Positioneringslarm

Rutin vid förskrivning av positioneringslarm

Inledning

Ett positioneringslarm kan även kallas GPS-larm. Detta larm fungerar utanför bostaden, till skillnad från ett trygghetslarm.  Larmet bärs av den person som behöver kunna nås eller hittas. Man kan vid behov se på en karta via dator/surfplatta/smartphone var personen (larmet) befinner sig. Syftet med larmet är att öka möjligheterna att göra det man tycker om och mår bra av. Individen ska kunna vara aktiv och känna en trygghet. Larmet kan även öka möjligheten att bo kvar i ordinärt boende.

Förskrivning

Positioneringslarm är en konsumentprodukt och inte klassad som en medicinteknisk produkt, vilket innebär att Konsumentköplagen gäller. För att säkra förskrivningen har vårdgivaren valt att ha positioneringslarm som förskrivningsbart kognitivt hjälpmedel utifrån det sortiment som finns på Hjälpmedelscentrum Östra Skåne (HÖS). Förskrivare är i nuläget demenssjuksköterska, arbetsterapeut kopplad till demenscentrum, en arbetsterapeut inom Stöd- och service samt en arbetsterapeut i ett geografiskt område. 

Positioneringslarm kan, efter samtycke, förskrivas till (oavsett boendeform)

  • Personer med kognitiva nedsättningar
  • Personer med nedsatt orienteringsförmåga
  • Personer med svårigheter att förstå när man försätter sig i fara

Om personen inte kan ge ett muntligt samtycke till åtgärden ska hans/hennes förhållningssätt till hjälpmedlet iakttas och beaktas. Så länge personen inte visar motvilja mot hjälpmedlet finns ett samtycke. Om personen tydligt visar att hjälpmedlet ska bort har samtycket upphört och hjälpmedlet ska tas bort. Samtycket ska säkerställas vid varje tillfälle larmet har utlösts, eller om annan negativ händelse relaterad till larmet inträffar.

Förskrivarens ansvar

Bedömning av:

  • patientens aktivitetsförmåga, funktionsförmåga och kognitiva förmåga 
  • omgivningsfaktorer exempelvis aktuell miljö
  • personalresurser, eventuellt närståenderesurser
  • nuvarande sätt att hantera situationen

Riskanalys:

  • Vilka risker finns för individen med och utan ett positioneringslarm?

Om den samlade bedömningen visar att ett positioneringslarm skulle kunna vara aktuellt för den enskilde kontaktas hjälpmedelskonsulenten på HÖS för vidare hantering i ärendet.

Utprovning

Enligt Patientlagen ska den enskilde vara delaktig i valet av hjälpmedel.  Patienten ska få det hjälpmedel han eller hon föredrar, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och utifrån kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Valet av produkt styrs också av den information som framkommit vid bedömning och riskanalys.

Utbildning/Information

Patient, närstående och/eller personal som ska hantera larmet ska få information och utbildning kring produkten. Följande är särskilt viktigt att informera om:

  • Positioneringslarm är ett hjälpmedel och inte en garanti för säkerhet.
  • Larmet måste vara laddat för att fungera.
  • Det fungerar endast utomhus.
  • Kräver teknik som ägs av den närstående/det särskilda boendet/hemtjänst och som de kan hantera.
  • Det är larmet som spåras, inte personen. Går man hemifrån utan larmet kan personen inte spåras.

Uppföljning

  • Ordinationen ska följas upp av förskrivaren inom de första 14 dagarna.  Därefter individuell bedömning men minst var tredje månad.

Dokumentation

Journaldokumentation görs i patientjournalen enligt framtagen mall.

Övrig dokumentation som ska upprättas är:

Utprovningsprotokoll för användning av larmet. Protokollet ska förvaras i pappersjournalen, kopia ska lämnas till patienten samt finnas tillgänglig för berörd personal.  

Åtgärdsplan vid försvinnande upprättas tillsammans med enhetschef och/eller närstående.

En identitetshandling för personen som använder larmet ska, med personens samtycke, upprättas.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.