Arbetsprocessen dokumentation i genomförandet av insats

Innehållet i denna process beskriver arbetsprocessen för det ansvar utföraren har att dokumentera från att ett uppdrag tas emot till dess att insatsen avslutas. Innehåller delarna; Ta emot uppdrag, planera genomförandet, genomföra insatserna, följa upp insatserna samt avsluta uppdraget.

Begreppsförklaringar:

Utföraren: Den verksamhet/enhet som utför den beviljade insatsen. Kan också vara en specifik yrkestitel/yrkesroll.

Insats: Det som biståndshandläggaren på Myndighetsenheten beslutat om.

Uppdrag: Det skriftliga dokument som Myndighetsenheten lämnar till utföraren om beslutad insats. Kommer som en (elektronisk) beställning i verksamhetssystemet LifeCare.

Den enskilde/ Kund: kunden i omsorgsförvaltningen (båda begreppen används i texten)

Verksamheten: omsorgsförvaltningen/enheten (beroende på situation)

Genomförandeakt: Den del av personakten som finns hos utföraren under pågående beviljad insats/insatser

Verksamhetssystem: Det elektroniska system som används för den sociala dokumentationen (idag LifeCare)

Handlingar: dokument som upprättas eller inkommer i papper och/ eller elektroniskt av/ till utföraren

................................................................................................................................................................................................

Innehåll:

Inledning

- Skyldighet att dokumentera under genomförandet av insatser enligt SoL/LSS

- Ansvaret för att en beslutad insats dokumenteras i genomförandet

- De fem stegen i arbetsprocessen genomförande och dokumentation

1. Ta emot uppdrag

- Upprätta genomförandeakt 

- Uppdraget ska dokumenteras hos utföraren

2. Planera genomförandet av insatsen

- Upprätta genomförandeplan

- Syftet med genomförandeplan

- Den enskildes medverkan i planeringen

- Om den enskilde inte vill medverka i arbetet att upprätta en genomförandeplan

- Genomförandeplanens innehåll

- Mål för insatsen och olika aktiviteter

- Revidering av genomförandeplanen

3. Genomföra insatsen

- Minnesanteckningar

- Personalmöten minnesanteckningar

- Anteckningar som förs i samtal med kund eller andra i teamet runt kunden

- Rapportböcker

- Kontaktböcker

- Uppgifter som ska antecknas i journalen under genomförandet

- Dokumentation fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål

4. Följa upp insatsen

- Åtgärder som vidtas ska dokumenteras

- Dokumentation i journalen vid uppföljning

- Metoder för uppföljning

- Den enskildes uppfattning

- Utförarens bedömning av den enskildes situation

5. Avsluta insatsen

- Slutanteckning

........................................................................................................................................................................................

Inledning

Skyldighet att dokumentera under genomförandet av insatser enligt SoL/LSS

SoL: Den lagreglerade skyldigheten att dokumentera genomförandet av insatser enligt SoL avser "beslut om stödinsatser, vård och behandling"  (11 kap. 5 § SoL). När det gäller enskilt bedrivna verksamheter enligt SoL gäller det dokumentationsskyldigheten verksamhet som står under tillsyn av IVO (7 kap. 3 § SoL).

LSS: Den lagreglerade skyldigheten att dokumentera genomförandet av insatser enligt 21 a § LSS "beslut om insatser enligt denna lag", dvs insatser som ges med stöd av 9 § LSS.

Ansvaret för att en beslutad insats dokumenteras i genomförandet

Att dokumentera i samband med genomförandet av en insats går hand i hand med att utföra själva insatsen. Att utföraren dokumenterar i samband med genomförandet av det praktiska arbetet innebär bland annat att risken för att glömma bort viktiga uppgifter minskar. Det innebär också en kvalitets- och rättssäkerhet för kunden.

De fem stegen i arbetsprocessen genomförande och dokumentation

I det följande beskrivs de fem steg där utföraren ansvarar för dokumentationen i utförandet, dvs i arbetsprocessen:

1. Ta emot uppdraget (elektronisk beställning från Myndighetsenheten)

2. Planera genomförandet av insatsen (Skapa en genomförandeplan med kunds inflytande)

3. Genomföra insatsen (skyldighet att dokumentara genomförandet i journal under insatsen)

4. Följa upp insatsen (genom dokumentationen kunna se förändringar, mönster etc och eventuellt revidera genomförandeplanen)

5. Avsluta insatsen (dokumentation vid avslut av insats)

 

1. Ta emot uppdrag

För att utföraren ska kunna utföra uppdraget som kommer från Myndighetsenheten behövs tillgång till uppgifter för att insatsen/ insatserna ska kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt. Uppdraget ska vara dokumenterat av Myndighetsenheten.

Rutin:

- Uppdraget kommer från Myndighetsenheten till utföraren som en elektronisk beställning i verksamhetssystemet (Life Care).

- Uppdraget skrivs ut i pappersdokument (är en kopia) och lämnas till den som ska planera insatserna. Hur det går till/ vem som gör vad ska finnas i en skriftlig rutin på arbetsplatsen.

- Uppdraget förmedlas till den/ de som ska utföra insatsen, dvs uppdraget.

- Den skriftliga papperskopian på uppdraget ska förvaras i den fysiska genomförandeakten som startas i samband med att verksamheten upprättar en sådan, se nedan.

Upprätta genomförandeakt 

När beställningen med uppdraget kommit från Myndighetsenheten får utföraren också tillgång till personuppgifter som gör det möjligt att upprätta en genomförandeakt.

Den elektroniska genomförandeakten upprättas av enhetschefen i verksamhetssystemet (LifeCare)i samband med att uppdraget tas emot och verkställs i verksamhetssystemet.

Eftersom det finns, och kommer att finnas, dokument/ handlingar även i pappersform ska även en fysisk genomförandeakt upprättas. Vem som ansvarar för att göra det ska framgå av rutiner på enheten.

Genomförandeakten ska vara strukturerad och tydligt utformad med en innehållsförteckning, enlig följande:

1. Personbild kund (papperskopia från verksamhetssystemet)

2. Uppdrag (elektronisk beställning från Myndighetsenheten i form av en papperskopia från verksamhetssystemet)

3. Aktuell  genomförandeplan (papperskopia från verksamhetssystem)

4. Inkomna  handlingar (i kronologisk ordning, nyast främst)

5. Upprättade  handlingar (i kronologisk ordning, nyast främst)

6. Gamla  genomförandeplaner (papper, före LifeCare´s GF-planer vilka sparas automatiskt i verksamhetssystemet (Life Care)

7. Levnadsberättelse (frivilligt för kund)

8. Privata medel (för vissa kunder)

(Innehållsförteckningen och försättsblad till genomförandeakt för den som väljer att ha den fysiska genomförandeakten i form av en pärm finns att skriva ut längst ner i detta dokument).

Uppdraget ska dokumenteras hos utföraren

- Tidpunkten för när uppdraget kom till utföraren, ska dokumenteras i journalen.

Följande bör finnas med i uppdraget för att utföraren ska kunna utföra insatsen:

- vem uppdraget gäller (kundens namn och personnummer)

- vem som beslutat om insatsen (dvs Omsorgsnämnden genom Myndighetsenheten)

- vad som ingår i uppdraget  (Myndighetsenhetens handläggare beskriver detta i uppdraget)

- vilket eller vilka mål som gäller för insatsen (Övergripande mål kommer från biståndshandläggare på Myndighetsenheten)

- vilken bedömning som gjorts av den enskildes behov,

- former för uppföljning.

- namn och kontaktuppgifter till ansvarig handläggare  (på Myndighetsenheten)

Om dessa uppgifter finns dokumenterat i uppdraget behöver detta inte dokumenteras ytterligare en gång i journalen utan hänvisning till dokumentet (uppdraget) antecknas i journalen av enhetschef vid mottagande av uppdraget.

 

2. Planera genomförandet av insatsen

- Insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid behov i samverkan med andra. (Detta är individuellt, och får bedömas hur från fall till fall). När det gäller insatser enligt LSS ska den enskilde i största möjliga utsträckning ges möjlighet till inflytande och medbestämmande över de insatser som ges.

- Det ska framgå av dokumentationen när insatsen påbörjats hos utföraren, dvs dvs vilken tidpunkt utföraren börjar ge den enskilde stöd och service.

Upprätta genomförandeplan

Hur en beslutad insats ska genomföras dokumenteras i en genomförandeplan som upprättas hos utföraren, med hänsyn till den enskildes självbestämmande och integritet.

- Genomförandeplanen upprättas med utgångspunkt från Myndighetsenhetens uppdrag till utföraren. 

- Genomförandeplanen ska upprättas utan oskäligt dröjsmål och bör vara upprättad senast 2 veckor efter det att insatsen påbörjats. För beslut om korttidsplats (för rehabilitering) och hemgångsstödsteam (rehabilitering i hemmet) bör upprättandet av en genomförandeplan ske skyndsamt då insatserna då är av rehabiliterande karaktär.

Det är viktigt att tänka på att om ingen genomförandeplan finns att utgå från vid utföradet av insats måste utförandet nogsamt dokumentaras i journalanteckningarna, då det är en skyldighet att dokumentera genomförandet.

Undantag från huvudregeln om var genomförandeplanen bör upprättas:

Ansvaret för att upprätta en genomförandeplan vid beslut om kontaktperson, kontaktfamilj eller särskilt kvalificerad kontaktperson kan i vissa fall ligga på den beslutande nämnden (läs Myndighetsenheten). Det gäller också vid beslut om insatsen kontaktperson enligt 9 § 4 LSS samt när nämnden förordnat ledsagare eller anhörigvårdare enligt SoL eller LSS.

Syftet med genomförandeplan

- Genomförandeplanen syftar till att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av beslutad insats.

- Genomförandeplanen tydliggör både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur.

- En genomförandeplan ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentationen under pågående insats genom att den används som utgångspunkt för vad som ska eller bör dokumenteras i journalen.  

- Det som utförs enligt överenskommelsen i genomförandeplanen behöver inte dokumenteras ytterligare en gång i journalen. Det är det som avviker  från genomförandeplanen, samt vidtagna åtgärder och händelser av vikt  för utförandet som ska dokumenteras i journalen.

Den enskildes medverkan i planeringen

Genomförandeplanen upprättas med hänsyn tagen till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Det betyder att den enskilde ska ges möjlighet att kunna påverka hur insatsen ska genomföras. Det innebär i sin tur att utföraren har ett ansvar att skapa goda förutsättningar för den enskildes medverkan i planeringen, att utföraren är lyhörd för synpunkter och önskemål som förs fram av den enskilde eller den som har till uppgift att företräda henne eller honom.

Om den enskilde inte vill medverka i arbetet att upprätta en genomförandeplan

Om den enskilde av någon anledning väljer att inte medverka är det viktigt att hans eller hennes uppfattning respekteras, men det hindrar inte att utföraren upprättar en genomförandeplan ändå. Det är viktigt att dokumentera att den enskilde valt att inte medverka vid upprättandet av genomförandeplanen.

Avsikten med en genomförandeplan är inte att uppfatta den som ett avtal mellan den enskilde och utföraren. Den ska ses som ett verktyg för personalen då de ska utföra stödet/hjälpen.

En genomförandeplan behöver därför inte "godkännas" eller vara undertecknad av den enskilde utan kan upprättas utan att den enskilde medverkar.

Det är av vikt att den enskilde har kännedom om att personalen dokumenterar även om den enskilde inte vill vara delaktig i att skapa en genomförandeplan.

Genomförandeplanens innehåll

Av genomförandeplanen ska det framgå:

- vilket eller vilka mål som gäller för insatsen,

- om insatsen innehåller en eller flera aktiviteter (tex kan insats vid stöd/hjälp vid uppstigandet på morgonen innehålla flera aktiviteter tex inom livsområdena förflyttning, personlig vård, kommunikation, allmänna uppgifter och krav etc.),

- när och hur olika aktiviteter ska genomföras,

- hur utföraren ska samverka med andra utförare eller andra huvudmän så som tex hälso- och sjukvården eller skolan,

- när och hur insaten som helhet eller aktiviteter som ingår i insatsen ska följas upp,

- om den enskilde deltagit i planeringen och vilken hänsyn som tagits till hens synpunkter eller önskemål.

- vilka andra personer som deltagit i arbetet med att upprätta genomförandeplanen,

- när genomförandeplanen har fastställts, och

- när och hur genomförandeplanen ska följas upp.

Mål för insatsen och olika aktiviteter

När det gäller mål för hela insatsen eller olika aktiviteter i insatsen är det viktigt att:

- målen är individuellt utformade och bygger vidare de mål som redan har fastställts för insatsen under handläggningen av ärendet (biståndshandläggaren på Myndighetsenheten),

- målen har entydlig koppling till den enskildes vardagssituation och ger uttryck för vad som är önskvärt och realistiskt att uppnå i fråga om den enskildes förmåga,

- tillsammans med den enskilde välja och använda metoder som syftar till att stödja, träna, lära eller uppmuntra aktiviteter och funktioner hos den enskilde, och att

- målen är konkreta och formulerade på ett sätt som gör att de kan följas upp.

Som exempel på konkreta målformuleringar kan nämnas:

  • Att åter kunna...
  • Att upprätthålla förmågan att...
  • Att delta i...

Revidering av genomförandeplanen

- Det är viktigt att genomförandeplanen hålls aktuell och revideras vid behov och tillsammans med den enskilde.

- Om den enskilde har en god man eller förvaltare som företräder honom/ henne innebär det självklart inte att utföraren kan gå förbi den enskilde. Det är då viktigt att utföraren gör ansträngningar för att skapa de bästa förutsättningar för samtal med den enskilde om hur hen vill ha insatsen genomförd så att det kommer med i genomförandeplanen.

- Tillägg och ändringar inom ramen för beslutet kan göras direkt i genomförandeplanen förutsatt att det ändå framgår tydligt vad som gäller.

- Är det stora förändringar är det lämpligt att göra en ny genomförandeplan.

 

3. Genomföra insatsen

Innehållet under denna rubriken utgår från bestämmelserna om journalföring i 4 kap. 9 - 11 §§ SOSFS 2014: samt vad som skrivits ovan om genomförandeplanens syfte och innehåll.

När det gäller genomförandet av en insats är det viktigt att hålla isär:

- uppgifter som ska framgå av dokumentationen, dvs uppgifter som tillförs den enskildes genomförandeakt och ska bevaras och gallras enligt gällande lagstiftning, och

- uppgifter som antecknas av personalen som stöd för minnet (minnesanteckningar).

Minnesanteckningar

Minnesanteckningar gör man som enskild person eller i grupp för att komma ihåg något genom att gå tillbaka till sina egna anteckningar eller till anteckningar som förts vid ett möte med flera personer närvarande.

Personalmöten minnesanteckningar

Anteckningar från ett personalmöte är inte anteckningar som hör till kundens genomförandeakt utan ska förvaras på annat sätt. Av den anledningen ska minnesateckningar från personalmöten inte innehålla uppgifter om kunder.

Anteckningar som förs i samtal med kund eller andra i teamet runt kunden

Anteckningar som för i samtal med kund eller handläggare, anhöriga, närstående, eller personal hos andra myndigheter, tex hälso- och sjukvården, innehåller många gånger uppgifter som är relevanta för genomförandet av en insats och ska antecknas i journalen. Relevanta uppgifter från minnesanteckningen dokumenterats i journalen och därefter kan minnesanteckningen förstöras.

Rapportböcker

Rapportböckers syfte kan vara att personalen gör noteringar i dessa för att informera varandra om dagliga händelser. Det kan tex gälla påminnelser om läkarbesök eller annat som behöver kommas ihåg. Om man använder rapportböcker för sådana anteckningar, för att komma ihåg saker när man rapporterar något till sina arbetskamrater, är det viktigt att det inte skrivs sådant som är integritetskänsliga uppgifter. Anteckningar i eventuella rapportböcker ska endast signalera att något som är viktigt att känna till har antecknats i den enskildes journal. Rapportböcker får aldrig ersätta den lagstadgade dokumentationsskyldigheten.

Kontaktböcker

I verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionsvariationer förekommer det att personal, anhöriga och närstående till den enskilde gör noteringar i vad som brukar kallas kontaktböcker. Syftet med en kontaktbok är att förmedla information mellan personal och mellan personal och anhöriga när den enskilde inte själv kan föra fram nödvändig information. En kontaktbok förutsätter att den enskilde eller dennes företrädare är införstådd med och har gett samtycke till att detta informationsutbyte sker. Kontaktböcker kan alltså ses som en typ av kommunikationsstödKontaktboken är den enskildes egendom och förvaras därmed hos den enskilde hemma hos honom eller henne.Vad som ska förstöras och när det ska ske är det den enskilde som bestämmer. Stöd till den enskilde kan behövas för detta. Som personal är det viktigt att tänka på att detta material är lättillgängligt och inte skyddat mot obehörigas insyn. Av den anledningen är det viktigt att anteckningarna görs utan integritetskänsliga uppgifter. Glöm heller inte att kontaktböcker aldrig får ersätta dokumentationen i den enskildes journal och genomförandeakt.

Uppgifter som ska antecknas i journalen under genomförandet

- Åtgärder som vidtas av utföraren vid olika tidpunkter under genomförandet. Det kan vara tex åtgärder som vidtas i samband med att genomförandeplanen ska upprättas eller revideras.

För barn och unga gäller:

att anteckna åtgärder som vidtas för att tillgodose barnet eller den unges rätt att få relevant information och möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör hen.

Sammantaget kan det handla om:           

- uppgifter som framkommit vid samtal,

- möten som ägt rum,

bedömningar som gjorts i samband med att genomförandeplanen upprättats eller följts upp och eventuellt reviderats. 

- Faktiska omständigheter och händelser av betydelse som sker under genomförandet av insatsen. Det gäller inte bara förändrade omständigheter och händelser som inträffar utan också faktiska omständigheter och händelser som tex rapporterats till utföraren från någon annan, tex ahöriga, närstående, hälso- och sjukvården  eller skolan.

-  Inkomna handlingar och upprättade handlingar som gjorts av utföraren under genomförandet. Exempel på inkomna handlingar kan vara post eller e-postmeddelanden tex från handläggare, skola eller andra myndigheter. Som exempel på andra upprättade handlingar än genomförandeplanen, kan nämnas  skriftliga rapporter, handlingsplaner och andra dokument som upprättas under genomförandet.

Dokumentation fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål

Uppgifter ska dokumenteras fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål i journalen. Det går inte att säga generellt hur ofta uppgifter ska dokumenteras då det beror på vilken typ av insats det gäller och på omständigheterna i det enskilda fallet.

Följande är viktigt att tänka på:

- Dokumentationen ska gå hand i hand med genomförandet av en insats. En anledning till det är att den enskilde har rätt till insyn i journalen och kan när som helst begära att få ta del av den. Ett viktigt skäl att dokumentera är att den enskildes behov måste kunna tillgodoses med ledning av det som antecknats i journalen.

-  Om ordinarie personal är frånvarande och inte kan genomföra insatsen behövs dokumentation för att den som inte känner till den enskilde ska kunna utföra insatsen med samma kvalitet. Av den anledningen är det viktigt att det finns både en gällande genomförandeplan och relevanta journalanteckningar att tillgå.

-  Kravet på uppgifterna som antecknas i journalen ska vara korrekta. Ju längre det dröjer att en uppgift skrivs i journalen desto större är risken att uppgiften förvanskas eller glöms bort att skrivas.

Huvudregeln om kortfattade journalanteckningar

Huvudregel: Journalanteckningar bör vara kortfattade och innehålla tydliga hänvisningar till andra dokument i genomförandeakten som ger mer information. Denna regel syftar till att underlätta för den som läser att överblicka vad som gjorts, vilka handlingar som upprättats eller inkommit och vilka händelser av betydelse för genomförandet som inträffat över tid.

Medverkan av andra personer

Det ska framgå i journalanteckningarna om andra personer medverkat vid genomförandet av insatsen och om tolk eller kommunikationsstöd använta vid kontakt med den enskilde.

Missförhållanden och polisanmälan

Om den enskilde berörts av ett missförhållande som rapporterats enligt bestämmelserna om lex Sarah ska detta dokumenteras i jornalen.Detsamma gäller om den som bedriver verksamheten rapporterat ett allvarligt ärende till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). Detsamma gäller om den som bedriver verksamheten gjort en polisanmälan som berör den enskilde.

Om insatsen inte kan genomföras som planerat

Om det inträffat omständigheter som gjort att en insats, helt eller delvis, inte kunnat genomföras som planerat ska detta dokumentateras.

 

4. Följa upp insatsen

Utförarens uppgift är inte bara att genomföra insatsen utan också att följa upp den.

Åtgärder som vidtas ska dokumenteras

Åtgärder som vidtas för att följa upp insatsen mot det/ de faställda målet/målen för den enskildes insats/insatser och den planering som gjorts tillsammans med hen ska dokumenteras. Exempel kan vara då genomförandeplanen ska följas upp med anledning av förändringar i den enskildes behov av stöd/hjälp.

Av dokumentationen ska det framgå om den enskilde framfört några klagomål till utföraren på genomförandet av insatsen och vilka åtgärder utföraren vidtagit med anledning av det.

Dokumentation i journalen vid en uppföljning

Följande bör dokumenteras i journalen vid uppföljning

- när och vilket sätt utföraren har följt upp insatsen,

- hur de enskilde uppfattar genomförandet av insatsen i förhållande till sina behov och önskemål,

- utförarens bedömning av den enskildes situation, och

- om några behov av åtgärder har identifierats genom uppföljningen.

Metoder för uppföljning

På vilket sätt och hur ofta insatsen ska följas upp är en fråga urföraren själv får ta ställning till. Det som är viktigt att tänka på är att genomförandeplanen ska vara aktuell och behöver därför revideras vid förändrade behov och/ eller aktiviteter i insatsen. Den enskilde ska ges möjlighet framföra sina synpunkter och önskemål vid eventuell rervidering av genomförandeplanen. Det som kommer fram vid samtalet med den enskilde eller på annat sätt ska dokumenteras.

Rutin:

I Omsorgsförvaltningen är bestämmelsen att om inte funnits behov av att revidera genomförandeplanen på grund av kunds oförändrade behov eller av annan anledning ska det alltid göras en genomgång och uppföljning av genomförandeplanen minst var 6:e månad.

Den enskildes uppfattning

Då insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (SoL 3 kap. 5 §)  och den enskilde ska ges möjlighet till inflytande och medbestämmande  enligt 6 § LSS betyder det att utföraren måste vara lyhörd för för hur den enskilde uppfattar genomförandet av insatsen i förhållande till sina behov och önskemål. Detta ska dokumenteras.

Utförarens bedömning av den enskildes situation 

Om den enskildes behov av stöd och hjälp i insatsen förändras under pågående genomförande är det viktigt att utföraren dokumenterar de iaktagelser hen gör sin bedömning av enskildes aktuella situation. Om utföraren bedömer att insatsen behöver förändras, inom ramen för biståndshandläggarens uppdrag till utföraren, behöver genomföraneplanen revideras och uppdateras. Om utföraren bedömer att insatsen behöver utökas, kombineras med ytterligare insatser eller kan avslutas är det viktigt att utföraren informerar den enskilde vad som ligger till grund för utförarens bedömning och slutsatser.

Om utföraren bedömer att biståndshandläggare behöver informeras är det viktigt att inhämta den enskildes samtycke för att kunna ta direkt kontakt med handläggaren.

Vilka åtgärder som vidtagits i samband med gjorda iaktagelser och bedömningar ska framgå av journalen.

 

5. Avsluta insatsen

Av dokumentationen ska det framgå när och av vilket/vilka skäl insatsen avslutats. Tidpunkten ska dokumenteras i journalen. Anledning till att insatsen avslutats ska också dokumenteras i journalen.

Exempel på att en insats avslutas kan vara att målet uppnåtts, att den enskilde byter utförare av hemtjänstinsatser till extern utförare, att den som får hemtjänst beviljas ett särskilt boende eller att den enskilde avlider.

Slutanteckning

En slutanteckning då en insats avslutas bör göras av utföraren. Det som ska sammanfattas i en journalanteckning är en bedömning av i vilken utsträckning målet eller målen i den avslutade insatsen uppnåtts.

Syftet med en slutanteckning är att redovisa resultatet av en insats som gör det möjligt att söka och sammanställa sådana uppgifter på grupp- och verksamhetsnivå.

I en slutanteckning ges utrymme för ytterligare kommentarer utöver vad som framgår av tidigare journalanteckningar och kan bygga på olika källor, så som samtal med den enskilde och samtal med anhöriga eller närstående.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.