Samverkan

Hälso- och sjukvårdsavtalet

I Hälso- och sjukvårdsavtalet regleras en grundöverenskommelse och en utvecklingsdel om hur Region Skåne och kommunerna ska samarbeta i gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor under perioden 2016-2020.

I bilagorna till avtalet finns reglerat:

• Ramavtal om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården
• Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården
• Samverkan vid utskrivning från slutenvården
• Överenskommelse om Habiliteringen i Skåne
• Ramöverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa
• Överenskommelse om Palliativ vård
• Förtydligande avseende kostnadsansvar för förbruknings- och sjukvårdsartiklar samt vissa tekniska och medicinska behandlingshjälpmedel

Organisation och arbetsgrupper

Centralt Samverkansorgan (CS)

Politiskt samverkansorgan avseende samverkan inom hälso- och sjukvården i Skåne.

Delregionala samverkansorgan (DS) och lokala arbetsgrupper

De delregionala samverkansorganen har sin tyngdpunkt i arbetet med att
uppnå de konkreta målen i hälso- och sjukvårdsavtalet och då med särskilt fokus på genomförande och förankring.

För varje delregionalt område och/eller kommun kommer det behöva tas fram årliga konkreta genomförandeplaner för de olika utvecklingsområdena i avtalet. Målet är att 2020 ha nått fram till utvecklingsavtalets intentioner.

Medicinsk samverkan

Medicinskt samverkansorgan mellan chefsläkare och verksamhetschefer i primärvården, slutenvården och MAS/MAR i Nordost. Möte 4 ggr per år. regionen är sammankallande.

Lokal samverkan

Samverkansgrupp med representanter för verksamhetschefer i primärvården, sluten vården, kommunen samt MAS/MAR. Kommunen är sammankallande. Möten fyra ggr/år.

En väg in för kommunen?

Det kommer att behövas regional samordning av exempelvis utbildning, verksamhetsutveckling, övergripande samarbetsfrågor, verksamhetskoordinering och utveckling i takt med kommunerna.

För att klara uppdraget kan vårdcentralerna samordna sina insatser, främst för akuta men ibland även för planerade hembesök, på samma sätt som flertalet vårdcentraler idag samordnar sig i kvälls- och helgmottagningar. Hur samordningen sker beror på lokala förutsättningar och vårdcentralernas egna val.

Vilka är patienterna?

Att skrivas in i vårdformen mobilt vårdteam är ett gemensamt beslut mellan respektive kommun och Region Skåne och förutsätter för det första att personen vill men också att man uppfyller fyra av sex kriterier:

• tre eller fler kroniska diagnoser,
• inlagd på sjukhus tre gånger eller mer de senaste tolv månaderna,
• sex stående mediciner eller fler (exkl. ögondroppar, salvor etc.),
• klarar inte den personliga omvårdnaden,
• 75 år eller äldre,
• har hemsjukvård.

En gemensam samordnad individuell plan (SIP) ska alltid upprättas före eller i anslutning till inskrivning. Möjligheten till direktinläggning, när behov av sjukhusvård uppstår, ska samtidigt öka.

Hälso och sjukvårdsinsatser för asylsökande 

Det finns möjlighet att teckna en överenskommelse om insatser och ersättning vid kommunal primärvård för denna målgrupp.

Kommunen har enligt lag inte något hälso-och sjukvårdsansvar för asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd men kan efter överenskommelse och mot ersättning vara utförare av hälso-och sjukvårdsinsatser åt Region Skåne. Se vägledning och aktuella länkar nedan för mer information.