Munhälsa och munhälsobedömning

Munhälsa och munhälsobedömning

 

God munhygien är viktigt för det fysiska och psykiska välbefinnandet. Hos en döende person är salivproduktionen kraftigt nedsatt vilket leder till muntorrhet. Brist på saliv påverkar såväl förmågan att tugga och svälja som smakupplevelsen men bidrar även till svårighet att tala och kommunicera. Muntorrhet är också en vanlig biverkan av strål- och cytostatikabehandling, syrgas, läkemedel och munandning. I livets slutskede är det också vanligt med munsvamp, en vitaktig beläggning eller starkt rodnad slemhinna som kan medföra sveda och smärta. När den sjuke personen inte längre själv har ork behöver personalen stödja med munvården.

  • Berätta för personen vad du kommer att göra, även om hen är medvetslös
  • Utför dagligen munhälsobedömning med validerat riskbedömningsinstrument ROAG.
  • Håll tänderna rena 1-2 ggr per dygn med mjuk tandborste. Rengör även eventuell protes. Avlägsna protesen om den sitter dåligt i munnen.
  • Torka ur hela munhålan (inklusive tänder, tunga, gom, munbotten och kindernas insida) med skumgummitork. Biter patienten ihop – rengör det som är möjligt.
  • Fukta munhålan minst 2 ggr/timme med munvårdspinnar, fuktbevarande gel eller spraya med vatten och matolja blandat i en pumpflaska.
  • Smörj läpparna ofta med vaselin eller liknande.
  • Droppa exempelvis lite vatten i mungipan med en spruta. Ge det som patienten föredrar. Små bitar av frukt går också bra om patienten kan svälja
  • Vid munsmärta kan lokalt smärtstillande medel som Xylocain prövas.
  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.