade med för området karaktäristiska arter. Stenarna är placerade i anslutning till skyddsvallar och vandringsleder.

Den ekologiska läskunnigheten minskar kraftigt i vårt moderna samhälle. Om vi känner till några hotade arter i vår närhet kanske det väcks en nyfikenhet att lära mer om det ekosystem vi är en del av. Arterna speglar platsens problematik i förhållande till ett förändrat klimat. Det finns tre olika scenarier för arter vid en klimatförändring: de kan anpassa sig, förflytta sig eller dö ut.

Levande fossil är skapat speciellt för Biosfärområdet Kristianstads Vattenriket i anslutning till det tvärvetenskapliga konstprojektet Man and Biosphere - prekära situationer. Projektet är utvecklat i samarbete med Kristianstads konsthall och sammanfattades med en utställning 2018. Nedan finns fördjupad information om de arter som är representerade.

Verket är bekostat av fonderna Otto Ericsson, CW Olander och Oscar Pettersson.

Kristianstads Vattenrike är utsett till ett Biosfärområde av Unesco, ett modellområde för hållbar samhällsutveckling. Sveriges lägsta markpunkt ligger i Kristianstad, -2,32 m under havsytan. Biosfärområdets naturvärden är beroende av temporära översvämningar, en balans som lätt kan rubbas i förhållande till klimatförändring och havsnivåhöjnining. 

Permanenta, icke plöjda, marker är viktiga som kolsänkor. Dessa marker, t ex betesmarker, är också hot spots områden för biologisk mångfald.

Varmare klimat i Skåne förklarar mer än hälften av förändringarna i den vilda floran. I Skåne har åren 2007–2017 varit 0,9–1,6°C varmare än perioden 1961–1990. Förändringar direkt orsakade av klimatet förstärks ytterligare av förändringar i markanvändningen eftersom arter som gynnas av bete och slåtter ofta också föredrar ett kallare klimat¹.

 Liparis loeselii - Gulyxne.

Placering: Naturum 56°01’41.8”N 14°08’45.2”E

Liparis loeselii - Gulyxne

Nära hotad och fridlyst.

Gulyxnes habitat utgörs av öppna eller glest träd/buskbeklädda “extremrikkärr”. Eftersom gulyxnen kräver en jämn, kontinuerlig tillgång på vatten är åtgärder som påverkar habitatets hydrologi förödande. Rikkärr och andra typer av myrar har drabbats hårt under de senaste århundradena. Främst har dikningar inom jord- och skogsbruket dränerat och förstört dessa ekosystem. Andra hot mot biotopens hydrologi är t ex byggnation av skyddsvall och vägdragningar. Gulyxnens krav på rätt vattenkemisk sammansättning gör att den, och flera andra rikkärrarter sannolikt kan slås ut på sikt i de delar av landet som idag drabbas av övergödnings- och försurningseffekter p g a nedfall av luftburna föroreningar.

PÅVERKAN: ökad näringsbelastning, jakt/insamling, dikning/torrläggning, intensifierat jordbruk, igenväxning.

KÄNNETECKEN: Gulyxne är en liten orkidé som är cirka 10 cm hög. De större, ljusgröna, fettglänsande bladen, 2–3 till antalet som omger stjälkens nedre del är tunglika och uppåtriktade. Under dessa sitter några mindre, oansenliga blad. Blommorna är blekt gulgröna till färgen och ofta 5–10 till antalet. Ibland kan endast 1–2 blommor förekomma. Blomställningen är relativt gles. Hyllebladen är smala, odelade och spretiga. Fruktämnet är ofta vridet så att den 4–5 mm långa läppen pekar uppåt. Blommorna är ca 1 cm breda. Frökapslarna blir upp till 1 cm långa och sitter upprätt. Gamla fröställningar kan ibland sitta kvar till året därpå. Blomningstid juni–juli.

Raphanus raphanistrum - Åkerrättika.

Placering: Västra vallen 56°03’93.0”N 14°14’31.5”E

Raphanus raphanistrum - Åkerrättika

Sårbar.

Åkerogräset åkerrättika är en av de arter som minskar mest i den skånska floran². Under 1900-talet kunde förändringarna i floran till stor del förklaras av kvävenedfall, användning av konstgödsel och utdikning. De senaste årtiondena finns förklaringarna istället att hitta i varmare klimat och stora omstruktureringar inom jordbruket där antalet betesdjur och betad areal minskat samtidigt som jordbruksmark i främst de norra och inre delarna av Skåne inte längre brukas. Det intensiva moderna jordbruket med tätvuxna grödor, ogräsbesprutning och frörensning har drabbat åkerrättikan hårt. Tidigare var den mycket vanlig i åkrar, trädesåkrar och potatisland, men nu finner man den ofta på skräpmark av varierande typ som ruderatfält, bangårdar, fabriks- och hamnplaner, jordhögar och soptippar.

PÅVERKAN: ökad näringsbelastning, bekämpningsmedel, intensifierat jordbruk.

KÄNNETECKEN: Åkerrättika är en korsblommig växt, som i allmänhet är ettårig, men kan vara tvåårig. Den kan bli ganska högvuxen, upp emot en meter, och grenig. Hela växten är ganska sträv av små utskott. De nedre bladen är djupt parflikiga med en stor, rundad ändflik och mindre sidoflikar. De övre bladen är mindre och hela, men ibland något loberade eller sågade. Liksom hos andra korsblommiga är blomställningen en klase, som i frukt kan bli långt utdragen. Kronbladen är 1–2 cm långa och blekgula, sällan vita och ofta med mörkviolett ådring. Frukten är en ledskida, d v s en skida som är insnörd mellan fröna och vid mognaden delar sig i enfröiga segment. Skidan slutar med spröt. Hela växten luktar rädisa56°01’02.0”N 14°10’12.0”E om den krossas.

Osmia maritima - Havsmurarbi

Placering: Hammarslundsvallen 56°01’02.0”N 14°10’12.0”E

Osmia maritima - Havsmurarbi

Starkt hotad.

Insekter spelar nyckelroller i de flesta ekosystem och drastiska förändringar i antalet insekter och i artsammansättningen kan på sikt leda till total kollaps för våra ekosystem vilket även hotar vår livsmedelsförsörjning. Havsmurarbiets habitat är havsstränder där det finns soliga och sandiga fria ytor att gräva bon i. Det måste också finnas käringtand eller strandvial, då havsmurarbiets föda är nektar och pollen från dessa växter, samt ängsviol, vars blad det behöver för sitt bobygge.

PÅVERKAN: igenväxning, närvaro av annan art.

KÄNNETECKEN: Längd 10–12 mm. Murarbin, liksom de flesta andra buksamlarbin har tydlig könsdimorfism. Honorna samlar pollen i den borstlika styva behåringen på undersidan av bakkroppen. De är robust byggda med kraftiga käkar och påfallande stort, kompakt huvud. Hanarna är slankare, har längre antenner och saknar behåring för polleninsamling. Honans rygg, hjässa och första bakkroppssegmentet är rödbrunt-gråbrunt behårade. I övrigt är kroppen svarthårig. Hanens behåring är gulgrå-grå på huvud, mellankropp och första bakkroppssegmentet, medan resten av bakkroppen är rödtonad. Flygtid maj–juli.

Ajuga genevensis - Kritsuga

Placering: Härlövsängaledsvallen 56°02’21.6”N 14°08’35.1”E

Ajuga genevensis - Kritsuga

Akut hotad och fridlyst.

Kritsuga försvann tidigt från de flesta av sina sydvästskånska lokaler genom bebyggelse och omvandling till jordbruksmark. I naturlig miljö växer kritsuga på torra, kalkrika backar eller i glesa, ljusa skogar.
Vid huvudförekomsten i Kristianstad växer kritsuga på torr gräsmark med kalkhaltig sand på ett före detta militärt övningsfält. Det är möjligt att beståndet på denna plats uppkommit genom att den spridits från ett tidigare närliggande koloniområde där den då odlats.

PÅVERKAN: jakt/insamling, exploatering/konstruktion, bekämpningsmedel, intensifierat jordbruk, igenväxning.

KÄNNETECKEN: Kritsuga är en flerårig, 10–30 cm hög kransblommig ört som saknar utlöpare. Bladen är grovt tandade och håriga. Rosettbladen är ganska långskaftade och vissnande vid blomningen medan stjälkbladen är kort- eller oskaftade. Stjälken är hårig. De 15–20 mm långa, klarblå blommorna sitter i en lång axlik blomställning. Ståndarna är långt utskjutande och har håriga strängar. De övre stödbladen är lika långa som eller kortare än blommorna.

Projektet har genomförs i samråd med Kristianstads konsthall och intendent Claudia Schaper.
Genom ett samarbete med Wanås konst och Nirox Foundation i Sydafrika har ytterligare ett Levande fossil utformas. Harveya pumila, Ink blom, skildrar Sydafrikas och Gautengprovinsens klimatkontext och är placerad i Nirox Foundation Sculpture Park sedan våren 2018.

”För den som inte längre upplever sig som en del av de ekosystem den drabbar, är den industriella civilisationens förödelse till stora delar omärklig”.

Granström, Helena, Det som en gång var, Natur och Kultur (2016).

• Läs mer om konstnären Caroline Mårtensson här Länk till annan webbplats.

Källor:

1 Tyler, Torbjörn, 2018, Varmare klimat och nedläggning av jordbruk förändrar Skånes flora, hämtad 2018-11-21. Se länk för mer information:

• Varmare klimat och nedläggning av jordbruk förändrar Skånes flora Länk till annan webbplats.

Övriga källor:

Beskrivningar av arter är fritt sammanställt utifrån material från ArtDatabanken, SLU, Den nya nordisk floran, 2003, av Bo Mossberg och Lennart Stenberg samt utifrån dialog med Carina Wettemark, chef Biosfärenheten och koordinator för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike och Anna Persson, ekolog och forskare vid Lunds Universitet. Samtliga arter är omnämnda i dokumentet Samtliga nationellt rödlistade arter inom Biosfärområde Vattenriket 2015, Vattenriket Kristianstad, rödlistade arter, hämtat 2018-11-21. Se länk för mer information:

• Samtliga nationellt rödlistade arter inom Biosfärområde Vattenriket 2015 Länk till annan webbplats.

• Se de offentliga konstverken på en karta Länk till annan webbplats.