Byggnadsnämnden 150 år

Den 7 januari 1875 sammanträde Kristianstads stads byggnadsnämnd för första gången. Byggnadsnämnden inrättades på grund av nya lagkrav som kommit i och med 1874 års Byggnadsstadga. I stadgan förordnades hur städers stadsplanering och bebyggelse skulle se ut, t.ex. vilka material som en källare skulle byggas av och hur en hörnbyggnads hörn skulle se ut.

Den första byggnadsnämnden

För att säkerställa att stadgans bestämmelser uppfylldes inrättades byggnadsnämnder som bland annat godkände bygglov, säkerställde att husen byggdes i enlighet med byggloven och tog fram stadsplaner. Stadgan föreskrev också sammansättning av byggnadsnämnden. Nämnden skulle antingen bestå av tre eller fem ledamöter. Om ledamöterna var fem skulle de utgöras av en lagerfaren person som stadens magistrat väljer inom sig, en person som magistraten väljer som antingen kan vara inom eller utanför magistraten och tre av stadsfullmäktiges utvalda personer.

För Kristianstad innebar detta att de första fem ledamöterna och suppleanter var: borgmästare Eugène Clairfelt, tillika ordförande, löjtnant A. Kullberg, kapten W. Lagercrantz, handlande C.J.F. Ljunggren, byggmästare Österberg, handlande Henriksson, kapten friherre von Otter, målare Lönblad, rådman Rudberg och handlande Falkengren. Sekreterare för nämnden var Carl Hertzman.

• Det första bygglovet som byggnadsnämnden godkände var apotekaren A. Gauffins ansökan om att få bygga ett 3-våningshus vid södra gränsen av tomt 101-102 (dagens Östra Storgatan 26).
  Protokoll Byggnadsnämnden 1875 Pdf, 2.8 MB. (Pdf, 2.8 MB)Transkribering av protokoll Pdf, 75.3 kB. (Pdf, 75.3 kB)

De första tjänstepersonerna

Under de 150 år som byggnadsnämnden har funnits har verksamheten vuxit och förändrats, på samma sätt som hela kommunen har förändrats och vuxit. Från början fanns inga anställda tjänstepersoner, men redan 1876 anställdes stadens första stadsarkitekt tillika stadsingenjör, Ludvig Hammar. Hans arvode var 1200 kr per år. Hammar ritade själv också flera av husen i staden. De flesta är idag rivna och har gett plats för nyare hus.

1910 skiljdes befattningarna åt och den första renodlade stadsingenjören var Alarik Lagergreen. Vid tiden var P.L. Håkansson stadsarkitekt.

Byggnadslov de första 10 åren

De äldsta byggloven i Kristianstads stad finns bevarade på kommunarkivet. Under de första tio åren för byggnadsnämnden beslutades om flera nya byggnader men även ombyggnationer av existerande fastigheter.

Fastigheten Otto Marsvin 6, Västra Boulevarden 21

Uppfördes 1877-78 efter ritningar av arkitekten Hugo Zettervall. Zettervall utförde bland annat ombyggnaderna av Lunds och Uppsalas domkyrkor. Ägaren av fastigheten var hovrättssnotarien friherre Nils Ehrensvärd. Fastigheten är i två våningar med vindskupor på vinden. De två balkongerna tillkom redan vid uppförandet.

Snapphanen 8, Östra Storgatan 8, bottenvåning uppförd 1803, övervåning 1878

1803 härjade en brand bland kvarteret vilket ledde till att stora delar av gården brann ner. Redan i slutet av året har nya hus byggts upp varav ett är detta. Från början var det ett envånings boningshus i rappat korsvirke. 1878 ansökte ägaren, beckslagaren Johan August Andersson, om byggnadslov för att uppgöra en övervåning för bostadsändamål. Detta godkändes och huset får därmed sitt nuvarande utseende.

Hans Kock 13, Östra Storgatan 25,

Ett av de äldsta husen i Kristianstad som byggdes åt borgmästaren Jörgen Hansen. Den andra våningen av tegel anses vara byggd på 1640-talet. Bygglovet från 1881 visar ombyggnation av fastigheten mot Tyggårdsgatan.

Mårten Persson 1, Västra Boulevarden 25

Uppfört 1884 efter ritningar av arkitekten Ludvig Hammar. Under åren 1830-1876 låg Vendes ridhus på platsen. Huset uppfördes 1884 på hörntomten mellan Västra Boulevarden och Ridhusgatan. Byggherre var byggmästare Olof Svensson som redan 1885 sålde fastigheten till stadsnotarien Wilhelm Svensson. Huset uppfördes i tre våningar och inrymde lägenheter.

Kristianstad kommun 1974-

Från början gällande endast byggnadsstadgan för städer och köpingar. 1947 ålades alla kommuner att ha en byggnadsnämnd men det gällde endast tätortsbebyggelse. Kommunerna fick först 1959 möjlighet att reglera den tätare bebyggelsen även på landsbygden och sedan 1972 krävs bygglov även på landsbygden.

Det som idag är Kristianstad kommun var tidigare ett 40-tal olika kommuner som alla hade sin egen byggnadsnämnd. Den sista kommunsammanslagning som bildade dagens Kristianstads kommun var 1974. Byggnadsnämnden har numera ansvar för hela Kristianstads kommun.