Palliativregistret

Rutin för Palliativregistret

Bakgrund

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Idag beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettiotal frågor. Oavsett sjukdom så är det kvalitetsregistrets mål att alla som dör en av sjukvården väntad död skall kunna känna en trygghet. (Källa: www.palliativ.se)

Syftet

med palliativregistret är att utveckla vården i livets slutskede på följande punkter:

Jag...

...och mina närstående är informerade om min situation.

...är lindrad från smärta och andra besvärande symtom.

...är ordinerad läkemedel vid behov.

…får god omvårdnad utifrån mina behov.

...vårdas där jag vill dö.

...behöver inte dö ensam.

...vet att mina närstående får stöd. (Källa: palliativ.se)

Målgrupp

I en enlighet med riktlinjerna från Sveriges kommun och Landsting kan alla välja att ta del av palliativ registrets hemsida som är tillrättalagd för allmänheten, för vårdpersonal eller för beslutsfattare. (Källa: palliativ.se)

Palliativ registret riktar sig till alla personer i palliativ vård. Kristianstad kommun registrerar de som bor på vård- och omsorgsboende, vård och omsorgsboende med särskild service, har hemsjukvård i kommunal regi,  eller vistas på korttidsboende.

Mål

Målet är att alla personer som avlider ska registreras i palliativ registret för att visa vårdens och omsorgens resultat och utifrån detta ge underlag för kvalitetsutveckling av den palliativa vården.

Behörighet

Alla sjuksköterskor som har behörighet att registrera loggar in via sitt SITHS kort. Logga in via länk i Procapita eller via palliativ.se. SITHS-kort beställs av enhetschef för sjuksköterskor på behörighetsblankett.

Ansvarsfördelning Palliativ registret

Verksamhetsenkäten fylls i en gång om året, detta ansvarar verksamhetschefer i respektive område/enhet för.

Följande basala hemsjukvårdsenheter för kommunen finns idag:

Östra Norra hemtjänst och Östra Södra hemtjänst

Östra vård- och omsorgsboende (alla boenden var för sig)

Västra Norra hemtjänst och Västra Södra hemtjänst

Västra vård- och omsorgsboende (alla boenden var för sig)

Centrala hemtjänst och Centrala vård- och omsorgsboende (alla boenden var för sig)

Stöd och serviceenheten

Inkl entreprenader och privata vårdföretag

Samtycke till registrering i palliativregistret krävs inte, men information om att vårdenheten använder sig av kvalitetsregister har man rätt att få och med detta kan man själv/anhöriga neka till att patienten medverkar i vårt register.

Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) ansvarar för att i samråd med läkaren att initiera brytpunkssamtal och ordination av vid behovs läkemedel, förebygga, dokumentera, behandla och lokalisera trycksår, bedöma och dokumentera munhälsan,skatta smärtan med smärtskattningsinstrument, skatta övriga symtom med validerat symtomskattningsinstrument, konsultera kompetens utanför teamet samt erbjuda närstående efterlevandesamtal.

Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att dödsfallsenkäten fylls i efter varje dödsfall. Detta görs i teamet som med fördel består av enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och omvårdnadspersonal. Är personen inskriven i ASIH och avlider i eget boende registrerar ASIH-teamet dödsfallet, avlider personen på kommunalt boende eller korttidsboende registrerar OAS med hjälp av ASIH gällande de medicinska insatserna. Personer som avlider i eget boende och inte har kommunal hemsjukvård eller är inskriven i ASIH ska antingen den vårdcentral där man är listad eller den läkare som bekräftar dödsfallet registrera dödsfallet.

Omvårdnadspersonal utför den nära patientvården och vidtar åtgärder för att förebygga och lindra symtom som ångest, oro, smärta och rosslighet. Personalen ska observera, rapportera och dokumentera behov och förändringar till ansvarig sjuksköterska. Personalen ska också tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov utifrån patientens kulturella,religiösa bakgrund samt arbeta utifrån planering i genomförandeplan och  samordnad individuell plan. Informera ansvarig sjuksköterska när dödsfallet inträffar samt följa vidare instruktioner av sjuksköterskan.

Läkaren ansvarar för brytpunktssamtal, dokumentera i medicinsk journal, sätta ut de läkemedel som personen inte längre har nytta av och överför de läkemedel som personen fortfarande har nytta av till sc administrering, ordinera sc vid behovsmedicinering för smärta, andnöd, rosslighet, illamående och ångest även om dessa symtom saknas vid tiden för brytpunktsbedömningen. Konsultera annan utanför teamet om personens behov överstiger det egna teamets möjligheter.

Enhetschef ansvarar för att personaltätheten motsvarar behovet och för att personalen får den kompetens som behövs för vård i livets slut.

Sjukgymnast ansvarar för att vara behjälplig till fysiskt välmående den sista tiden i livet. Tillvarata personens egna resurser för att kunna vara självständig i livets slut. Prova ut hjälpmedel till förflyttning såsom rollator, Evastol eller lyft. Smärtbehandling med TENS eller akupunktur som komplement till medicin. Hjälpa den vårdade att lära känna sin kropp genom KB övningar för kroppsuppfattning.

Arbetsterapeut ansvarar för hjälpmedel, ev bostadsanpassning, men det kan också vara aktuellt med träning eller aktiveringshjälp, för att tillgodose en bra livskvalitet den tid man har kvar. ”Att leva tills man dör”.

Hela teamet hjälps åt med de åtgärder som behöver utföras för en god palliativ vård även om det formella ansvaret ligger på olika yrkeskategorier.

Dokumentation

Dokumentation av registrering i palliativ registret görs i personens patientjournal.

Uppföljning

Kunskap om vården och omsorgens resultat blir synliga genom statistiken som finns i registret. Registret ska fungera som informationskälla och främja systematiskt förbättringsarbete.

Bedömningsinstrument

VAS= Visuell analog skala för smärtskattning

NRS= Numerisk skala för smärtskattning

Abbey pain scale= för bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom som har svårt att beskriva sin smärta i tal (palliativ.se)

Munbedömningsformulär (palliativ.se)

Norton-skalan för att bedöma risk för trycksår

European Pressure Ulcer Advisory Panel (EPUAP) för att klassificera trycksår (palliativ.se)

 

Kunskapsstöd

Brytpunktssamtal (palliativ.se)

Lathund för läkare (palliativ.se)

Symtomlindring (palliativ.se)

Efterlevandesamtal (palliativ.se)

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.