Handbok

En handbok om bostadsanpassningsbidraget för arbetsterapeuter i olika verksamheter för att ge dem en inblick i lagen om bostadsanpassningsbidrag och olika åtgärder personer med funktionsnedsättning kan ansöka om.

Denna handbok har kommit till för att arbetsterapeuter i olika verksamhetsgrenar runt den funktionshindrade skall få en inblick i vad som går och inte går att få hjälp med i form av bostadsanpassningsbidrag.

Kommunen ger bidrag till bostadsanpassning av permanentbostäder för att underlätta den funktionshindrades dagliga liv i hemmet: förflytta sig i bostaden, sova och vila, sköta hygienen, laga mat och äta samt ta sig in och ut ur bostaden.

Bidrag lämnas till enskild person vare sig man äger bostaden eller innehar den med hyres- eller bostadsrätt. I hyres- och bostadsrättshus måste fastighetsägarens medgivande inhämtas.

Bostadsanpassningsbidraget omfattar i princip alla slags funktionshinder. Behovet av anpassning ska vara långvarigt eller bestående. Bidrag kan lämnas även vid begynnande funktionsnedsättning som på sikt kan bli bestående, t.ex. vid åldrande.

Den funktionshindrade har rätt att ansöka om bidrag för olika åtgärder men det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att inte lova den funktionshindrade att kommunen kommer att ge bidrag för olika åtgärder innan detta har prövats av kommunens handläggare.

De åtgärder som bidrag söks för ska vara nödvändiga med hänsyn till funktionshindret. Behovet ska styrkas genom intyg från arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig. Arbetsterapeuten skall i sitt intyg endast uppge de åtgärder som han/hon bedömer som nödvändiga för att bostaden skall bli tillgänglig för den funktionshindrade även om den funktionshindrade i sin ansökan önskar bidrag för fler åtgärder.

 

ALLMÄNT

Lagens ändamål

1.2 § Enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag lämnas bidrag till individuell anpassning av bostäder så att personer med funktionshinder kan leva ett självständigt liv i eget boende.

Permanentbostad

4.6 § Bidrag lämnas till permanenta bostäder – ej till fritidshus, skolor, ”institutionsboende”, vårdinrättning m.fl.

Periodiskt boende

5.2 § Vid periodiskt boende kan bostadsanpassningsbidrag lämnas om en funktionshindrad persons vistelse i en annan persons bostad bedöms vara regelbunden och av långsiktig karaktär.

Fasta funktioner

6.3 § Bidrag beviljas endast till bostadens fasta funktioner ej tekniska hjälpmedel eller lösa inventarier (t.ex. rullgardin, persienn, strykbräda, solfilm, timer till kaffebryggare, assistentlyft).

Grundläggande bostadsfunktioner

6.5.2 § För att bostadsanpassningsbidrag skall kunna beviljas måste alla grundläggande bostadsfunktioner finnas. Bostaden skall således uppfylla dagens bostadsstandardförhållanden.

Generella åtgärder

6.5.3 § Lagen om bostadsanpassningsbidrag ska ses som ett komplement till bygglagstiftningen. Det innebär att bidrag inte ska beviljas för åtgärder som måste utföras enligt de regelverk som finns eller fanns när huset uppfördes.

Byggnadstekniska brister

6.5.4 § Bidrag lämnas inte för åtgärder som bedöms som byggnadstekniska brister.

Normalt bostadsunderhåll

6.5.5 § Bidrag lämnas inte för sådana åtgärder som bedöms som normalt bostadsunderhåll.

Trångboddhet

6.5.6 § Bidrag lämnas inte för åtgärder som anses behöva utföras på grund av trångboddhet.

Rehabilitering, funktionsträning och sjukvård

7.2 § Åtgärder som har samband med den funktionshindrades behov av rehabilitering, funktionsträning och sjukvård kan vara bidragsberättigande.

Bidrag till träningsrum beviljas enbart om den funktionshindrade inte kan tillgodose detta behov på annat sätt. Det betyder att den som själv kan förflytta sig relativt enkelt, eller kan få hjälp med detta, och har möjlighet att utföra träningen på annan plats, är inte bidragsberättigad till anordnande av träningsrum. Träningsrum anordnas i första hand i befintligt utrymme.

Bidrag lämnas inte till åtgärder som behövs för personliga assistenters verksamhet.

Hobbyverksamhet

7.3 § Bidrag kan lämnas för åtgärder som gör det möjligt för den funktionshindrade att utöva hobbyverksamhet, om han eller hon på grund av sitt funktionshinder inte kan delta i aktiviteter utanför bostaden.

Reparation och underhåll av utrustning

7.4 § Bidrag kan lämnas för reparation och underhåll av viss speciell och/eller tekniskt komplicerad utrustning som har anskaffats med stöd av bostadsanpassningsbidrag (stollift, lyftplatta, spol- och torkanordning på toalett etc.).

Nybyggnad

8 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas inte för sådana generella åtgärder som alla som uppför ett nytt bostadshus måste utföra (se 6.5.3 §) ej heller för grundläggande bostadsfunktioner (se 6.5.2 §).

Dessutom gäller ett allmänt lämplighetskrav i samband med nybyggnad, det vill säga ett krav på att bostaden ska vara lämplig med hänsyn till den funktionshindrades behov. För att avgöra om en åtgärd faller inom det allmänna lämplighetskravet måste utredas om materialet, inredningen eller utrustningen är gängse på marknaden och brukar väljas även av personer utan funktionshinder. I så fall kan något bidrag inte beviljas, inte ens om valet skulle medföra en viss merkostnad. Exempel på vad som anses vara gängse på marknaden är luftburen värme, värmeslingor, skjutdörrar, centraldammsugare etcetera.

När det allmänna lämplighetskravet är uppfyllt kan åtgärder, som inte faller under detta krav, berättiga till bidrag. Till exempel merkostnad för höj- och sänkbar köksinredning, spol- och torkanordning på toalett, merkostnad för belysningsarmatur som inte är gängse på marknaden etcetera.

En tidig kontakt med kommunens handläggare rekommenderas.

 

Köp eller byte av bostad

9 § Vid köp eller byte av bostad lämnas bostadsanpassningsbidrag till kostnadskrävande åtgärder endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpassning. Sökanden måste då lämna en skriftlig redovisning varför man har valt den nya bostaden.

Vid bedömningen av om åtgärderna är kostnadskrävande eller inte bör beaktas att bostaden ska var ändamålsenlig som bostad för den funktionshindrade. Detta innebär att samtliga de åtgärder som vid ansökningstillfället kan bedömas som nödvändiga måste beaktas, oavsett om bidrag har sökts för dem alla. Undantag från särskilda skäl avser sålunda inte att lämna en öppning för etappvis anpassning av bostaden.

Det finns ingen uttrycklig gräns mellan vad som är kostnadskrävande eller inte. Bort-tagning av trösklar, uppsättning av stödhandtag och byte av blandare är exempel på åtgärder som inte anses vara kostnadskrävande.

Kommunens prövning avser endast den nya bostadens lämplighet, om åtgärderna som söks är kostnadskrävande och om det särskilda skälet man har för att ha valt den bostaden är relevant.

En tidig kontakt med kommunens handläggare rekommenderas.

Vid flyttärenden skall arbetsterapeuten ha utfört en Housing Enabler bedömning på den nya bostaden. Det skall anges i intyget att Housing Enabler bedömning är utförd.

Eget arbete

14.4 § Om arbetet utförs av sökanden själv eller någon hushållsmedlem, lämnas bidrag endast för materialkostnaden. Detta kan bli aktuellt endast vid mindre arbeten. Vid större och mer komplicerade arbeten måste ställas krav på att anpassningen blir utförd på ett fackmässigt sätt.

 

ANSÖKAN

Kommunen beslutar om bidrag efter att ansökan har inlämnats till kommunen och prövats där.

Till ansökan skall bifogas:

- Intyg av arbetsarbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig där de åtgärder som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till funktionshindret finns angivna.

- Eventuellt kopia av anbud/offert.

- Ritningar över bostaden före och efter ändring om planlösningen kommer att ändras.

- Vid hyresrätt/bostadsrätt i både flerfamiljshus och småhus skall fastighetsägaren intyga att åtgärderna får vidtas och att sökanden inte är skyldig att återställa bostaden i ursprungligt skick vid avflyttning eller i annat fall. Vid bostadsrätt behövs inte fastighetsägarens (bostads-rättsföreningens) godkännande vid mindre åtgärder inomhus.

Arbetsterapeuten bör planera och redovisa alla tänkbara åtgärder som bedöms nödvändiga i samma intyg. Detta är mycket viktigt eftersom fastighetsägarens medgivande annars kan behöva förnyas, även extra kostnader kan undvikas.

Om sökanden väljer att utföra anpassningen i egen regi (begära in offert, anlita hantverkare etc.), lämnar kommunen bidrag till skäliga kostnader enligt anbud/offert. Entreprenör som utför arbetet ska inneha F-skattsedel och utföra arbetet på ett fackmässigt sätt.

Om sökanden skriver på en fullmakt för Omsorgsförvaltningen i Kristianstads kommun kan sökanden få hjälp med att:

- infordra anbud/offert,

- anlita entreprenör,

- ta fram planritningar över bostaden om dessa finns i kommunens arkiv,

- erhålla fastighetsägarens medgivande,

- betala fakturor etcetera.

OBS!

Bostadsanpassningsbidraget är ett penningbidrag som betalas ut till den sökande för att denne ska se till att de åtgärder som bidraget är avsett för blir utförda. Om kommunen hjälper till med att infordra offert, anlita entreprenör etc., är kommunen endast ombud för den sökande. Vid reklamation av varor och tjänster eller vid en tvist mellan sökande och entreprenör gäller konsumentköplagen respektive konsumenttjänstlagen.

Återtagande av viss utrustning

Teknisk utrustning anskaffad med bostadsanpassningsbidrag kan tas åter om det är i gott skick och kan återanvändas, om behovet har upphört och sökande så önskar det.

 

EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER

Allergiåtgärder

Brister i fastigheten som medför problem för allergiker skall avhjälpas av fastighetsägaren och berättigar inte till bidrag.

Vid ansökan om borttagning av heltäckningsmatta gäller att detta enbart är bidragsberättigat om mattan är i gott skick och utbyte inte kan betraktas som underhållsåtgärd.

I övrigt skall bostaden vara lämplig med hänsyn till allergiska besvär. Allergiframkallande ämnen skall avlägsnas innan en anpassning är tänkbar.

Intyget ska innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- läkarintyg från specialist bifogas, där diagnos, funktionshinder samt förslag till åtgärd redo-visas.

Automatiska dörröppnare

Monteras vid styrkt behov i småhus, flerfamiljshus och garage om det inte är en generell åtgärd (se § 6.5.3).

Småhus: dörrautomatik till huvudentrén/garage.

Flerfamiljshus: dörrautomatik till entré, lägenhetsdörr, hiss och eventuellt allmänna utrymmen och garage kan förkomma.

Intyget ska innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- uppgift om, och i så fall var, dörrautomatik tidigare monterats i fastigheten. Ange var automatiken finns uppsatt, samt vilka ytterligare dörrar/våningsplan/utrymmen som skall göras tillgängliga.

Badrum

Anordnande av duschplats

I bostäder med badkar kan funktionshindrad som inte klarar av att använda detta, få en dusch-plats iordningställd.

Funktionshindret och sättet att duscha, t.ex. om hjälpare behövs, styr storlek på duschplats som iordningställs.

Eventuellt sätts istället en speciell duschkabin utformad för funktionshindrade in.

Tröskeln bör inte tas bort helt. Se avsnitt ”Trösklar/kilar”. Vid behov kan tröskelkilar monteras.

Uppsättning av stödhandtag och byte av blandare är andra stödåtgärder. Byte av blandare endast om det är nödvändigt i samband med anordnande av duschplats.

Det är vidare viktigt att beakta tillgängligheten till badrummet. Eventuellt måste dörren breddas och elkontakten flyttas.

Specialutrustning såsom armstöd, spol- och torkanordning monterad på toalettstolen, höjt eller sänkt tvättfat eller elektriskt höj- och sänkbart tvättfat är andra åtgärder som kan komma i fråga.

Om möjligt monteras i första hand toalettförhöjning med armstöd på toaletten (hjälpmedel).

Om sökanden önskar ett mer utökat åtgärdsprogram än de åtgärder kommunen rekommenderar, betalas extrakostnaden av sökanden (kakel och klinkers istället för vägg- och golvmatta, värme-slingor i golvet etc.).

Om det i befintligt badrum inte är möjligt att kunna utföra sin dagliga hygien på grund av platsbrist kan bidrag beviljas till utökande av arean. Detta kan förekomma när hjälpmedel måste användas i hygienutrymmet. Utökningen skall i första hand ske i befintlig bostad, t ex att utnyttja förråd/garderob eller del av hall.

Intyget skall innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- av intyget skall framgå om den funktionshindrade måste ha med rollator/rullstol in i bad-rummet.

- dörrbredd.

- om sökanden kan duscha själv eller måste få hjälp.

- om duschstol på hjul eller fast duschpall används.

- stödhandtags placering.

- gärna en enkel ritning.

Belysning

Stöd lämnas i princip endast till ändring/förstärkning av fast installerad armatur som normalt ingår i bostadens grundstandard – kök, badrum, hall.

Intyget skall innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- vid anpassning för person med nedsatt syn skall syncentralen/intygslämnare utöver sitt yttrande även lämna åtgärdsförslag.

Dörrbreddning

Gäller sådana dörrar inom bostad som är för smala att passera med rullstol/rollator.

Vanliga standarddörrar sätts upp.

Intyget skall innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- vilka dörrar som ska breddas och vilken dörrbredd som krävs utifrån förutsättningarna.

Förråd till hjälpmedel

Vissa funktionshindrade behöver ett flertal hjälpmedel och träningsredskap. Bidrag kan beviljas för att kunna förvara dessa.

Möjligheten skall i första hand ordnas i befintliga utrymmen såsom eget förråd/allmänna förråd, garage och entré.

I vissa fall måste elkontakt monteras i förvaringsutrymme. Förbrukningskostnad för el får den sökande själv stå för. Särskilt kontrakt med fastighetsägaren behövas i hyres- /bostadsrätt.

Intyg skall innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- typ och storlek på hjälpmedlen som ska förvaras skall redovisas noggrant så att utrymmet kan utformas därefter och utnyttjas maximalt.

- Ange befintligt utrymme som kan byggas om eller lämplig plats för placering av förråd.

- Ange om elkontakt måste monteras.

Hissar

Utvändigt: nivåskillnad vid ingång skall i första hand avhjälpas med ramper. Om höjden till entrén inte medger den möjligheten ordnas lämplig hisstyp.

Invändigt: Bidrag till hiss i småhus för att möjliggöra tillgängligheten till övre våningsplanet beviljas enbart om de primära bostadsfunktionerna (utrymmen för sömn, hygien, samvaro och matlagning) inte kan tillgodoses i entréplanet genom en omdisponering av det befintliga utrymmet.

Intyg ska innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- höjd och bredd på trappan utomhus

- rak eller svängd trappa inomhus

- uppgift om hur den funktionshindrade skall använda hissen – rullstolsbrukare, rollatoranvändare, med eller utan medhjälpare.

Kök

Kök anpassas vid styrkt behov.

Stöd till höj - och sänkbar spishäll/diskbänk med knäfritt under kan beviljas i speciella fall. T ex om den funktionshindrade sitter i rullstol, har svåra rörelsehinder eller är mycket kortväxt och flera medlemmar ingår i hushållet. Övriga medlemmar i hushållet bör ha möjlighet att bedriva normal köksverksamhet.

Funktionshindrad som är ensamstående kan få fastmonterad spishäll/diskbänk i sänkt läge med knäfritt under.

Enbart sådana enheter av inredningen som normalt används dagligen åtgärdas. Det kan vara ett väggskåp och spis/diskbänk. Spis/diskbänk ersätts med enhet som innehåller spishäll och disk-bänk. Ugn monteras om möjligt i befintligt högskåp.

Lättåtkomlig arbetsyta skall iordningställas.

Befintliga bänkskåp förses om möjligt med utdragbar inredning. Bänkskåp som tas bort ersätts i regel med rullhurtsar. Där skåp tas bort och därigenom del av golvmatta saknas, kompletteras mattan och svetsas ihop om möjligt. Eventuella målningsförbättringar görs.

Borttagen ugn ersätts med bänkugn eller inbyggnadsugn med sidohängd lucka som monteras i lämplig skåpenhet på anvisad höjd. Avställningsyta iordningställs.

Om befintliga skåp/luckor inte kan användas, monteras nya skåp med släta standardluckor.

Bidrag beviljas inte till byte av skåp/luckor som inte berörs av anpassningen. Antal skåpenheter som anpassas prövas från fall till fall.

Efter arbetsterapeutens bedömning av lådornas status kan vissa funktionshindrade behöver få hjälp till att göra lådor/hyllor i bänkskåp lätt utdragbara. Om möjlig förses dessa då med rullskenor.

Intyget skall innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- hushållets storlek.

- hur köket används och om den funktionshindrade sitter i rullstol.

- om inbyggnadsugn ska installeras anges på vilken höjd den skall monteras. Gäller även fast monterade enheter.

Ramper/skenor

Ramp bör inte vara längre än 6 meter. Lutning bör vara 1:12, helst 1:20.

Blir rampen längre än 6 meter får kommunen göra en bedömning från fall till fall.

Vilplan vid entré utformas så att dörren kan öppnas utan risk för att man riskerar att rulla ned för rampen eller falla ned för trappan.

Ramper och vilplan är oftast tillverkade av metall. Olika längd och bredd förekommer.

Räcken som har avlägsnats i samband med montering av ramp förvaras hos sökanden och åter-monteras när/om rampen tas bort.

Intyget ska innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- höjd och bredd på trappan.

- uppgift om hur den funktionshindrade skall använda rampen – rullstolsbrukare, rollatoranvändare, med eller utan medhjälpare.

- Enkel ritning av möjlig placering av rampen.

- Rampens lutning.

Räcken/handledare

Utomhus:

Bidrag beviljas för räcken som krävs utöver gällande bestämmelser. Är höjden på trappan över 50cm krävs minst ett räcke innan ytterligare räcke sätts upp med bostadsanpassningsbidrag.

Inomhus:

Bidrag beviljas för komplettering vid trappa (utöver ett befintligt räcke).

Intyget skall innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- i vilken trappa räcket ska sitta och höjden på trappa utomhus.

- om det finns ett befintligt räcke i trappan.

- Räckets utformning.

Blandare

I första hand skall hjälpmedelscentralens utrustning provas.

Kranar kan behöva bytas till lämpliga blandare i bad-/duschrum, toalett, kök och i småhus även tvättstuga. Efter det att arbetsterapeuten har gjort en bedömning av befintliga blandares status.

Intyget skall innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- uppgift om vilka kranar som måste bytas, blandartyp

- lång/kort spak vid tvättfat/kök/tvättstuga.

Spisvakt/timer/spisvarnare

Spisvakt har en kännardel som placeras på väggen bakom spisen och en brytardel som kopplas mellan spisen och eluttaget. Spisvakten bryter strömmen när kännaren indikerar för hög värme. Brytardelen innehåller även en timer som begränsar i tid. Spisvakt bedöms som en fast inventarie och är bidragsberättigande.

Intyget skall innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- uppgift om diagnos.

- ange vilka aktiviteter sökande utför i köket.

Timer är inte bidragsberättigande.

Spisvarnare är en liten apparat som drivs med batteri, placeras på väggen bakom spisen och som vid för stark värme ger ifrån sig en varningssignal. Den påminner mycket om en vanlig brandvarnare. Spisvarnaren är en lös inventarie och är inte bidragsberättigande.

Stödhandtag

Kan behöva sättas upp i badrum/toalett, på dörrar mm. Markera plats med penna eller tejp.

Intyget skall innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- längd och placering samt antal .

Träningsrum

Bidrag till träningsrum beviljas enbart om den funktionshindrade inte kan tillgodose detta behov på annat sätt. Det betyder att den som själv kan förflytta sig relativt enkelt, eller kan få hjälp med detta, och har möjlighet att utföra träningen på annan plats, är inte bidragsberättigad till anordnande av träningsrum (se 7.2 §).

Träningsrum anordnas i första hand i befintligt utrymme.

Bidrag lämnas inte till åtgärder som behövs för personliga assistenters verksamhet.

Intyget skall innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- vara detaljerat och väl underbyggt och i förekommande fall vara skrivet i samråd med barn-habilitering/distriktsarbetsterapeut. Även läkarintyg krävs, där det skall framgå vilken typ av träning som skall utföras samt vilken framtidsprognos som finns.

- innehålla uppgift om träningsredskapens användning, storlek/typ och förvaring samt vilken övrig utrustning som används (rullstol, stå- /gåstol etc.).

Trösklar/kilar

Trösklar ersätts med täckplåt ur tillgängligt lämpligt sortiment.

Bidrag beviljas inte till följdåtgärder (ifyllande/lagning av karmdelar mm).

Tröskeln till badrum kan sänkas så att minst 15 mm av mattans uppvikning kvarstår. Tröskeln får inte tas bort helt (krav från försäkringsbolag). Utjämning av badrumströskel kan ske med kilar.

Alternativ till tröskelsänkning/kilar till badrum samt kilar vid balkong/altan kan vara att montera stödhandtag vid dörrkarm.

Kilar kan vid behov monteras även vid ytterdörr, fastighetsförråd, soprum mm.

Intyg ska innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- uppgift om sökande använder något förflyttningshjälpmedel (ange typ).

- uppgift om hur många trösklar som ska tas bort och mellan vilka rum.

- Ange om weekend ramp (hjälpmedel) har prövats och resultatet av detta.

Utvändiga åtgärder balkong/altan, hårdgörning och staket

Balkong:

Trall kan läggas så att nivåskillnaden mellan balkonggolv och tröskel utjämnas. Att styrka behovet av nödvändigheten är viktigt. Även § 6.5.3 måste beaktas. I samband med denna prövning måste även fastighetens övriga nivåskillnader beaktas. Klarar man vanliga trappor kanske man även klarar balkongens nivåskillnad med montering av stödhandtag eventuellt på båda sidor om karmen. Invändigt vid tröskeln kan kil monteras så att nivåskillnad elimineras.

Byggreglerna föreskriver höjden 110 cm mellan balkonggolv och övre kant av räcket.

Altan vid småhus:

I första hand görs altan tillgänglig inifrån bostaden med en ramp. Vid mindre nivåskillnader bör kilar i första hand användas.

Trall kan läggas så att nivåskillnaden mellan altangolv och tröskel utjämnas. Att styrka behovet av nödvändigheten är viktigt. I samband med denna prövning måste även fastighetens övriga nivåskillnader beaktas. Klarar man vanliga trappor kanske man även klarar altanens nivåskillnad med montering av stödhandtag eventuellt på båda sidor om karmen. Invändigt vid tröskeln kan kil monteras så att nivåskillnad elimineras.

Hårdgörning:

Hårdgörning av marken, med plattor eller annat lämpligt material, från bostaden till garage och till befintlig uteplats/altan kan beviljas för funktionshindrade med svåra gångproblem eller som förflyttar sig med rullstol. Skälig omfattning av arean prövas i varje enskilt fall.

Inhägnad:

Bidrag kan lämnas för inhägnad av del av tomt om behovet är styrkt.

Intyget skall innehålla:

- personuppgifter, eventuell kontaktperson med telefonnummer dagtid.

- typ av åtgärd på balkong/altan – kil, trall, ramp och/eller stödhandtag/handledare.

- Var hårdgörningen ska utföras.

- Höjd på inhägnad, lämplig storlek på det område som skall inhägnas samt eventuell placering av grind.

- kostnad för nättaket är bidragsberättigande

Återställning (12.2, 13.2, 14.2 §§)

När behovet upphör kan fastighetsägaren av hyres- och bostadsrättshus ansöka om åter-ställningsbidrag. Bidrag kan beviljas under förutsättning att:

• återställningen avser en anpassningsåtgärd som utförts med stöd av bidrag

• åtgärden är till nackdel för andra boende

• återställningskostnaden överstiger 5 000 kronor

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.