Kristeam och krishantering

En kris eller en samhällsstörning är en extraordinär händelse som avviker från det normala. Vår verksamhet ska i största möjliga mån fungerar effektivt även under en kris. Samhällets resurser måste gå till de mest utsatta och därför kommer de allra flesta behöva klara sig själva en tid.

En kris eller en samhällsstörning är en extraordinär händelse som avviker från det normala. En kris innebär en överhängande risk för allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Krisen kan ge en direkt påverkan på liv, egendom eller miljö.

Vårt ansvar

Alla kommuner ska ha ett handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet samt krishantering. Vi ska ha god kunskap om de risker som finns och ha planer för hur dessa ska minska eller tas bort. Vi ska också ha god beredskap för krishantering och beredskap för att samordna och utvärdera krishanteringsinsatser inom vårt geografiska område.

Exempel på kriser som skulle kunna uppstå hos oss är:

  • omfattande, längre störningar i elförsörjningen
  • översvämning
  • svåra snöoväder
  • störningar i vattenförsörjningen
  • olyckor med skolbussar eller på skolor
  • omfattande brand i någon av kommunens verksamheter
  • våld/hot om våld eller sabotage/terrorism
  • allvarlig smitta
  • händelse som ställer stora krav på informationsförmågan

Ansvar, likhet och närhet

Under en kris arbetar vi utifrån tre nyckelord:

  • Ansvar – den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden, gör det också i en krissituation.
  • Likhet – våra samhällsfunktioner ska så långt som möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållande.
  • Närhet – en kris ska hanteras där den inträffar och av de närmast berörda och ansvariga. Det är först om de lokala resurserna inte räcker till, som det blir det aktuellt med statliga och regionala insatser.

För att stärka vår krisberedskap görs det i början av varje mandatperiod en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen ligger sedan till grund för en krisledningsplan som kommunfullmäktige  antar för varje ny mandatperiod.

Kommunen ska:

  • ha god kunskap om risker och sårbarhet
  • planera för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas
  • ha god förmåga att hantera en extraordinär händelse
  • ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen
  • verka för samordning av krishantering inom sitt geografiska område

Från risk- och sårbarhetsanalys till krisledningsplan

För att stärka vår krisberedskap tas det fram en risk- och sårbarhetsanalys i början av varje mandatperiod. Analysen ligger sedan till grund för en krisledningsplan som kommunfullmäktige antar för varje ny mandatperiod. Analysen bidrar också till att ge en bild av de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort.

Övergripande mål för risk- och sårbarhetsanalyser är att:

  • Öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga. 
  • Ge underlag för planering och åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten. 
  • Utveckla förmågan att hantera kriser.
  • Ge förutsättningar för den fysiska planeringen. 
  • Ge underlag för information till invånare och anställda.

Krisledningsorganisation

För att kommunen ska kunna ge en god samhällsservice även vid kris eller stor olycka finns det en krisledningsplan för hur och när kommunens krisledning ska träda in.

Krisledningsnämnd

Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd i Kristianstads kommun. Det är ordföranden, eller vid dennes förhinder, vice ordföranden i Krisledningsnämnden som bedömer när nämnden ska träda i funktion.

Stab

Som stöd till nämnden finns en stab. Staben består av kommundirektör, räddningschef, chef C4Teknik, chef barn- och utbildningsförvaltningen, chef omsorgsförvaltningen, kommunikationschef, kanslichef, sekreterare och säkerhetschef/beredskapssamordnare.

Tjänsteman i beredskap (VBI/TIB)

För att säkerställa kommunens krisberedskap under dygnets alla timmar finns det en tjänsteman i beredskap (TIB). Räddningstjänstens vakthavande brandingenjör (VBI), är även tjänsteman i beredskap.

Samordningsstab

Eftersom krisledningsnämnden inte alltid aktiveras vid omfattande störningar kan det uppstå en situation där kommunen befinner sig i ett läge mellan ordinarie organisation och krisledningsnämnd. Då kan kommundirektör, räddningschef, säkerhetschef/beredskapssamordnare eller TIB besluta att kommunens samordningsstab ska samlas.

Samordningsstaben består av representant för skydd och säkerhet, räddningstjänst, C4 Teknik, omsorgsförvaltning, arbete och välfärd samt kommunikation och tillväxt. Andra kompetenser kallas in vid behov.

Handlingsprogram

Enligt lag ska varje kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet samt krishantering.

Samverkan

I arbetet med att hantera en kris finns det ofta ett behov av att samarbeta med andra myndigheter, företag och organisationer. Vi samarbetar med övriga kommuner i Skåne Nordost kring internt skydd och säkerhet, krishantering, informationssäkerhet och incident- och skaderapportering . Vi samarbetar också med Civilförsvarsföreningen och Kristianstads radioamatörer för att bemanna våra trygghetspunkter.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.