Vä kyrka

Vä kyrka från 1100-talet har några av Skånes finaste kalkmålningar.

Vä ligger på Kristianstadsslätten väster om Helgeå. Det gynnsamma läget gjorde att människor tidigt började bosätta sig där. Vä var en viktig stad i området innan Kristianstad anlades och det finns därför rika lämningar från förhistorisk tid och medeltid.

Vä har alltid varit en viktig ort och boplatsi vårt område. Från den yngre stenåldern finns det många fynd i Vä. Speciellt intressant är den hällkista man funnit som förutom flintföremål och keramik även innehöll skelettdelar från minst 14 olika personer. Även från bronsåldern finns många fornlämningar och fynd. Bland annat har man hittat fem urngravfält där man under denna tid enligt den rådande seden brände sina döda. Även från järnåldern har man i Vä funnit ett stort antal föremålsfynd och två större boplatskomplex.

Under medeltiden fick byn status som stad och Mariakyrkan byggdes i början av 1100-talet i enlighet med det romanska idealet med absid, kor och skepp samt ett torn. Vä kyrka är en av de äldsta kyrkorna i Lunds stift. Man har funnit en bit pergament i altaret med årtalet 1121 och det är troligt att det faktiskt är årtalet för invigningen av kyrkan.

Donator och byggherre var den danske kungen. Någon gång på 1160-talet överlämnades kyrkan till premonstratenserorden, som i och med det anlade ett kloster i anslutning till kyrkan. Finansiär av klostret var Valdemar I och hans fru Sofia. Klostret upphörde redan 1241 och verksamheten flyttades över till Bäckaskog. Fortfarande har kyrkan kvar mycket av sin medeltida karaktär.

Viktiga näringar i Vä  vid denna tid var handeln och kvarnrörelsen. Under tiden då Vä var en stad uppfördes S:ta Gertruds kapell och Helgeandshuset, men av dessa finns det i dag endast ruiner kvar. Runt staden fanns det också vid denna tid en vallgrav. Än idag visar bykärnan tydliga spår av medeltida struktur.

Vä kyrka är känd för de förnäma romanska kalkmålningarna i absiden och koret. Unik är också den profilerade tribunbågen - dvs bågen mellan absiden och koret som anses ha viss anknytning till stenarbeten som gjordes vid Lunds Domkyrka under 1100-talets första hälft.

Tvingades flytta

Vä utsattes för många bränder och härjningar genom seklerna och det slutgiltiga slaget kom under det så kallade Kalmarkriget (1611-13) 1612 när Gustav II Adolf:s trupper härjade brutalt och hänsynslöst i Skåne. I samband med detta krig kom Vä att brännas ned. Nu fick det vara nog enligt den danska riksledningen i Köpenhamn. Nordöstra Skåne måste kunna försvaras på ett bättre sätt. Efter order av Christian IV började man därför anlägga det nya staden Kristianstad, och 1614 fördes stadsprivilegierna över från Vä till den nya staden.

Detta gjorde man för att få med sig borgarna från den gamla köpingen till den nya staden. Borgare fick bara utnyttja sina rättigheter som handelsidkare i städer och Christian IV var noga med att den nya staden inte bara skulle vara en fästningsstad, här skulle idkas handel också. Även om Kristianstad hamnade i svenska händer efter freden i Roskilde 1658 så fortsatte fästningsstaden att spela en viktig militärstrategisk roll fram till början av 1800-talet.

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Stängt Öppnar kl 07.45
Hjälpte informationen på sidan dig?

Sidans innehåll