Senior alert

Rutin för Senior alert

Inledning

Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister. Det vänder sig till alla vårdgivare och professioner som vill arbeta förebyggande på ett systematiskt sätt. Senior alert stärker det tvärprofessionella arbetssättet och bidrar till utveckling av den vårdpreventiva processen för de äldre vårdtagarna. (Källa: www.senior alert.se)

Regeringen har i samband med satsningen på ”bättre liv för sjuka äldre” gett bland annat kommunerna i uppdrag att ansluta sig till kvalitetsregistren Senior alert, BPSD och Svenska palliativregistret. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för att stärka det förebyggande arbetet för personer som har risk för undernäring, trycksår, fall, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion(inkontinens).

Målgrupp

Målgruppen för Senior alert är personer över 65 år som bor på vård- och omsorgsboende eller som har hemsjukvård och hemtjänst i kommunal regi. Vård- och omsorgsboendena ska riskbedöma minst 90% av kunderna/år. Varje enhet inom hemsjukvården/hemtjänsten ska göra 12 riskbedömningar/år.  Av de som bedöms ha risker ska 100 % ha en åtgärdsplan och 100% ska följas upp.

Målet är att även de kunder som har valt extern utförare, ska ha möjlighet att riskbedömas enligt Senior alert, två gånger om året eller vid förändrat status.

Rutin

Information om registrering

Kunden ska, muntligt och skriftligt, få information om Senior alert för att förstå syftet med registreringen och kunna ta ställning till ett ja eller nej till deltagande i registret. Detta ska i huvudsak enhetschef och ansvarig sjuksköterska ansvara för.

Kunden ska informeras om rätten att när som helst säga nej till registrering i registret. Om kunden, efter att ha fått information, inte ger uttryck för att motsätta sig att uppgifterna blir registrerade kan Senior alert användas. Kundens ja/nej till registrering dokumenteras i patientjournalen. Väljer kunden att säga nej efter en tids registrering ska de uppgifter som finns i registret tas bort.

OBS! Arbetssättet ska användas hos alla kunder även om de säger nej till registrering. Då ska blanketterna användas och resultaten dokumenteras i journalen.  

Beslutsoförmögna

Personen kan inte ge uttryck för sin inställning:

Har personen legal företrädare (god man eller förvaltare), informera företrädaren. Som komplement till muntlig information används skriftligt informationsblad om kvalitetsregister. Dokumentera beslutet i journalen.

Har personen ingen legal företrädare men nära anhörig (partner, maka/make, barn), informera anhörig. Som komplement till muntlig information används skriftligt informationsblad om kvalitetsregister. Dokumentera beslutet i journalen.

Vid tvekan om kännedom till personens inställning ska registrering i Senior alert inte göras utan då sker dokumentation endast i patientjournal och/eller SoL-journal.

För en person som är tillfälligt beslutsoförmögen ska informationen ges så snart det är möjligt.

Teamarbete med kunden i fokus

Professioner som ingår är omvårdnadspersonal, sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut samt enhetschef. Tvärprofessionellt teamarbete innebär att de professioner som behövs för att ge kunden en god och säker vård, samlas för att göra riskanalyser, sätta in och följa upp åtgärder som leder till en ökad patientsäkerhet och förebygger risk för fall, trycksår, undernäring, blåsdysfunktion samt brist på munhälsa.

Planering

Enhetschef och sjuksköterska planerar verkställighetsmöten så att alla kunder får åtgärder insatta för de risker som framkommit vid riskbedömningarna.

Ny kund ska riskbedömas snarast, därefter 1-2 ggr/år eller vid behov.

Ansvarsfördelning

Enhetschef

Är ansvarig för att:

  • samordna och leda verkställighetsmötet.
  • i samråd med sjuksköterska informera kunden/patienten om Senior alert och inhämta samtycke.
  • ge den enskilde informationsbroschyr om Senior alert.
  • vara delaktig i beslut, efterfråga och ta ut resultat som sedan används i förbättringsarbete. 

Sjuksköterska

Är ansvarig för att:

  • i samråd med enhetschef informera kunden/patienten om Senior alert och inhämta samtycke.
  • stötta kontaktpersonen när riskbedömning görs.
  • "bakomliggande orsaker" kompletteras och tas med vid verkställighetsmötet.
  • åtgärder och uppföljning diskuteras på verkställighetsmöten.
  • när det finns risker, dokumentera ordination/hälsoplan gällande trycksår, undernäring, fall, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion. 

Omvårdnadspersonal

Är ansvarig för att:

  • informerar om Senior alert och gör riskbedömningar i samråd med sjuksköterska.
  • göra den del av ”bakomliggande orsak” som hon/han kan.
  • vara delaktig i diskussioner på verkställighetsmötet kring vilka åtgärder som sätts in.
  • när det finns risk dokumentera åtgärder i genomförandeplan.
  • "nyckelperson" registrerar riskbedömning, bakomliggande orsak, åtgärder, händelser och avregistrering vid flytt eller dödsfall.
  • skriva ut profil som sätts tillsammans med Information vid akutbesök.

Sjukgymnast/fysioterapeut

Är ansvarig för att:

  • informera om Senior alert.
  • aktivt delta i diskussioner på verkställighetsmötet kring vilka åtgärder som sätts in.
  • när det finns risker, dokumentera ordination/hälsoplan gällande trycksår, undernäring, fall, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion.

  Arbetsterapeut

Är ansvarig för att:

  • informera om Senior alert.
  • vara delaktig i diskussioner på verkställighetsmötet kring vilka åtgärder som sätts in.
  • när det finns risker, dokumentera ordination/hälsoplan gällande trycksår, undernäring, fall, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion. 

Dokumentation

Dokumentation görs i kundens/patientens journal. Registreringen av uppgifter i Senior Alert ersätter inte skyldigheten att dokumentera i kundens/patientens journal. Profil utifrån Senior alert skrivs ut och förvaras tillsammans med blankett ”Information vid akutbesök”. Båda skickas med vid sjukhusbesök.

Dokumentation av fall görs i Senior alert som en händelse samt i den vanliga SoL-journalen och/eller patientjournalen. Alla fall ska även avvikelserapporteras i avvikelsesystemet Flexite.

Uppföljning

Teamet avgör när uppföljning ska göras utifrån de åtgärder som diskuterats i samband med riskanalysen. Rekommenderad uppföljningstid är två till tre månader.

Om det inte föreligger någon risk ska ny bedömning göras efter 6 månader eller vid förändrat status.

Bedömningsinstrument

Bedömningsinstrument som ska användas är:

  • Mod Norton
  • DFRI (Downton fall risk index)
  • MNA (Minimal Nutrition Assessment
  • ROAG (Revised Oral Assessment Guide)
  • Blåsdysfunktion(inkontinens)   

Dessa skrivs ut från Senior alert. Kontaktmannen tar med sig bedömningsinstrumenten till kunden/patienten och fyller i dessa. Har bedömningarna förts in i journalen kan bedömningsinstrumenten strimlas.

För de kunder/patienter som inte vill att deras uppgifter registreras i Senior alert förvaras bedömningsinstrumenten, bakomliggande orsak och åtgärdsplan i genomförandeakten.

Behörighet

För att få behörighet till Senior Alert måste användaren ha SITHS-kort som beställs av enhetschef. Första gången användaren loggar in måste ett specifikt användarnamn och lösenord användas.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.