Skolans historia

Under denna tid var elevantalet skiftande i skolan men i genomsnitt fanns det 60 elever. Mot slutet var huset så förfallet att undervisningen fick skötas hemma hos rektor och lärare. 1820 blev det bestämt att de tidigare trivialskolorna skulle kallas lärdomsskolor, detta innebar ingen omedelbar höjning av skolstandarden i Kristianstad. Bland de som gått i Kristianstads skola före 1820 finns bland annat den berömde naturforskaren Anders Johan Retzius, nationalekonomen Johan Fischerström och porträttmålaren Alexander Roslin.

1832 blev Per Johan Böklin rektor. Han var en ledande profil i stadens kulturliv, medarbetade i Skånska Posten och var nära vän till Fredrika Bremer. Inom skolväsendet tog han initiativ till inrättandet av en barnskola (folkskola) och uppförandet av ett gemensamt skolhus för denna och lärdomsskolan. Den invigdes 1835 och fick heta Hertig Carls Skola. Genom ett kungligt brev 1858 blev skolan ett högre elementarläroverk med lektors- och adjunktstjänster. Elevantalet växte och 1861 fanns det 200 elever. 1864 hölls den första studentexamen i Kristianstad med statliga censorer. 9 elever som prövade och 8 godkändes.

Kollegiet 1932

Eftersom elevantalet ständigt växte tog stadsfullmäktige 1871 beslut om att ett nytt skolhus skulle byggas på en tomt där den södra stadsporten tidigare stått, därav det nuvarande namnet Söderportgymnasiet. Den 10 december 1875 invigdes den nya skolan och efter 1878 kallades skolan Högre allmänna läroverket.

Under början av 1900-talet hade skolan ca 300 manliga elever. 1907 tog två flickor studenten, dock som privatister, och först 1923 togs flickor in på läroverket. Den första kvinnan som fick arbete på skolan blev en vaktmästare, mor Ljungberg, som tog över vaktmästarsysslan efter sin avlidne make. Skolan har genom åren blivit om- och tillbyggd vid flera tillfällen, bland annat efter en stor brand 1959.

Vid gymnasiereformen 1968 fick skolan sitt nya namn (då Söderportskolan) och studentexamen avskaffades, det byggdes en ny gymnasieskola, Österängskolan, och undervisningen fördelades mellan skolorna. Från och med läsåret 1996/97 har Kristianstad sex gymnasieskolor. De nya skolorna är Christian IV:s skola, Milnergymnasiet, Wendesgymnasiet och Önnestadsgymnasiet. Numera är Söderportgymnasiet helt renoverad och tillbyggd och har ca 1100 elever, ett riksgymnasium för rörelsehindrade elever och ett resurscentrum för studiemotiverade elever med särskilda svårigheter.

Studentexamen 1943

Genom åren har det passerat många ungdomar genom skolan och flera av dessa har blivit betydande inom många områden. Till de mest kända får vi väl räkna Gustav Hellström (1882-1953), som tog studenten 1900 och senare blev författare och kulturjournalist. Han har beskrivit Kristianstad och Läroverket i sin bok Snörmakare Lekholm får en idé (1927). 1942 valdes han in i Svenska Akademien. En annan mycket känd författare är Fredrik Böök (1883-1961), som också slutade 1900. På grund av sänkt sedebetyg. Han tog senare studenten som privatist i Lund. Böök har också beskrivit sin gamla skola i boken Storskolan (1940). Frans G Bengtsson (1894-1954) tog också studenten här. Skolan har också beskrivits i litteraturen av andra. En före detta adjunkt, vid Söderportgymnasiet, låter det ske ett mord i en spiraltrappa på Söderportgymnasiet i sin deckare Citronplockerskan (1975).

Innehållet är hämtat ur följande böcker:

• Andersson, Thorsten, Boken om Kristianstad. 2:a uppl. 1982.
  
• Boalt, Bengt, Historik över Kristianstads Högre allmänna läroverk (utan tryckår).

I december 2000 fyllde Söderportgymnasiet 125 år. Till jubileet kom det ut en bok som heter Söderportskolan 125 år: från Elementarläroverk till Gymnasieskola 2000.