Till startsidan

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Neither the City of Kristianstad nor any entity within the city´s administration can be held liable for the correctness of the translation.
Våld i nära relation är den vanligaste formen av våld. Det finns hjälp att få både för våldsoffret och våldsutövaren.
Våld i nära relation är den vanligaste formen av våld. Det finns hjälp att få både för våldsoffret och våldsutövaren.

Våld och hot

Du som är våldsutsatt, hotad, lever i ett förhållande med allvarliga konflikter eller som själv utövar våld kan få hjälp. Förutom rådgivning kan du få praktisk hjälp och skydd i en akut situation. Hjälp finns för dig, oavsett sexuell läggning.

Det finns hjälp att få

En våldsam relation kan vara svår att ta sig ur. Om du inte kan ta dig ur våldet på egen hand så finns det hjälp att få. Kommunen ansvarar för att ge stöd, omsorg och ekonomiskt hjälp till personer som behöver det. I Kristianstads kommun finns många som på olika sätt kan ge dig som är utsatt för våld stöd och hjälp. Du är inte ensam. 

När du kontaktar medborgarcenter blir du kopplad till Mottagningsteamet på Arbete och välfärdsförvaltningen. I Mottagningsteamet arbetar handläggare som är specialicerade på våld och hot.

Vi erbjuder

  • rådgivning     
  • stöd och uppbackning för att du ska kunna förändra din situation
  • praktisk hjälp i en akut situation
  • skydd
  • ekonomiskt bistånd

Du kan du få råd och stöd för att förstå och ta dig ur din situation. Det gäller oavsett om du är kvinna, man eller barn. Du kan även få råd om exempelvis vad som händer vid en polisanmälan samt stöd vid polisförhör och rättegång om du behöver det.

Bra att veta om oss

  • Våra medarbetare har sekretess
  • Vi anlitar tolk vid behov
  • Besöken är kostnadsfria

Skyddat boende och personuppgifter

Om du har behov av akut skydd kan du få hjälp av Arbete och välfärdsförvaltningen att ordna skyddat boende och skyddade personuppgifter.

Ung och utsatt för våld

Prata med någon vuxen som du litar på. Du behöver inte berätta allt som är svårt för dig, börja berätta om något. Om du pratar med någon vuxen på skolan så vet de vem som kan hjälpa både dig och din familj.

Du kan också börja med att ringa och prata med någon på BRIS (Barnens rätt i samhället), du behöver inte berätta vem du är när du ringer dit. Det syns inte på telefonräkningen att du ringt. Om du ringer från din mobil, kom ihåg att radera numret från samtalslistan.

Du kan ringa till Arbete och välfärdsförvaltningen, vi pratar då med dig och sedan med dina föräldrar. Om du är över 15 år kan du själv ansöka om hjälp från Arbete och välfärd och få stöd även om dina föräldrar inte tycker som du.

Det finns många olika stöd som du själv eller du tillsammans med dina föräldrar kan få, till exempel prata med någon eller få en kontaktperson.

Är du, eller någon närstående, utsatt för våld?

En stor del av våld i Sverige förekommer mellan närstående. Hot och våld i familjer förekommer inom alla socialgrupper, kulturer och religioner. Barn som lever i familjer där det förekommer våld drabbas av våldet.

Om du misstänker att någon i din omgivning utsätts för våld så är det viktigaste att du vågar fråga och vågar bry dig. Det är vanligt att personer som lever med våld väljer att fortsätta relationen med sin partner därför ska du våga fråga flera gånger.

Misstänker du att ett barn far illa kan du anmäla det till Arbete och välfärdsförvaltningen. Du som arbetar inom myndighet eller verksamhet som rör barn och unga måste enligt lag anmäla misstanke om att ett barn far illa.

Om du är orolig så kan du behöva råd och stöd och kunskap om hur du kan stötta och hjälpa personen. Kontakta Arbete och välfärdsförvaltningen för att få stöd och råd eller din vårdcentral för att få prata med en kurator. Det är viktigt att få hjälp att prata om sin oro.

Vanliga frågor

    • Vad är våld?

      Alla kan råka ut för hot och våld oavsett om du är kvinna, man, barn eller ungdom. Våld kan förekomma överallt och ser olika ut. Hot och våld i familjer, inte minst våld mot kvinnor och flickor, är ett utbrett problem idag. Det förekommer inom alla socialgrupper, kulturer och religioner. Det drabbar såväl unga som gamla, personer med en funktionsvariation eller missbruk, infödda eller invandrade svenskar. Våld i samkönade parrelationer är inget undantag utan förekommer på samma sätt som i heterosexuella relationer och följer liknande mönster.  Våldet drabbar i högsta grad de barn som finns i våldets närhet.

      Våld i nära relation är ofta upprepat och byggs upp efter hand genom ökad dominans och kontroll över den utsatte. Våld är långt ifrån synonymt med bara fysiskt våld utan kan ta sig uttryck på olika sätt: fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld, ekonomiskt våld, materiellt våld och försummelse.

    • Vad är fysiskt våld?

      Varje form av oönskad fysisk beröring/handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Exempel på detta är slag, sparkar, örfilar, knuffar, strypgrepp eller användande av tillhyggen och vapen. Att medvetet öppna en skåpslucka i ansiktet på någon är fysiskt våld.

    • Vad är psykiskt våld?

      Kränkningar genom ord eller genom handlingar. Hot om fysiskt våld, våldsamma konsekvenser och indirekt hot om t.ex. självmord eller hot mot person, djur eller egendom. Hot eller kränkningar via sms och sociala media räknas också som psykiskt våld.

      Psykiskt våld kan även innebära begränsning av rörelsefrihet. Att straffas med att inte få träffa sina barnbarn kan vara psykiskt våld.

      Det psykiska våldet inkluderar även latent våld, som kan innebära outtalade hot om upprepat våld. Våldsutövaren kan bära på en stark ilska och aggressivitet som är inbunden och som visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck. Detta kan skapa rädsla och upplevas som ett hot om våldsamma konsekvenser.

    • Vad är sexuellt våld?

      Kränkningar av den sexuella integriteten och alla grader av sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande och våldtäkt. Exempel på detta är att bli tvingad att delta i eller tvingas att bevittna sexuella handlingar. Att gå med på sex för att avvärja en otrevlig situation som skulle kunna utmynna i våld så kallat ”tjatsex” eller ”försoningssex” , där den utsatta kan uppleva ytterligare ett övergrepp medans våldsutövaren kan se det som en positiv sexuell upplevelse efter ett gräl.

      Att tvingas till oralsex mot sin vilja är sexuellt våld även att tvingas titta på porrfilm mot sin vilja. Här ingår även rätten att använda preventivmedel.

    • Vad är ekonomiskt våld?

      Att bli begränsad i sitt ekonomiska utrymme och att det finns en stark obalans i ekonomisk insyn och inflytande. Exempelvis att den utsatte undanhålls från kontroll och tillgång till gemensamma resurser eller skuldsätts utan sitt medgivande. Att inte tillåtas ha ett eget kontokort eller tvingas till att lämna ut koder till kort och internetbank är även det ekonomiskt våld. Att sälja ett personligt föremål som en tavla utan medgivande kan vara ekonomiskt våld.

    • Vad är materiellt våld?

      Aggressivitet som riktas mot förstörelse av materiella ting både i och utanför hemmet ex personliga tillhörigheter och barnens leksaker, vilket i sin tur skapar oro och rädsla.  Att bränna upp ett fotoalbum kan vara materiellt våld.

    • Vad är försummelse?

      Försummelse kan exempelvis vara att den våldsutsatte inte får tillräckligt, alternativt får för mycket mat. Att den våldsutsatte luras att ta fel medicin (kanske för att bli fogligare) alternativt ingen medicin.

      Våldsutövare kan ställa den våldsutsattes rullstol/rullator/käpp för långt från sängen så att den våldsutsatte blir låst i sängläge. Andra exempel kan vara att våldsutövaren flyttar möbler för den som är synskadad så att det blir svårare att orientera sig i rummet.

      Det finns många exempel som inte är ett brott i sig men när en räknar samman alla insidenter kan det röra sig om brottet kvinnofridskränkning.

    • Vad händer med ett barn som utsatts för eller bevittnat våld?

      Barn med en våldsutsatt förälder har ofta samma symtom som barn som far illa av andra orsaker. En del barn har inga symtom alls. Barnets ålder kan spela roll för om symtomen blir synliga och på vilka sätt de kommer till uttryck.

      Äldre barn tenderar att ofta utveckla ett eller flera specifika symtom, en del barn blir inåtvända medan en del barn blir utåtagerande.

      Symtom kan exempelvis vara rädslor och fobier, magsmärta, koncentrationssvårigheter, mardrömmar, gråtattacker, aggressionsutbrott, huvudvärk, självmordsbeteende, tics, sängvätning eller låg självkänsla. 

      Barn som upplevt våld i en nära relation löper större risk än andra att ytterligare utsättas för våld, eller utsätta andra för övergrepp och våld speciellt om de inte fått hjälp till skydd eller fått berätta.

      Om du är orolig för dina egna eller dina anhörigas reaktioner kan du kontakta oss på Arbete och välfärdsförvaltningen för att få stöd och hjälp. Du kan även kontakta din vårdcentral för en kuratorskontakt. Gäller det barn kan du även kontakta Barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Det är viktigt att den som är utsatt får hjälp och får prata om sina upplevelser av våld.

    • Vad händer med en vuxen som utsätts för våld?

      Att vara eller ha varit utsatt för våld kan leda till psykisk och fysisk ohälsa. Olika personer reagerar olika på att bli utsatt och en del reagerar inte förrän efter flera år.

      Om du är eller har varit utsatt för våld i en nära relation kan hela din livssituation påverkas och du kan reagera både känslomässigt och fysiskt på många olika sätt. Att vara utsatt för våld kan bland annat leda till trötthet, sömnsvårigheter, depression, muskelvärk och andra former av lidande och sorg. Detta gäller inte bara för den som själv är utsatt utan även den som bevittnar våldet, exempelvis om det finns barn i hemmet.

      Exempel på reaktioner hos kvinnor och män som är eller har varit utsatta för våld:

      Fysisk reaktioner: muskelvärk, huvudvärk, bröstsmärta, gynekologisk smärta, magbesvär, minnesstörning, aptitlöshet, yrsel, domningar, stickningar, trötthet

      Psykisk reaktioner: Känslor av skam, skuld och sorg, rädsla, depression, självmordstankar, sömnsvårigheter, ångest, panikattacker, missbruk, posttraumatiskt stressyndrom, ilska

      Även relationen till den partner som man lever med i ett förhållande där det förekommer våld kan påverkas genom känslor av ensamhet och främlingskap inom förhållandet, förlust av tillit till partnern och förändringar i den i den sexuella samvaron.

    • Jag är rädd och vågar inte bo kvar hemma, kan jag få hjälp?

      Om du är våldsutsatt och inte vågar bo kvar hemma kan våra handläggare på Arbete och välfärdsförvaltningen hjälpa dig att hitta ett annat tillfälligt boende. Det finns flera olika möjligheter till detta och din särskilda situation avgör vad som blir aktuellt i ditt fall. I vissa fall är kvinnojour eller skyddat boende det enda alternativet och du kan då få hjälp att hitta ett sådant.

    • Jag har husdjur, kan jag ändå få hjälp med skyddat boende?

      Ja, det kan du få. Vi vet att många människor står väldigt nära sina djur och att det kan vara svårt att lämna dem kvar i ett hem där det förekommer våld. Många är oroliga att djuret skall vanvårdas, skadas eller till och med dödas. Om du söker hjälp för att du är utsatt för hot och våld, tala om för våra medarbetare att du har djur och att du är orolig för dessa.

      Det finns en del kvinnojourer och skyddade boende som tar emot medföljande djur. Kristianstad kvinnojour är ett exempel på kvinnojour som kan ta emot kvinnor med medföljande sällskapsdjur dock ej stora djur som ex hästar. Inom Arbete och välfärdsförvaltningen arbetar vi alltid för att lösa din situation så bra som möjligt och försöker hjälpa dig att hitta ett tillfälligt boende till ditt/dina djur om det inte finns möjlighet att ta med dem dit du ska flytta.

    • Jag använder våld mot en närstående, kan jag få hjälp att sluta?

      Du som använde våld mot en närstående kan få stöd och hjälp från socialtjänsten för att möjliggöra en förändring. Det är viktigt att du får möjlighet att bryta ditt beteende. Inom kommunen erbjuds bland annat samtalsstöd på Kriscentrum enligt metoden ATV (Alternativt till våld). Kriscentrum kan du själv ringa till. Kriscentrum för inga journaler och du kan vara anonym.

    • Hur är en bra relation?

      I en bra relation

      • blir du lyssnad på,
      • har du en känsla av att du duger som du är,
      • är din partner stolt över dig,
      • får du umgås med dina vänner,
      • är det ingen som läser dina sms eller kollar dina mail utan din tillåtelse,
      • är det ingen som kräver att få ha koll på dina konto på sociala media,
      • har du någon som peppar dig och tror på dig,
      • finns det någon som berättar att hen tycker om dig,
      • kan ni vara ärliga mot varandra,
      • respekterar din partner dina åsikter,
      • kan du själv välja vad du vill ha på dig,
      • får du prata med vem du vill.
    • Hur är en destruktiv relation?

      Tecken på att du lever i en relation som är destruktiv

      • din partner kallar dig elaka eller kränkande saker
      • du blir anklagad för saker du inte gjort
      • du blir utsatt för hotfulla situationer
      • din partner kräver inloggningsuppgifter till dina konto på sociala media
      • du får inte själv ha kontroll över dina bankkonto och din ekonomi
      • du känner dig kontrollerad
      • du känner dig isolerad från dina vänner eller din familj
      • du får inte själv välja vem du ska umgås med eller vem du får prata med
      • din partner skyller sitt dåliga beteende på dig
      • din partner kan inte kontrollera sitt humör när hen är arg
      • du blir utsatt för hot och våld
  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.