Så blir skolmaten klimatsmartare

Varje dag serveras 16 000 portioner i Kristianstads skolor. Med så stora volymer blir skolmaten en viktig del i kommunens hållbarhetsarbete. Här kan små förändringar kan ge stora positiva effekter för miljön, för ekonomin och för eleverna.

– Kristianstads kommun är en klimatkommun och att arbeta för att skolmaten ska få en mer klimatsmart utformning är ett naturligt steg för att minska vår miljöpåverkan, säger Sara Martinsson, enhetschef på Gemensam service måltid i kommunen.

Ett steg är att kockarna byter ut en del av köttet mot andra alternativ. Ett exempel är en av elevernas favoriträtter: spagetti med köttfärssås.

– Den gör vi ofta mer klimatanpassad när vi byter ut en tredjedel eller hälften av köttfärsen mot ärtfärs eller grönsaker, säger Frida Lavesson, kock på Milnerskolan.

Att byta ut en del av köttet bidrar till konkreta resultat för miljön genom minskade utsläpp av växthusgaser.

– Forskning visar att köttproduktion har en mycket större miljöpåverkan än vegetabilisk odling, säger Sara Martinsson. Vi kan se att utsläppen minskar när vi drar ner på köttandelen och det innebär att klimatavtrycket minskar.

Samma näring och matvanor

Vissa föräldrar är oroliga för att eleverna inte ska få i sig tillräckligt med protein, men recepten är anpassade så att köttproteinet ersätts av motsvarande mängd vegetabiliskt protein. Näringsvärdet är alltså minst lika bra i sin helhet.

Och det var inte så länge sedan köttkonsumtionen i Sverige var mycket lägre än den är idag.

– Att äta mycket baljväxter och rötter inget nytt, det gjorde våra mor- och farföräldrar innan det blev vanligt att äta kött varje dag, säger Sara Martinsson. Så det är egentligen en ganska naturlig utveckling.

Valfrihet och nyfikenhet i centrum

I kommunens skolor serveras det varje dag ett vegetariskt alternativ i matsalen och till huvudrätten serveras flera olika sidorätter och tillbehör som grönsaker och baljväxter för att uppmuntra eleverna att testa nya saker.

– I vårt jobb ingår det också att utveckla elevernas smaklökar, säger Sara Martinsson. Vi har världens kräsnaste matgäster, det är vår utmaning, men det är samtidigt roligt.

Som många barn kan eleverna vara lite försiktiga med vilken typ av mat de vill äta. Eleverna äter gärna det de känner igen och vet att de gillar, men kan ibland vara lite ovilliga att testa nya saker. Därför får kockarna arbeta för att ”sälja in” alternativ kost.

– Igår serverade vi currygryta med ärtbites och eleverna var lite skeptiska, men när de väl testade tyckte de att det var jättegott. Vi får ofta kämpa lite för att sälja in nya rätter, säger Frida Lavesson som gärna arbetar med färgglada grönsaker för att få rätterna att se mer lockande ut.

"De är våra gäster"

En hållbar skolmåltid handlar om mer än bara det som ligger på tallriken. För Kristianstads kommuns skolor är det viktigt att lunchen blir en helhet som är bra för både kropp och själ.

– Vi ser inte det som att vi utfordrar eleverna, de är våra gäster och det är viktigt att vi har en god relation med dem, säger Sara Martinsson. Det är också en viktig del för att skapa en god måltid i skolan.

• Läs mer om måltiderna i våra skolor och förskolor här