Märkning och presentation

Om du säljer livsmedel, i förpackning eller över disk, är det viktigt att du följer reglerna om obligatorisk märkning och presentation. Konsumenten ska kunna vara säker på att varans innehåll och ursprung.

Reglerna om märkning och presentation gäller både råvaror och färdiglagade livsmedel. Det är obligatoriskt att märka förpackade livsmedel med b.la ingrediensförteckning, datummärkning, förvaringsanvisning, nettovikt och näringsdeklaration. När livsmedel serveras eller säljs oförpackade gäller reglerna presentationen som finns på till exempel matsedel, skylt eller i annons.

Syftet med lagstiftningens krav på märkning och spårbarhet är att konsumenten ska kunna känna sig säker på vad det är för slags livsmedel hen köper och vilken kvalitet det har. Man ska känna sig trygg med att det som står på märkningen stämmer. Särskilt viktigt är detta för allergiker som måste kunna lita på uppgifterna om vad en livsmedelsprodukt innehåller.

Märkning av oförpackade livsmedel

Livsmedel som säljs i förpackning på butik ska vara märkta med viss information för att kunden ska kunna välja en produkt som uppfyller deras krav. Märkningen av livsmedel ska vara enkel och korrekt och följande ska finnas med på en förpackning:

  • Beteckningar är namnet på livsmedlet eller maträtten
  • Ingrediensförteckning ska ange alla ingredienser som använts för att tillverka livsmedlet, de ska anges i fallande storleksordning efter vikten som de hade vid tillverkningstillfället.
  • Mängden av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser ska anges för vissa ingredienser som är avgörande för köpet. Exempelvis mängden blåbär i blåbärsmuffins. Vanligtvis anges mängden i procent.
  • Nettokvantitet är vikten eller volymen på livsmedlet eller maträtten.
  • Bäst före-dag eller sista förbrukningsdag anger livsmedlets hållbarheten. Bäst före-dag anges på de flesta livsmedel, det betyder den dag fram till vilken ett livsmedel som förvarats enligt förvaringstemperaturen har kvar de egenskaper som normalt förknippas med livsmedlet. Ett livsmedel som passerat bäst före-dagen får säljas, men det är du som företagare som ansvarar för att livsmedlet fortfarande är säkert för konsumenten. Sista förbrukningsdag ska anges på mikrobiologiskt känsliga livsmedel som färsk fisk, köttfärs, inälvor och råkorv. Ett livsmedel som passerat sista förbrukningsdagen får inte säljas eller ges bort.
  • Näringsdeklaration (per 100 g eller 100 ml) blir obligatoriskt för färdigförpackade livsmedel från och med den 13 december 2016, med undantag för vissa livsmedel. Se Bilaga V i förordning (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsinformation till konsumenterna, den så kallade informationsförordningen.
  • Speciella anvisningar för förvaring eller användning ska anges om livsmedlets hållbarhet påverkas av hur det förvaras. Förvaringsanvisningen kan vara en förvaringstemperatur eller att det ska förvaras torrt och svalt.
  • Namn eller firmanamn och adress till tillverkare, förpackare eller säljare ska finnas på alla färdigförpackade produkter. För företag i Sverige kan telefonnummer anges istället för adress.
  • Ursprung ska märkas på vissa livsmedel. Det gäller bland annat honung, fisk, skaldjur och blötdjur samt kött från nöt, svin, får, get och fjäderfä. För övriga livsmedel gäller att ursprunget på produkterna ska anges om avsaknaden av ursprungsmärkning kan vilseleda konsumenten.
  • Bruksanvisning ska finnas på livsmedel om avsaknaden av sådan gör det omöjligt att använda livsmedlet på rätt sätt. En bruksanvisning kan exempelvis innehålla information om hur livsmedlet ska tillagas, tinas eller spädas.
  • Verklig alkoholhalt ska anges på drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol. 

Presentation av förpackade livsmedel

Vet du om att det är förbjudet att ha fel namn eller ha falska påståenden om mat? Du som säljer oförpackade livsmedel över disk eller serverar mat eller fika på en restaurang eller ett café har ansvar för att inte vilseleda gästerna. Det är viktigt att dina menyer och skyltar stämmer med det du verkligen serverar.

Att informationen om det du säljer eller serverar kunden ska stämma kallas för redlighet. Om du som livsmedelsföretagare serverar något annat än vad som står på menyn är det naturligtvis vilseledande för gästerna. För en allergiker kan en felaktig meny dessutom innebära stora hälsorisker. En allergiker som inte tål komjölksprotein men som kan äta får- och getmjölk kan bli mycket dålig om hen serveras ost gjord på komjölk istället för fetaost.

En del kan vara beredda att betala mer för en vara som uppfyller vissa kvalitetskrav eller exempelvis är ekologisk, halalslaktad eller liknande. Som kund ska man därför alltid kunna lita på att produkter som sägs uppfylla vissa krav verkligen gör det.

Du kan läsa mer i vårt informationsblad "Lurar du kunden utan att veta om det?".

Var extra uppmärksam på följande:

  • Menyer och skyltar där du undviker att lura dina kunder genom att tänka på vad som står på menyer och skyltar.
  • Skyddade beteckningar på vissa produkter, exempelvis fetaost och Serranoskinka. Att beteckningarna är skyddade innebär att endast varor som uppfyller krav på ursprung och tillverkningsmetod får kallas för fetaost respektive Serranoskinka. Läs mer om ursprungs- och geografiska beteckningar på Livsmedelsverkets hemsida.
  • Falska påståenden där kunden kan bli lurad om fel namn på en rätt eller ingrediens anges. Du får exempelvis inte skriva fläskfilé på menyn och sedan servera fläskytterfilé, eftersom det är en annan del av grisen. Står det krabba på menyn är det vad som ska serveras och inte till exempel crabstick. Att på menyn ange att en produkt eller en maträtt är ekologisk, svensk eller att den kommer från en viss gård är inte heller tillåtet ifall uppgifterna inte stämmer.
  • Kontrollera dina leveranser för att vara säker på att du verkligen får de produkter som du beställt. På råvarornas förpackningar ska rätt beteckning framgå och det är denna som ska överföras till menyer och skyltar. Tar någon råvara i köket slut kan du behöva skriva om menyerna eller vara noga med att underrätta dina gäster.  

Rätt information till allergiker

Information om allergena ingredienser ska lämnas inte bara för färdigförpackade livsmedel, utan även för exempelvis livsmedel som serveras på restaurang eller produkter som säljs över disk och förpackas på kundens begäran. Informationen får antingen ges skriftligt eller muntligt. Om information ges muntligt måste du kunna tala om för kunden informationen finns tillgänglig, t ex genom en skylt på disken. Läs mer om de nya reglerna på Livsmedelsverkets hemsida.

De allergener som alltid ska informeras om är:

  • Spannmål som innehåller gluten, det vill säga vete, råg, korn, havre, spelt, Khorasanvete och produkter därav, till exempel vetestärkelse
  • Kräftdjur och produkter därav
  • Ägg och produkter därav, till exempel Lysosym
  • Fisk och produkter därav, till exempel fiskolja
  • Jordnötter och produkter framställda därav
  • Sojabönor och produkter därav, till exempel lecitin
  • Mjölk och produkter därav (inklusive laktos)
  • Nötter såsom mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel, Makadamianöt/Queenslandsnöt, och produkter därav
  • Selleri och produkter framställda därav
  • Senap och produkter framställda därav
  • Sesamfrön och produkter framställda därav
  • Svaveldioxid och sulfit som överstiger en viss halt
  • Lupin och produkter framställda därav
  • Blötdjur och produkter framställda därav
  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.