Fritidsstrateg Lars

I jobbet som fritidsstrateg handlar det för Lars Jennfors om att skapa bästa möjliga förutsättningar för föreningar och friluftsliv.

Fritidsstrateg Lars Jennfors Foto: Jonatan Månsson

 Som fritidsstrateg har jag ett övergripande ansvar för fritids-och idrottsfrågor, med stort fokus på barn och ungdomar. Det innebär, utöver ansvar för idrottsanläggningar och bidrag till föreningslivet, bland annat ansvar för vandringsleder, badstränder och kanotleder, berättar Lars. Han och två kollegor jobbar med just idrotts- och fritidssektorn.

 

Viktigt stötta föreningar som skapar mening

– Det är en utmaning att rekrytera och behålla ledare i föreningslivet, säger Lars Jennfors, fritidsstrateg i Kristianstad. På fritiden är han engagerad i tennisklubben där hans son spelar.

I Kristianstad fördelas ca 40 miljoner kronor till föreningar inom kultur och fritids verksamhetsområde – varav subventioner av kommunala idrottsanläggningar svarar för cirka 28 miljoner kronor. Det visar en bidragsutredning som genomfördes 2016-2017.

– En viktig framtidsfråga är alla de föreningsdrivna anläggningarna. Att ge föreningar  förutsättningar att fortsatt driva dem är centralt. Då är bidragen en viktig komponent. Eftersom Kristianstad är en stor kommun till ytan har vi också fler föreningsdrivna anläggningar än många andra kommuner, säger Lars Jennfors.

 

Utmaningar i föreningslivet

Lars ser framförallt två stora utmaningar för föreningslivet i framtiden. Att rekrytera och behålla ledare, samt att få fler ungdomar att vara aktiva längre upp i åldrarna. När det gäller ideellt ledarskap är det fortsatt många som kan tänka sig att engagera sig, men man vill idag göra det på ett annat sätt. Mer punktinsatser och man är inte hängiven en och samma förening under en längre period som tidigare. En omställning och viktig fråga för föreningslivet i stort.

Att färre ungdomar blir kvar i olika aktiviteter i tonåren är också en nationell trend. Lars berättar om ett forskningsprojekt, Ung Livsstil, som kommit fram till att ungdomar i i tonåren delvis tröttnar på organiserade aktiviteter. Detta kan vara en förklaring, bland flera.

På 1950-talet fanns ett fritidsbidrag som gällde för 12- 25 år. I Kristianstad finns idag ett kommunalt aktivitetsstöd som gäller för åldern 7-20 år. Många föreningar väljer att ha aktiviteter för ännu yngre barn. Ungdomar tröttnar helt enkelt på att ha en uppstyrd vardag.

– Det är så klart inte hela sanningen, men ett intressant perspektiv att fundera kring, om vi vill att ungdomar ska vara föreningsaktiva längre upp i åldrarna, säger Lars.

 

Jobbat i kommunen: Sedan 2005

Utbildning/yrkeserfarenhet: Idrottsvetenskap, Växjö universitet

Smultronställe i kommunen: Längs med havet

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.