Staden under 1800-talet

I början av 1800-talet miste Kristianstad alltmer sin betydelse som fästning, fredligare tider tog vid i både Norden och Europa. Därtill gjorde den tekniska utvecklingen inom artilleri att fästningen blev omodern.

Tillbaka

Moderna kanoner kunde skjuta rakt igenom de gamla fästningsvallarna. Istället betonades ställningen som ämbetsmannastad genom den 1821 inrättade Hovrätten över Skåne och Blekinge. Ungefär 100 år efter den omfattande ombyggnaden av norra och södra fronten påbörjades, i februari 1847 beslutades att Kristianstad skulle upphöra att vara fästning. Tiden som fästningsstad var därmed över, men det var troligen ett högst efterlängtat beslut på det innebar att staden äntligen kunde börja expandera. Den gamla "trånga rektangeln", som ibland var smeknamnet på staden av de lokalt boende, kunde börja byggas bort. Samma år den 5 juni utbröt en häftig eldsvåda som började i södra delen av Västra Smalgatan och lade de tre sydvästra kvarteren i aska. Fortfarande kan man skönja var branden måste ha farit fram då denna del av innerstaden fortfarande är aningen mer öppen än andra delar. Direkt efter branden började fästningen raseras. Av de långa fästningsvallarna blev det istället boulevarder.

Vallarna vräktes ner i kanalen utan att det ordnades så att vattnet kunde rinna bort. Följden blev att det runt staden blev till riktiga träsk där vattnet stod och ruttnade. De sanitära förhållandena blev av detta inte de bästa och när Sverige drabbades av koleran var det därför inte så konstigt att den drabbade Kristianstad extra hårt. Under augusti och september 1857 härjade koleran så svårt i staden att nästan 600 personer dog, vilket då utgjorde ca 10 procent av stadens befolkning.

Kronohuset
Stora Kronohuset, uppfört 1842. Östra delen disponerades av hovrätten över Skåne och Blekinge till dess denna flyttades till Malmö 1916. Inskriptionen på byggnaden är Legibus et armis (Lagar och vapen).

När fästningsvallarna rivits och fästningsgravarna fyllts igen ordnades runt staden boulevardgatorna med körbanor och gångbanor. Över den mark där vallar och södra utanverken legat utvecklades en ny stadsplan. Idén att anlägga trädkantade boulevarder där gamla fästningsverk legat är sannolikt hämtad från Paris där sedan långa tider tillbaka staden varit omsluten av vallar och allt efter som staden växte lades nya vallar och de gamla förvandlades till boulevarder. Kanalen som delade stadskärnan i två hälfter fylldes igen 1873-74 och blev istället Nya Boulevarden. Anläggandet av boulevarderna i Kristianstad är upphovet till smeknamnet "Lilla Paris".  Av vallarna fanns till slut bara kvar några delar av bastionerna i norr. Kring 1900 tog man bort även dessa.

Med öppnandet av Kristianstad-Hessleholms järnväg 1865 inträdde ett nytt skede i stadens historia när det bygges gasverk, vattenverk och avloppsledningar. Gatorna förseddes med trottoarer och belysning och skolor byggdes där fästningsverk tidigare hade legat. Slutligen fullbordades Kristianstads kyrka (samma år som järnvägen invigdes 1865) genom att den nuvarande tornspiran sattes upp. Den ser i och för sig inte ut som Christian IV tänkt sig, men stämmer ändå väl in i byggnadsstilen.

Sin första verkliga industri fick Kristianstad 1861 då grosshandlaren C.J.F.Ljunggren grundade ett gjuteri med mekanisk verkstad. Företaget hade omkring 1900 ca 425 anställda och en omfattande produktion av bland annat järnvägsvagnar, lokomotiv och ångbåtar.

Hvilans mekaniska verkstad, Skånska Yllefabriken och Mårten Pehrsons Valsqvarn var andra betydande industrier som startade i slutet av 1800-talet.

Handeln fick ett uppsving framförallt genom den omfattande brännerirörelsen. Antalet köpmän ökade kraftigt kring sekelskiftet, från 62 st 1875 till ca 200 år 1910.

År 1865 sammanknöts Kristianstad genom järnvägslinje med stambanan. Ytterligare sex järnvägslinjer tillkom och gjorde staden till en knutpunkt i ett ovanligt rikt förgrenat järnvägsnät.

Under senare hälften av 1800-talet uppfördes bland annat järnvägsstationen, rådhuset, residenset, Frimurarhuset, stadshuset och Söderportskolan.

Tillbaka

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.