Hedersvåld och förtryck

Hedersvåld kan innebära att begränsa någon annans möjlighet att bestämma över sig själv och sin kropp. Det är ofta mannen eller pappan som bestämmer. Våldet och förtrycket kan handla om att inte få bestämma hur man ska klä sig, vem man får umgås med eller vem man får gifta sig med.

Du har rätt att bestämma över din kropp, ditt liv och vem du umgås med.
Du har rätt att bestämma över din kropp, ditt liv och vem du umgås med.

Om du är utsatt kan du få hjälp

Den som utsätts för hedersvåld och förtryck kan få hjälp och stöd. Du som går i skolan kan prata med din skolkurator eller skolsköterska. Om du inte går i skolan så kan du vända dig till kommunen, din vårdcentral eller ringa akut till Räddningstjänsten. Om du misstänker att någon i din närhet har utsatts för hedersvåld och förtryck så kan du söka hjälp för dem.

Heder handlar om kultur

Hedersrelaterat våld och hedersrelaterat förtryck är konsekvenser av hederskultur och patriarkala system. Det betyder att det är pappan, mannen eller andra män som bestämmer. Även kvinnor kan göra så att en hederskultur finns kvar. Hederskultur är kulturella föreställningar som utgår från att familjens eller gruppens heder är viktigare än den enskilda personens vilja, tankar och känslor.

Våldet visar sig bland annat genom att en person kontrolleras för att bevara familjens heder. Kanske får inte personen själv bestämma hur den ska klä sig, vem den ska gifta sig med eller vilka den ska umgås med. Tvångsgifte och könsstympning är exempel på hedersvåld.

Hedersrelaterat våld känns igen på föreställningar och idéer om oskuld och kyskhet. Särskilt är det viktigt att just kvinnorna i familjen uppfattas som kyska eller oskuldsfulla. Flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende påverkar familjens rykte och anseende. Anledning till att familjen känner sig vanhedrad är ofta att flickan eller kvinnan har haft en verklig eller påstådd sexuell relation innan äktenskapet eller utanför äktenskapet.

Svensk lag gäller i Sverige

Den som utövar hedersrelaterat våld och förtryck bryter mot flera svenska lagar och konventioner, tex. socialtjänstlagen, föräldrabalken och brottsbalken, Barnkonventionen. Den som bryter mot dessa lagar kan bli åtalad och straffad.

Tvångs- och barnäktenskap

Att gifta sig av tvång innebär att en person inte själv får välja om den ska gifta sig eller vem den ska gifta sig med. Barnäktenskap är när att någon eller båda personerna i äktenskapet inte är myndiga. I hederskulturer är det familjen eller släkten som väljer partnern, det gäller både flickor, kvinnor, pojkar och män. De enda relationer som accepteras är relationer mellan kvinna och man och många gånger kontrolleras personen tidigt i syfte att giftas bort.

Det kan vara livsfarligt för personen att bli kär, förälskad eller att ha en relation med någon som familjen eller släkten inte valt.

I Sverige finns det en lag mot tvångs- och barnäktenskap. Lagen innebär att det är förbjudet att gifta bort någon mot sin vilja, både i Sverige och utomlands. Lagen innebär också att det är straffbart att lura någon att gifta sig tillexempel genom att resa utomlands.

Kvinnlig könsstympning

Med kvinnlig könsstympning menas alla ingrepp på en flickas eller kvinnas genitalier av icke-medicinska skäl och räknas enligt svensk lag (1982:316) som grov misshandel av flickor och kvinnor. Könsstympning är en sedvänja och har i vissa länder funnits i över tusen år. Många gånger förklaras könsstympning med att det genomförs för att upprätthålla familjens heder.

Enligt Världshälsoorganisationen har mellan 100–140 miljoner av världens flickor och kvinnor blivit utsatta för könsstympning. I Sverige beräknas över 38 000 ha varit utsatta och 7000 av dessa är flickor under 18 år. Kvinnlig könsstympning är ett tydligt brott mot flera av de mänskliga rättigheterna. Framför allt är det ett brott mot rätten till hälsa, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa, säkerhet och fysisk integritet. Ingreppet utförs i allmänhet på minderåriga och utgör därför även ett brott mot barnets rättigheter.

Så går det till

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns det fyra typer av könsstympning på flickor och kvinnor. I typ 1 så skärs den synliga delen av klitoris helt bort eller klitoris förhud. I typ 2 förekommer delvis eller totalt borttagande av den synliga delen av klitoris och de inre blygdläpparna. Det kan även förekomma att de yttre blygdläpparna skärs bort. I typ 3 skärs de inre och yttre blygdläpparna bort och förseglas. Den synliga delen av klitoris kan tas bort. Endast en liten öppning lämnas för urin och menstruationsblod att passera. Typ 4 är en gruppering av andra skadliga ingrepp på flickan eller kvinnans genitalier såsom, prickning, snittning skrapning och brännande.

Kvinnor som är könsstympade enligt typ 3 kan få svårigheter att kissa och menstruera eftersom urin och blod inte kan passera fritt. Ingreppet kan också ge smärtor vid sexuellt umgänge, både för kvinnan och för mannen. Vissa kvinnor har långvarig smärta i underlivet på grund av ärrbildningar och återkommande infektioner som till exempel urinvägsinfektion.

Svenska lag gäller även om ingreppet görs utomlands

Alla former av kvinnlig könsstympning är förbjudna i Sverige. Det är ett brott och kan ge upp till 10 års fängelse. Även försök eller förberedelse till könsstympning och att undanhålla att en stympning gjorts kan ge straff. Lagen gäller även om brottet skett utanför Sveriges gränser.

Vanliga frågor

    • Jag får inte välja vem jag vill gifta mig med, vad ska jag göra?

       

      Att tvinga någon att gifta sig är ett brott mot mänskliga rättigheter och svensk lag. Det är ej heller tillåtet att någon under 18 år gifter sig. Om du känner dig orolig för att detta ska hända dig kan du kontakta din skolsköterska eller kurator och prata om din oro. Du kan även ringa direkt till oss på Arbete- och välfärdsförvaltningen och berätta vad du är rädd för, du får då träffa en av våra handläggare och kan få hjälp att ta dig ur din situation. Om din situation är akut ska du alltid ringa till polisen på 112.

       

      För mer information kan du gå in på www.hedersfortryck.se.

       

    • Jag är könsstympad och behöver hjälp, vart kan jag vända mig?

      Om du har blivit könsstympad kan du ha fysiska besvär av det. T.ex. kan du ha svårt att kissa och det kan göra ont när du har mens. Om du undviker att dricka för att slippa gå på toaletten så kan du också få mycket problem med huvudvärk.

      På Arbete och välfärdsförvaltningen finns medarbetare som har kunskap om könsstympning och kan berätta för dig vilken hjälp du kan få för att slippa dina problem. Om du känner dig orolig kan du även kontakta din skolsköterska eller kurator. Du kan även kontakta din vårdcentral och berätta om dina problem.

      Om du vill läsa mer om könsstympning och vilka besvär det kan ge kan du surfa in på www.hedersfortryck.se

    • Jag är orolig att någon jag känner ska utsättas för könsstympning, vad kan jag göra?

      Om du är orolig att en flicka kommer att könsstympas kan personal på barnets skolan prata med flickans föräldrar och berätta att könsstympning är förbjudet. Det finns en blankett på engelska med information om den svenska lagstiftningen och att man kan få fängelse om man låter könsstympa en flicka. Blanketten heter ”Female genital mutilation” och föräldrarna kan visa den för släktingarna i hemlandet, för att få dem att förstå att föräldrarna kan hamna i fängelse mellan 2 och 10 år om de går med på att könsstympa sin dotter.

      Om könsstympningen utförs i Sverige kan alla som på något sätt medverkat eller känt till det hamna i fängelse.

      Om du är orolig kontakta skolsköterska eller kurator och prata om din oro. Du kan också kontakta oss på Arbete och välfärdsförvaltningen och göra en orosanmälan.

      Om situationen är akut ska du alltid ringa till polisen på 112.

      För mer information kan du gå in på www.hedersfortryck.se.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.