Palliativregistret

Bakgrund

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Idag beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettiotal frågor. Oavsett sjukdom så är det kvalitetsregistrets mål att alla som dör en av sjukvården väntad död skall kunna känna en trygghet. (Källa: www.palliativ.se)

Syftet

med palliativregistret är att utveckla vården i livets slutskede på följande punkter:

Målgrupp

I en enlighet med riktlinjerna från Sveriges kommun och Landsting kan alla välja att ta del av palliativ registrets hemsida som är tillrättalagd för allmänheten, för vårdpersonal eller för beslutsfattare. (Källa: palliativ.se)

Palliativ registret riktar sig till alla personer i palliativ vård. Kristianstad kommun registrerar de som bor på vård- och omsorgsboende, vård och omsorgsboende med särskild service, har hemsjukvård i kommunal regi,  eller vistas på korttidsboende.

Mål

Målet är att alla personer som avlider ska registreras i palliativ registret för att visa vårdens och omsorgens resultat och utifrån detta ge underlag för kvalitetsutveckling av den palliativa vården.

Behörighet

Alla sjuksköterskor som har behörighet att registrera loggar in via sitt SITHS kort. Logga in via länk i Procapita eller via palliativ.se. SITHS-kort beställs av enhetschef för sjuksköterskor på behörighetsblankett.

Ansvarsfördelning Palliativ registret

Verksamhetsenkäten fylls i en gång om året, detta ansvarar verksamhetschefer i respektive område/enhet för.

Följande basala hemsjukvårdsenheter för kommunen finns idag:

Östra Norra hemtjänst och Östra Södra hemtjänst

Östra vård- och omsorgsboende (alla boenden var för sig)

Västra Norra hemtjänst och Västra Södra hemtjänst

Västra vård- och omsorgsboende (alla boenden var för sig)

Centrala hemtjänst och Centrala vård- och omsorgsboende (alla boenden var för sig)

Stöd och serviceenheten

Inkl entreprenader och privata vårdföretag

Samtycke till registrering i palliativregistret krävs inte, men information om att vårdenheten använder sig av kvalitetsregister har man rätt att få och med detta kan man själv/anhöriga neka till att patienten medverkar i vårt register.

Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) ansvarar för att:

• i samråd med läkaren att initiera brytpunkssamtal och ordination av vid behovs läkemedel
• förebygga, dokumentera, behandla och lokalisera trycksår i samarbete med övriga professioner
• bedöma och dokumentera munhälsan
• skatta smärtan med smärtskattningsinstrument
• skatta övriga symtom med validerat symtomskattningsinstrument
• konsultera kompetens utanför teamet
• samt erbjuda närstående efterlevandesamtal
• dödsfallsenkäten fylls i efter varje dödsfall

Omvårdnadspersonalen:

• utför den nära patientvården
• vidtar åtgärder för att förebygga och lindra symtom som ångest, oro, smärta och rosslighet
• ska observera, rapportera och dokumentera behov och förändringar till ansvarig sjuksköterska
• ska tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov utifrån patientens kulturella,religiösa bakgrund 
• arbeta utifrån planering i genomförandeplan och  samordnad individuell plan
• informera ansvarig sjuksköterska när dödsfallet inträffar samt
• följa vidare instruktioner av sjuksköterskan
• vara delaktig i teamet kring dödsfallsenkäten

Enhetschef ansvarar för att:

• personaltätheten och kompetensen motsvarar behovet
•  samla den kompetens från alla professioner som behövs för vård i livets slut

Sjukgymnast ansvarar för att:

• vara behjälplig till fysiskt välmående den sista tiden i livet
• tillvarata personens egna resurser för att kunna vara självständig i livets slut
• prova ut hjälpmedel till förflyttning vid behov
• smärtbehandling med TENS eller akupunktur som komplement till medicin
• hjälpa den vårdade att lära känna sin kropp genom övningar för kroppsuppfattning.

Arbetsterapeut ansvarar för:

• hjälpmedel, ev bostadsanpassning
• träning eller aktiveringshjälp, för att tillgodose en bra livskvalitet den tid man har kvar. 

Hela teamet:

• hjälps åt med de åtgärder som behöver utföras för en god palliativ vård även om det formella ansvaret ligger på olika yrkeskategorier samt vara delaktiga i dödsfallenkäten
  
  

Dödsfallsenkäten

Enkäten fylls i efter varje dödsfall. Detta görs i teamet som med fördel består av enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och omvårdnadspersonal. Är personen inskriven i ASIH och avlider i eget boende registrerar ASIH-teamet dödsfallet, avlider personen på kommunalt boende eller korttidsboende registrerar OAS med hjälp av ASIH gällande de medicinska insatserna. Personer som avlider i eget boende och inte har kommunal hemsjukvård eller är inskriven i ASIH ska antingen den vårdcentral där man är listad eller den läkare som bekräftar dödsfallet registrera dödsfallet.

Dokumentation

Dokumentation av registrering i palliativ registret görs i personens patientjournal.

Uppföljning

Kunskap om vården och omsorgens resultat blir synliga genom statistiken som finns i registret. Registret ska fungera som informationskälla och främja systematiskt förbättringsarbete.

Se länken till kunskapsstöd i Palliativregistret nedan!

Palliativa register vid Covid 19

På grund av det ansträngda läget till följd av Coronapandemi har Svenska Palliativregister förlängt gränsen för att registrera dödsfall från 6 månader efter dödsfall till 1 april-2021. Det har även lämnats andra erbjudande från Palliativa registret. För mer information se under Coronapandemi/den palliativa patienten.