Smärta och smärtskattning

Smärta i livets slutskede är ett vanligt symtom och därför viktigt att upptäcka och lindra. Smärta är flerdimensionell och förutom kroppsliga symtom finns även psykiska, social och existentiella/andliga aspekter att ta hänsyn till, vilka alla är lika viktiga.

Smärtlindring baserad på hur vårdpersonalen "läser av" patientens smärta är den vanligaste orsaken till otillräcklig smärtlindring. Forskning visar däremot att personer som bedömts genom smärtskattningsinstrument oftare får smärtlindrande behandling då behovet och förekomsten av smärta då lättare uppmärksammas. Smärtskattning möjliggör ett gemensamt språk vid tal om smärtintensitet och bedömning av effekten av insatt behandling.

Smärtanalys – hur, var, när och varför det gör ont

Såväl diagnostik som behandling av smärta ska baseras på den underliggande smärtmekanismen. En noggrann smärtanalys bör därför alltid göras.

  • Intensitet: vid vila, rörelse och smärtgenombrott.
  • Tidsperspektiv: variation över dygnet, akut, nytillkommen, kronisk, smärtgenombrott.
  • Utlösande faktorer: kända, okända, påverkbara.
  • Lokalisation: var gör det ont?
  • Orsak: relaterad till specifik sjukdom, inflammation.
  • Smärtstatus: utbredning, sensibilitet, rodnad, svullnad, värmeökning, palpationsöm.
  • Smärtmekanism: nociceptiv, neuropatisk
  • Psykologisk påverkan: oro, ångest, stress, missbruk.
  • Påverkan på livskvalitet: funktion, ADL, vardagliga aktiviteter.
  • Behandling: utvärdera, finns biverkan?

Opioidbehandling

Morfin är förstahandsalternativ bland mer potenta opioider.

  • Har effekt inom 30-45 minuter efter intag av kortverkande tablett, maximal effekt inom en till två timmar. Effekten kvarstår cirka fyra timmar.
  • I injektionsform är två till tre gånger mer potent än i tablettform. Effekt efter subkutan administration ses inom 15-25 minuter
  • Morfin är olämplig vid nedsatt njurfunktion på grund av ackumulering av aktiva morfinmetaboliter.

Vanliga biverkningar av opioidbehandling

  • Andningsdepression (framförallt opioidnaiva).
  • Förstoppning (vid opioidinsättning ge laxantiabehandling).
  • Illamående (vid opioidinsättning ge antiemetika ca 12 dgr).
  • Trötthet (oftast övergående inom en vecka).
  • Kognitiv dysfunktion (förhöjd risk hos äldre, ska åtgärdas).
  • Ökad smärtkänslighet (byta opioid? Upprepa smärtanalys).

Icke farmakologisk behandling

I socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för palliativ vård 2013 framgår att andra metoder kan användas som tillägg till farmakologisk behandling av smärta och illamående:

  • Akupunktur (nålar sätts på särskilda punkter på kroppen) som stimulerar produktion av bland annat endorfiner, vilka är smärtlindrande.
  • Akupressur (tryck med fingrarna på särskilda punkter på kroppen) och har liknande effekt som akupunktur.

Åtgärder som tillägg till farmakologisk behandling vad gäller smärta och ångest

  • Mjuk massage som ges med mjuka, fasta strykningar samt lätta tryck- och cirkelrörelser ytligt på huden.
  • Aromterapi där eteriska oljor mjukt masseras in i huden.
  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.