Ljus framtid för biogas

Uppdaterad:den 9 maj 2018 18:41Arkiverad

Det ser ljust ut för biogasen i Kristianstad. Kommunen var tidigt ute med biogasproduktion och fick stor uppmärksamhet, men under några år har intresset verkat svalna. En ny rapport visar att biogassektorn nu är hetare än någonsin och att Kristianstad kan ta täten i Europa.

Översikt över biogasanläggningen i Karpalund.
I Karpalund produceras biogas av organiskt avfall. Foto: C4 Energi

– Det har aldrig varit bättre förutsättningar för biogasen än nu, säger Karl-Erik Grevendahl, KrinovaMiljö, som sammanställt rapporten "Biogas i en cirkulär ekonomi" åt Kristianstads kommun. I rapporten redogör han för förutsättningar och trender inom biogassektorn på nationell, regional och lokal nivå.

Kommunalrådet Anders Tell (S) blev glatt överraskad både över rapportens genomgående positiva budskap och över att den presenterar så tydliga idéer om hur kommunen kan gå vidare i arbetet.

– När jag gav det här uppdraget förväntade jag mig att vi först skulle få en analys och sedan jobba vidare rätt länge med strategi och handlingsplan, men här finns redan riktigt mycket konkret, säger han.

Att utredningen nått längre än väntat, ledde faktiskt till att kommunstyrelsens arbetsutskott valde att vänta med att fatta beslut om den fortsatta arbetsprocessen tills nästa vecka.

– Vi vill fundera över hur vi snabbare kan komma igång och börja jobba successivt med utgångspunkt från rapporten, förklarar Anders Tell.

Lokal lösning gav lokalt kretslopp

Biogasproduktionen i Kristianstad har pågått sedan 1990-talet. Egentligen började utvecklingen med att man hade problem med att ta hand om avfallet från bland annat stadens livsmedelsföretag och från lantbruken i trakten. Med tiden kom insikten om att avfallet kunde betraktas som en värdefull råvara i processen att skapa energi.

Biogasen i Kristianstad är en del av ett lokalt kretslopp. Grödor skördas och blir till livsmedel, djurfoder eller råvara. Djuren på gården producerar gödsel som är utmärkt råvara till biogasproduktionen. Hushållens matavfall samlas in och blir till biogas. På biogasanläggningen utvinns biogas från en slurry som består av gödsel, matavfall och restprodukter från livsmedelsindustrin. Det utvinns även biogas från reningsverk och soptipp. Biogas kan använda som drivmedel i fordon efter uppgradering. Den renade biogasen går till tankställen i Kristianstad där bilar och bussar kan tanka. I dag går alla stadens bussar och en stor del av kommunens bilar på biogas. Från rötresterna i biogasproduktion får man biogödsel, som går tillbaka till åkern och grödan, där det kan ersätta konstgödning. Från toalett och övrigt hushåll kommer avfall som avloppsvatten till reningsverk, där man utvinner biogas. Slammet behandlas separat och blir inte till biogödsel. Till villor, flerfamiljshus och kontor levereras värme och elenergi producerad på bland annat biogas.

Nya satsningar och möjligheter

Just nu är flera satsningar på biogas på gång, bland annat med hjälp av Naturvårdsverkets investeringsstöd Klimatklivet. I Nymölla planeras en anläggning som ska kunna producera flytande biogas till lastbilar och fartyg. I Kristianstad ställer HK Scan om från gasol till biogas i sina ångpannor och Eon har fått stöd för att installera ännu ett tankställe, förutom de tre som i dag finns vid Lägsta punkten, på Näsby och i Åhus.

Intresset för biogas är på uppgång och Kristianstads kommuns utredning visar att Kristianstad har goda möjligheter att på nytt inta en tätposition. Historiken kring biogasen i Kristianstad visar att utvecklingen har byggt mycket på ett nära samarbete mellan kommun och näringsliv och förutsättningar finns att bygga vidare på det. En väg skulle kunna vara att skapa en testbädd, där företag både från Sverige och utlandet kan pröva idéer inom biogasområdet.

En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag i samverkan med forskare och andra aktörer kan utveckla, testa och införa nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar. Kristianstad är enligt rapporten en naturlig plats för en testbädd med fokus på resurshushållning i en cirkulär ekonomi där biogasproduktion är en av byggklossarna.

Politisk och privat övertygelse

Karl-Erik Grevendahl, som är utvecklingsledare inom miljöområdet på Krinova Incubator & Science Park har tagit fram biogasrapporten i samverkan med en arbetsgrupp med representanter från Kristianstads kommun och kommunens hel- och delägda kommunala bolagen under ledning av kommundirektören Christel Jönsson. Kommunalrådet Anders Tell är nöjd med resultatet av arbetet så här långt.

– Den här biogasrapporten har faktiskt påverkat mig både politiskt och privat. Den har stärkt min övertygelse om att kommunen har mycket att vinna på att arbeta vidare inom det här området. Dessutom har jag privat kört biogasbil de senaste åren och hade så smått börjat fundera på vad jag ska välja framöver, men nu känns det rätt självklart att nästa bil också får bli en biogasbil, säger han.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.