Mat vid sjukdom och andra tillstånd

Mat vid cancer

Vid cancersjukdom kan aptitlöshet och viktnedgång vara vanligt. Ett råd är att väga kunden regelbundet. Går kunden ner i vikt på grund av sjukdomen är det bra att kunna servera energirik mat. Annars kan viktnedgången fortsätta och trötthet tillta.

Erbjud mat som ger mycket energi i en liten portion, undvik lättprodukter och berika maten med till exempel grädde, majonnäs eller olja.

Mat vid demenssjukdom

Tips vid dålig aptit: ät regelbundet, små portioner och ställ rimliga krav. Är kunden inte hungrig på lagad mat så tag något annat i stället. Om kunden har dålig aptit så är all uppäten mat bra mat.

Det finns ingen särskild kostbehandling för demenssjukdom, utan anpassningen av maten gäller främst stödåtgärder. Vi känner hunger och mättnad. Smak, lukt, syn och hörsel stimulerar aptiten. Vid demenssjukdomar förändras, försvagas eller försvinner de grundläggande funktionerna för ätandet. Ätbeteendet ändrar också karaktär under sjukdomsförloppet.

Tidiga förändringar är upplevelsen av smaker. Ofta blir söt mat och dryck attraktiv till exempel kakor och andra sötsaker, vilket kan leda till viktuppgång. Under senare delen av sjukdomsförloppet är dock det stora problemet viktnedgång då personen med demenssjukdom inte längre känner av hunger och törst. Individen kan även ha svårt för att svälja på grund av fördröjd sväljreflex.

Målsättningen med näringsstöd vid demenssjukdom: att förebygga bristsjukdomar, att stödja och träna det friska för att kvarhålla funktioner så långt som möjligt. Att kompensera förlorade funktioner.

Vid demenssjukdom kan hänsyn behöva tas till följande kroppsliga förändringar:

• Minnesförlust: kan medföra svårigheter med att till exempel komma ihåg att äta eller att personen äter igen, strax efter måltid.
• Svårigheter att samordna och utföra rörelser till exempel använda bestick
• Hallucinationer, nedstämdhet, rädsla och förvirring kan till exempel göra att personen blir rädd för vad som ligger på tallriken
• Oförmåga att känna igen och namnge föremål och företeelser kan till exempel göra att personen inte kan uttrycka lukt- och smakförnimmelser

Praktiska råd

• Måltiden måste få ta tid och vara fri från stress
• Det bör finnas olika uppsättningar av porslin för att tydliggöra maten på tallriken till exempel servera ljus mat på mörk tallrik och vice versa.
• Regelbunden måltidsordning
• Maträtter väcker minnen, servera mat som känns igen
• Konsistensanpassa maten vid behov
• Berika maten vid behov
• Kosttillägg behövs ibland för att täcka behovet av energi

Smakmåltid för personal

Det finns möjlighet för individuellt anpassat stöd vid lunch och middag i form av smakmåltider gällande kunder med demenssjukdom. 

Mat vid diabetes

Mat vid diabetes bör individanpassas så att hänsyn tas till blodsockerkontroll, andra sjukdomar och kundens egen livsstil. I huvudsak bör kunder med diabetes äta vanlig bra mat. Det är viktigt att främja kundens livskvalitet.

Äldre med diabetes som riskerar undernäring/är undernärda kan behöva A- (allmän) eller E-kost (energi- och proteinrik). Energi- och näringsintaget prioriteras då framför en optimal kosthållning med avseende på diabetessjukdomen.

Effekten på blodsockret beror på hur måltiden ser ut i sin helhet. Om en mindre mängd (en tesked) socker ingår i en måltid eller ett mellanmål påverkas vanligtvis inte blodsockret. De flesta diabetiker kan därför äta måttligt sötade desserter.

Måltidsordning

Genom att fördela maten jämnt över dagen hålls blodsockret i balans samtidigt som förutsättningarna för att kunden ska få i sig all näring den behöver ökar. De flesta mår bra av att äta 3 huvudmål (frukost, middag, kvällsmat) och 2-3 mellanmål.

Huvudmålen - middag och kvällsmat

• Bör gärna vara så allsidiga och varierade som möjligt.

  

• Ät gärna enligt tallriksmodellen, då blir det lättare att få bra proportioner på maten.

Observera att tallriksmodellen visar en bra sammansättning på måltiden, men säger ingenting om portionerna det vill säga hur mycket mat som passar var och en.

En person som förbrukar mycket energi kan till exempel vara i behov av en ökad mängd pasta, ris eller potatis, medan en person som gör av med lite energi kan må bra av att öka mängden grönsaker och rotfrukter.

Kolhydrater

Livsmedlets mängd, kostfiberinnehåll, struktur samt tillagningssätt har betydelse för hur blodsockret påverkas.

Kolhydratrika livsmedel kan indelas efter hur långsamt eller snabbt de höjer ditt blodsocker:

Långsamma; bönor, linser, ärtor, pasta, korngryn, bulgur, ”klibbfritt” ris, bröd med hela korn, surdegsbröd, äpple, apelsin, päron

Snabba; juice, torkad frukt, socker, potatismos, ”klibbigt” ris, bröd av finmalet mjöl

En måltid med snabba livsmedel kan göras långsammare om den kompletteras med långsamma livsmedel, det vill säga ”snabba + långsamma = medel.”

Tänk på att även stärkelse (finns bland annat i potatis, ris, pasta, bröd och gryn) omvandlas i kroppen till socker i blodet.

Kostfibrer (finns bland annat i frukt och grönsaker, baljväxter, rotfrukter samt fullkornsprodukter) omvandlas inte till blodsocker. Fibrerna bidrar till ett jämnare blodsocker och håller magen i trim.

Fett

Det är bra att välja produkter av god fettkvalitet såsom raps- och olivolja, flytande margarin och andra ”mjuka” matfetter, eftersom de innehåller en högre halt omättat fett än de ”hårdare” fetterna.

Med ”mjuka” och ”hårda” fetter menas hur fetternas konsistens är i kylskåpstemperatur.

Ät mer av omättat fet; vegetabiliska oljor, flytande margarin, bordsmargarin, feta fiskar som sill, lax, makrill, nötter, mandel och avokado

Ät mindre av mättat fett; mejerivaror som smör, margarin, grädde, ost, feta styckningsdelar av kött, charkuterivaror, kakor, kex och bakverk 

Vid behov av extra energi (fett) prioriteras energiintaget framför val av fettkvalitet.

Dryck

Vatten, mineralvatten och lättöl är lämpliga måltidsdrycker. Lightsaft eller lightläsk kan också användas.

Kaffe, te (utan socker), vatten och mineralvatten kan drickas i valfri mängd.

Drycker med upp till 5 g kolhydrater per dl till exempel mjölk eller lågkaloridryck (av juicetyp), kan också passa som måltidsdryck om man bara dricker ett glas.

Mellanmål

Ett bra mellanmål kan till exempel vara frukt eller smörgås med pålägg. 2-3 frukter om dagen är lagom, men bara en i taget. Frukt kan bytas ut mot bär, 2 dl motsvarar 1 frukt.

Specialprodukter

Inga specialprodukter behövs i regel till äldre kunder med diabetes. De allra flesta kan äta en vanlig kaka eller vetebulle till kaffet. Eftersom blodsockret inte påverkas nämnvärt av små mängder socker, så reduceras behovet av sötningsmedel.

Finns önskemål om extra socker till exempel i filen eller i varma drycker kan man använda sötningsmedel baserade på aspartam, sackarin, natriumcyklamat och acesulfam K. Dessa produkter ger inga kalorier och höjer inte blodsockret.

Källa: Statens Livsmedelsverk (SLV)

Mat vid diarré

Diarré är lös avföring med konsistens som vatten, välling eller tunn gröt med eller utan fasta delar, oftast flera gånger om dagen. Diarré beror på att något irriterar tarmen så att avföringen blir lösare än vanligt och passerar så snabbt genom tarmen, att tarmen inte hinner suga upp vätska på vägen. Avföringen blir flytande och kroppen förlorar vätska.

Mat med stoppande effekt:

• Makaroner
• Vitt bröd
• Ägg - och äggrätter
• Ris - och risavkok
• Majsvälling
• Morotspuré, Blåbär, svarta vinbär och banan
• Te

Mat vid förstoppning

Trög mage kan bero på flera saker till exempel:

• Att du har oregelbundna matvanor
• Att du äter för lite kostfiber
• Att du dricker för lite vätska
• Att du rör dig för lite
• Att du tar vissa mediciner
• Att du har oregelbundna toalettvanor

Mat med lösande effekt:

• Katrinplommondryck
• Honung
• Gröt gjord på t ex havregryn eller rågflingor
• Messmör/Mesost
• Blötlagd torkad frukt t ex katrinplommon, fikon, russin och aprikoser

Mat vid KOL

Vid KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) kan såväl viktminskning som viktökning förekomma. Orsaker till viktminskning är ofta minskat matintag och ökat energibehov. Orsaker till viktuppgång kan vara minskad fysisk aktivitet och kortisonbehandling.

Vid KOL är andningen mycket energikrävande och energibehovet kan öka till ca 35 – 40 kcal/kg kroppsvikt och dygn. I första hand rekommenderas energi- och proteinrik kost (E-kost), med anpassad måltidsordning såsom små, täta måltider. För att korta nattfastan och vid dålig sömn kan ett sent kvällsmål, nattmål eller ett tidigt morgonmål vara motiverat.

Anpassad konsistens kan vara motiverad vid tugg- och sväljsvårigheter, dålig tandstatus eller då själva tuggningen "tröttar" kunden.

Tänk på att även mellanmålen bör vara energi- och proteinrika för att täcka energi- och näringsbehovet. Ett mellanmål kan till exempel utgöras av en komplett näringsdryck.

Mat vid maginfluensa

Magsjukan brukar gå över av sig själv inom några dygn. Det viktigaste är att dricka mycket för att undvika vätskebrist. Man kan pröva med vatten eller te, men man kan också pröva särskild vätskeersättning som finns att köpa på apotek. Har man mycket diarré och kräkningar behövs också tillskott av salt som finns med i vätskeersättning. Man bör undvika för söta drycker, eftersom alltför mycket socker kan ge mer diarré.

• En frisk vuxen person behöver närmare 2 liter vätska/dygn. Vid magsjuka bör man dricka mer, ungefär två deciliter extra per lös avföring.
• Gradvis går du över till vanlig mat. Vitt bröd och te brukar gå bra. Kokt mat tolereras ofta bättre än stekt mat.
• Var extra noggrann med handhygien. Det är bra att tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök.

Recept på hemgjord vätskeersättning

• 1 liter kokt vatten
• 2 msk vanligt socker eller druvsocker
• 3 krm salt

Blanda i sockret och saltet i vattnet.

Låt svalna före servering.

Mat vid stomi

En stomi är inget hinder för att kunna njuta av god mat. Kunden får själv ta reda på vad som fungerar och inte fungerar att äta. Eftersom salt- och vätskeförlusterna är större via stomi bör man dricka rikligt med vätska, minst 2 liter/dygn, och gärna salta lite extra på maten.

Goda råd:

• Ät regelbundet
• Drick mycket (om ej njurproblem)
• Tugga maten ordentligt

Följande livsmedel kan ibland leda till stopp/smärta i tarmen och magknip:

• nötter
• sockermajs
• baljväxter
• bönor
• torkad frukt
• kokos
• popcorn
• helkornsbröd
• svamp
• trådiga grönsaker; ananas, rabarber, purjolök, sparris, stjälkarna av broccoli och blomkål

Följande livsmedel kan ge lösare konsistens på stomiinnehållet:

• stora mängder socker
• torkad frukt
• apelsinjuice
• alkohol

Följande livsmedel kan ge en fastare konsistens på stomiinnehållet:

• mogna bananer
• blåbär
• pasta

Följande livsmedel kan ge ökad gasbildning:

• lök
• kål
• ärtor
• bönor
• kolsyrade drycker

Mat vid sår

En fullvärdig och allsidig kost är nödvändig för en optimal sårläkning. Vid malnutrition, det vill säga felnäring,  befinner sig kroppen i obalans i intag av energi- och näringsämnen, vilket medför att sårläkningsprocessen fungerar sämre. 

Kunden kan då vara i behov av E-kost som ger extra av energi och protein, vilket främjar sårläkningen.

Vitaminer som har betydelse för sårläkning är vitamin A (lever, morot, ost) och vitamin C (citrusfrukter, persilja, jordgubbe).

Mineraler som har betydelse är zink (fisk, kött, grönsaker) och järn (ägg, kött, torkad frukt).

Mat vid övervikt

All mat är tillåten det handlar bara om hur mycket och hur ofta man äter. Att gå ner i vikt innebär att man är beredd att göra förändringar i livet. Det är viktigt att man tänker långsiktigt, då livsstilsförändringar ofta tar tid för att de ska bli bestående. Ha tålamod och ta det stegvis.

Livsmedelsverket har inte några speciella kostråd för personer som vill gå ner i vikt - det är samma råd som gäller alla människor. Däremot måste man göra av med mer energi än man får i sig, om man ska gå ner i vikt.

Ät regelbundet

Det är lättare att få ordning på sina matvanor om man äter regelbundet. Genom att äta frukost, lunch, middag och eventuellt något mellanmål blir man inte så hungrig mellan måltiderna och kan lättare undvika onödigt småätande.

Mellanmål

Mellanmål är allt man äter eller dricker mellan måltiderna. Frukt är ett bra mellanmål, 2-3 frukter/dag är lagom. Att hoppa över måltider kan göra att man blir sugen och lättare faller för t ex choklad, glass, söta drycker, kakor m.m. så var noga med måltiderna.

Tallriksmodellen

För att få en bra fördelning mellan olika livsmedel och näringsämnen är tallriksmodellen ett bra verktyg. Begränsa portionsstorleken genom att välja en liten tallrik och bygg inte på höjden.

1. Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär

Fyll halva tallriken med grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Det ger bra mättnadskänsla och lite energi. Det innehåller även rikligt med fiber, vitaminer och mineraler. En lagom mängd är minst 500 gram frukt och grönsaker per dag. Detta motsvaras av 2-3 frukter samt 2 rejäla nävar grönsaker per dag.

2. Potatis, pasta, ris eller bröd

På denna del av tallriken lägger man potatis, pasta, ris, bulgur, quinoa, matvete, mathavre, korngryn eller bröd. Välj gärna fullkorn, så håller man sig mätt under lång tid.

3. Kött, fisk eller ägg

Denna del av tallriken fyller man med kött, fisk, ägg, baljväxter, quorn eller sojaprodukter. Alla dessa livsmedel ger protein som bidrar till en varaktig mättnad.

Välj nyckelhålsmärkt

Nyckelhålet finns för att det ska vara enklare att hitta hälsosam mat - både i butiken och på lunchrestaurangen. Nyckelhålsmärkt mat passar för de allra flesta - både vuxna, tonåringar och barn. För att få märka ett livsmedel med Nyckelhålet måste det uppfylla vissa krav vad gäller innehållet av salt, socker, fullkorn fibrer, fett med mera. Kraven är olika för olika typer av livsmedel.

Nyckelhålsmärkta produkter hjälper oss att:

• Begränsa och förbättra fettintag
• Begränsa sockerintag
• Begränsa saltintag
• Öka intag av fullkorn och fibrer

Välj magra alternativ

Fett ger mer än dubbelt så många kalorier per gram jämfört med protein och kolhydrater. Därför är det bra att minska på fettet, framför allt det mättade fettet.

Här är några tips:

• Välj magra mjölkprodukter som lättmjölk och lättfil
• Ta lättmargarin till smörgåsen
• Välj mager ost, eller ta bara en skiva fet ost på smörgåsen
• Byt ut grädden i såsen mot magrare varianter eller gör en skysås i stället
• Välj nyckelhålsmärkt leverpastej, korv och andra charkprodukter eftersom de innehåller mindre fett
• Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan
• Skär bort synligt fett från till exempel skinka, kassler och entrecôte
• Koka eller ugnsstek maten i stället för att steka i stekpanna

Ät mer frukt och grönt

Frukt och grönsaker innehåller förhållandevis lite energi, samtidigt som de mättar bra. De innehåller också många av de näringsämnen vi behöver, bland annat vitaminer, mineraler och kostfiber.

Vi behöver ungefär 500 gram frukt och grönt per dag. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Hälften av grönsakerna bör vara grova grönsaker, till exempel morötter, broccoli, bönor, kålrot eller vitkål.

Tips för att äta mer frukt och grönt:

• Skiva grönsaker eller frukt och lägg på smörgåsen eller lägg frukt eller bär i filen på morgonen.
• Ta med frukt till jobbet eller skolan och ät som mellanmål.
• Ät grönsakerna först, sedan resten av maten eller lägg upp maten enligt tallriksmodellen, se ovan.
• Skär stavar av gurka eller morötter och ät medan du lagar maten.
• Ha grönsaker och rotfrukter i maten, till exempel rivna morötter eller vitkål i köttfärssås, pannbiff eller grytor.
• Prova nya sallader, till exempel rårivna morötter och kålrot med vinägrettsås, bönsallad med purjolök, färska broccolibuketter med apelsin och dressing.
• Gör en fruktsallad eller skiva ett äpple eller päron och ät om du blir sötsugen på kvällen.

Godis, glass, snacks och bakverk

Godis, glass, snacks, kakor och bullar innehåller mycket energi, men inte många näringsämnen. Om man ska få i sig alla näringsämnen kroppen behöver, utan att gå upp i vikt, finns det inte plats för särskilt mycket sådan mat.

Läsk och saft

Läsk och saft innehåller mycket energi utan att ge någon mättnadskänsla. Undvik därför läsk och saft, eller drick något enstaka glas till helgen.

Vatten är den bästa måltidsdrycken. Om man tycker att det är tråkigt med vanligt vatten kan man välja ett kolsyrat alternativ eller pigga upp vattnet med till exempel skivor av citron, lime, äpple, gurka eller bär.

Se över alkoholvanorna

Alkohol innehåller mycket energi. Ett glas vin innehåller ungefär 100 kilokalorier, en snaps likaså och en stor starköl drygt 200 kilokalorier. Alkohol verkar också öka aptiten, framför allt suget efter sötsaker. Om man vill gå ner i vikt kan det därför vara bra att se över hur mycket alkohol man dricker och spara öl, vin och sprit till festliga tillfällen.

Energireducerad kost

Denna kost innebär att man minskar energi (kalori) mängden i maten. Energireducerad kost kan vara användbar för personer som av olika anledningar behöver gå ner i vikt. 

Rör på dig varje dag

Bristen på fysisk aktivitet är en stor anledning till att allt fler blir överviktiga. Det viktigaste man kan göra, om man vill gå ner i vikt, är därför att komma igång och röra på sig. En halvtimme om dagen är en bra början men försök gärna röra på dig ännu mer (1 timme dagligen).

Fysisk aktivitet behöver inte innebära ett träningspass på gymmet eller en joggingtur. Det viktigaste är att utnyttja varje tillfälle till vardagsmotion.

Tips på vardagsmotion:

• Promenera
• Ta trapporna i stället för hissen 
• Cykla till jobbet

Glöm inte att även städning, handling, gräsklippning och snöskottning innebär fysisk aktivitet.

Minska stillasittandet

De senaste årens forskning har visat att stillasittande är en oberoende riskfaktor för flera sjukdomar och förtida död.

Försök att begränsa stillasittande aktiviteter som till exempel att sitta och läsa eller prata, ligga och vila/sova, titta på TV, sitta vid dator eller passiv transport. Att titta på TV står för ungefär hälften av den tid vi spenderar stillasittande på fritiden. 

Mat vid nedsatt aptit

I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt. Ofrivillig viktminskning är alltid olämplig, eftersom risken för infektioner ökar och förmågan att läka sår försämras.

Hur kan man stimulera aptiten?

• Erbjud flera små mål per dag
• Servera små portioner åt gången. Det ser mer lockande ut.
• Låt gärna varje måltid (middag/kvällsmat) bestå av flera små rätter t ex en sillbit på en sandwich eller en kopp varm buljong som serveras före huvudrätten och därefter serveras dessert.
• Lägg upp maten fint på tallrik
• Berätta vad som serveras och vilka tillbehör det finns t ex rödbetor, inlagd gurka, sylt, gelé
• Duka bordet fint och använd dig gärna av kontrastfärger t ex vit (ljus) fisk på mörk tallrik
• Lugn måltidsmiljö
• Dekorera gärna maten med t ex en citronskiva, dill eller persilja
• Värm bullar i micron, rosta bröd till t ex soppa eller sätt på lite kaffe
• Kosttillägg kan fungera som ett bra komplement
• Ta reda på kundens favoriträtter och servera dessa i den mån det går.
• Erbjud gärna en syrlig dryck t ex citrondricka

Hur kan man förbättra näringsintaget för någon som äter dåligt?

Berika gärna maten med kaloririka livsmedel. Några förslag följer nedan:

• Mjölk, fil och yoghurt – minst 3 %
• Vispgrädde, mellangrädde och matlagningsgrädde
• Gräddfil
• Crème fraiche
• Matlagningsyoghurt
• Delikatessyoghurt
• Gräddglass
• Bregott, smör och margarin
• Flytande margarin, olja
• Ägg, äggula
• Majonnäs
• Choklad
• Ost

Några praktiska exempel:

• Frukostgröten/vällingen kan t ex kokas på standardmjölk och berikas med 1 msk flytande margarin/olja. Tillsätt gärna sylt, russin eller mos efter tycke och smak.
• Använd rikligt med margarin och gärna ett protein- och energirikt pålägg såsom t ex ägg, sill, makrill, leverpastej, gräddost eller korv på smörgåsen.
• Ha socker och/eller grädde i kaffe/te.
• Byt ut en del av frukostfilen och tillsätt lite gräddfil eller crème fraiche.
• Ringla lite olja/flytande margarin över potatis/potatismos/pasta/ris och/ eller salladen/grönsakerna.
• Grädde/gräddglass/mjölk (minst 3 % fett) kan med fördel serveras till desserterna, där det passar.
• Servera gärna en kaloririk dryck till maten t ex mjölk, saft, juice eller öl.
• Kom ihåg att det är bättre att äta lite än ingenting alls.

Mat vid muntorrhet

Muntorrhet uppkommer om salivmängden minskar under en längre tid. Salivproduktionen minskar ofta med stigande ålder och saliven får en sämre kvalitet. En annan vanlig orsak till muntorrhet är läkemedelsbiverkan. Detta kan medföra svårigheter att svälja, känna smak och leda till ofrivillig viktnedgång. Om kunden har en protes kan muntorrhet orsaka irritation och skavsår, eftersom protesen får svårare att fästa.

Genom att servera livsmedel som t ex salt, ättika, syrliga bär och citrusfrukter kan salivproduktionen stimuleras.

Erbjud därför gärna till exempel

• en sillbit som ”förrätt”
• lingonsylt, inlagda rödbetor eller inlagd gurka som tillbehör till huvudrätten
• apelsinjuiceindränkta morötter, finrivna
• efterrättskrämer, kokta på t ex krusbär eller rabarber

Vätska/vätskerik kost

Det är naturligtvis viktigt att dricka mycket, men förutom drycker kan situationen hjälpas upp med vätskerika maträtter som t ex soppor och såser.

Servera därför gärna

• Rikligt med sås
• Efterrättkrämer/soppor serveras med fördel tillsammans med mjölk eller grädde
• Rikligt med dryck

Kaffe med dopp

Att doppa bröd, skorpor eller kex i kaffe, te eller annan dryck kan underlätta sväljningen, genom att maten blöts upp.

Smörgåsen blir också mer lättäten med bredbart pålägg.

Fler salivstimulerande tips

Att tugga och suga är salivstimulerande. Man kan därför till exempel

• Använda sugrör för att suga i sig dryck
• Suga på sockerfria syrliga karameller
• Suga på salivstimulerande, sockerfria tabletter (finns på apotek)
• Om läpparna känns torra, använd gärna cerat.

Vid allvarligare besvär och om salivsekretionen är helt utslagen kan det hjälpa med saliversättningsmedel, som finns på apoteket.