Våld i nära relationer

Handbokens syfte är att socialtjänst och hälso- och sjukvård i Kristianstads kommun ska arbeta effektivt, kvalitativt och heltäckande mot våld i nära relation samt ge medborgaren ett professionellt stöd och snabb hjälp vid våldsutsatthet eller för den som själv använder våld mot någon närstående

Målsättningen med handboken är att skapa förståelse, rutiner och gemensam grundstruktur för att identifiera våldsutsatta och våldsutövare för våld i nära relation och barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation. Målsättningen är att klargöra ansvarsfördelningen inom förvaltningen för att kunden ska få ett bra stöd och hjälp oavsett vart i omsorgen kunden befinner sig.

Målgruppen för handboken är all personal inom omsorgsförvaltningen.

Våld i nära relation är sedan 2002 på grund av omfattningen definierat av Världshälsoorganisationen som en folkhälsofråga. Det är ett våld som bygger på makt och kontroll över den som utsätts, i syfte att normalisera våldet som kallats våldets normaliseringsprocess. Våld i nära relationer har stora hälsokonsekvenser på hela samhället, och förutom de direkta skadorna våldet orsakar finns samband bland annat till psykisk, fysisk och ekonomisk ohälsa.

Nationella centrum för kvinnofrids studie "Våld och hälsa En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt koppling till hälsa" visar:

  • Att ungefär 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen har under någon period av sitt vuxna liv levt med utsatthet för upprepat och systematiskt psykiskt våld som utövats av en aktuell eller tidigare partner.
  • Att 14 procent av kvinnorna och 3 procent av männen utsatts för fysiskt våld och hot om fysiskt våld i vuxen ålder av en aktuell eller tidigare partner.
  • Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relation, men våldet ser olika ut beroende på vilket kön det är som är föremålet för våldet. Att vara kvinna är den största riskfaktor för att utsättas för våld i nära relation, att vara kvinna innebär att utsattheten är större för grövre våld, mera upprepat våld, sexuellt våld och dödligt våld.  

Våld i nära relationer upphör inte när vi går i pension, inte heller undantas personer med någon form av psykisk eller fysiskt funktionsvariation, utan tvärtom så innebär en högre ålder och någon form av funktionsvariation att en är särskilt utsatt och löper ännu större risk för att utsättas för våld i nära relationer. Särskilda sårbarhetsfaktorer kan härledas till specifika grupper, men måste främst ses från ett individperspektiv. Exempel på särskilda sårbarhetsfaktorer är bland annat:

  • Fysisk funktionsvariation som rörelsenedsättning eller synnedsättning.
  • Okunnighet om sina rättigheter, svårt att söka efter eller förstå information på grund av språk eller teknisk kunnande, synnedsättning eller demens.
  • Socialt och ekonomiskt beroende av någon/samhället, beroende av någon för sin vardag.
  • Ensamhet, litet socialt nätverk.
  • Kognitiva svårigheter som minnessvårigheter, kommuniceringssvårigheter.

Mera om särskild sårbarhet på sid 21 Våld; Handbok om socialtjänstens och hälsa-och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer

Våldet i nära relation kostar samhället stora summar pengar. Räknar vi på kostanden för våldet i nära relation i en kommun av Kristianstads storlek, så kostar våldet kommunen ca 172 miljoner kronor varje år. Detta inkluderar även direkta personliga kostnader för offret, rättsväsendets kostnader, sjukskrivningar och kostnader för ohälsa samt kostnaden för förlorad livskvalitet och förlusten av friska levnadsår.

Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är ett av regeringens fyra nationella jämställdhetspolitiska mål och det är en mänsklig rättighet att leva utan våld. Det är socialtjänstens ansvar att varje enskild får det stöd och hjälp som hen behöver för att kunna lämna våldsutsattheten eller våldsutövandet.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.