Personuppgifter i räddningstjänsten

Räddningstjänsten spelar in en del insatser för att kunna dokumentera dem och för att kunna göra korrekta utvärderingar av dem i efterhand. Detta för att kunna bli en ännu bättre och mer effektiv räddningstjänst.

Dessutom kan det material som fångas upp med de kroppsburna kamerorna underlätta för brottsbekämpande myndigheters arbete, exempelvis polis och åklagare, eftersom bevismaterial eller information om brott kan förekomma på filmerna.

Även andra myndigheter som utreder olyckor i syfte att lära från dem, kan komma att få ta del av materialet, exempelvis Trafikverket och Haverikommissionen.

Vi kommer inte att behandla dina personuppgifter för något annat syfte än det för vilket de insamlades.

Vilken rättslig grund använder vi?

Räddningstjänsten stödjer sin behandling på artikel 6.1 i Dataskyddsförordnindningen. Behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Den rättsliga förpliktelsen följer av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Räddningstjänsten är enligt denna lag skyldig att efter varje insats undersöka orsaken till olyckan, händelseförloppet samt insatsens genomförande. Detta för att utvärdera och utveckla den egna organisationen.

Ytterligare rättslig grund för vår behandling hittas i Förordning (2014:1223) om skydd mot olyckor. En kommunal räddningstjänst ska biträda vid den utredning som polisen eller någon annan myndighet gör med anledning av en olycka. För att uppfylla denna skyldighet kan räddningstjänsten tillhandahålla originalsekvenser till brottsbekämpande myndigheter där identifierbara personer förekommer på filmmaterialet. Detta får ske under förutsättning att sekvensen innehåller bevis eller information om ett brott.

Hur behandlas känsliga uppgifter?

När vi använder kroppskameror vid insatser och övningar kan känsliga personuppgifter behandlas. Ett sådant exempel är uppgifter om personers hälsa. Det undantag i artikel 9.2 GDPR räddningstjänsten tillämpar för att få behandla dessa personuppgifter är artikel 9.2.g.

Räddningstjänsten begränsar behandlingen av känsliga personuppgifter i största möjliga mån och genomföra nödvändiga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder härvid. Räddningstjänsten har även upprättat rutiner och vägledning inför eventuella behandlingar av känsliga personuppgifter. Exempelvis är material som inte är nödvändigt för att uppnå ändamålet med behandlingen begränsat och även behörighet att få åtkomst till materialet är begränsat. Räddningstjänsten upprättat och implementerat tydliga rutiner, riktlinjer och gallringsrutiner och all personal som filmar får tydliga instruktioner och utbildning om detta samt i vilka situationer de absolut inte ska filma.

Vilka personuppgifter är det som behandlas?

De kategorier av personuppgifter som behandlingen omfattar är film- och ljudinspelningar samt i undantagssituationer uppgifter om hälsa.

Vilka tar del av uppgifterna från kamerorna?

De som kommer att få tillgång till personuppgifterna är i första hand medarbetare inom räddningstjänsten i Kristianstads kommun. Filmade sekvenser där identifierbara personer förekommer kan även överlämnas till polis eller åklagare, i de situationer brott eller andra bevis har spelats in.

Filmsekvenser som anses vara en allmän handling kan komma att lämnas ut i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen. Innan något lämnas ut gör vi en sekretessbedömning.

Förs uppgifter över till tredje land?

Dina personuppgifter kommer inte att föras över till ett så kallat tredje land. Med tredje land menas land utanför EU och EES.

Hur länge sparas filmerna från kamerorna?

Huvudregeln är att filmer får lagras i 72 timmar. Ska filmen lagras en längre än så ska räddningstjänsten motivera det. Filmer som används inom ramen för utbildning gallras vid inaktualitet, tidigast efter sista tidpunkt för revision. Orsaken till att filmer för utbildningssyfte ska lagra längre tid än 72 timmar är att annars kan inte filmerna användas för sitt syfte att vara utbildningsmaterial.

Bedömningen av huruvida en film ska raderas eller sparas görs utifrån de policys och rutiner som räddningstjänsten upprättat.

Hur länge den redigerade versionen ska sparas framgår av dokumenthanteringsplanen.

• Dokumenthanteringsplan för Räddningsnämnden Pdf, 492.5 kB. (Pdf, 492.5 kB)

Filmer som blivit allmän handling bevaras i enlighet med Arkivlag (1990:782). Filmerna kommer då att lagras som allmänna handlingar i enlighet med Arkivlagen tills de gallras utifrån gällande kommunala bestämmelser.

Vad gäller för filmer som visar misstänkta brott?

Filmer som sparas för att biträda vid utredningar som polisen eller någon annan myndighet gör med anledning av en olycka sparas högst två månader. Efter diskussion med polis har vi kommit fram till att räddningstjänsten behöver lagra filmen längre än 72 timmar som är huvudregeln. För att kunna uppfylla vårt ändamål med behandlingen kommer filmen att lagras i högst två månader i syfte att eventuellt överlämnas till polis. Har ingen begäran från polis eller åklagare om utlämnande av filmen inkommit efter två månader ska filmen raderas.

Förekommer automatiserat beslutfattande eller profilering?

Nej, inget automatiserat beslutsfattande eller profilering förekommer.