Begränsningsåtgärder

Rutin för begränsningsåtgärder

Inledning

De föreskrifter som behandlat skyddsåtgärder, SOSFS 1980:87 samt 1992:17, upphävdes av Socialstyrelsen genom SOSFS 2010:1 och 2010:2 på grund av att föreskrifterna saknat lagstöd. I Regeringsformen 2 kap. 6, 8§§ framgår att varje medborgare är grundlagsskyddad mot intrång i den personliga integriteten och frihetsberövande. Ett undantag från detta är nödrätten som kan tillgripas vid enstaka tillfälle (BrB 24kap 4§). Nödrätten innebär att den som handlar i nöd för att avvärja fara för liv och hälsa är fri från ansvar. Handlingen måste vara försvarlig med hänsyn till farans beskaffenhet.

I HSL 5 kap. 1§ står att vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. I SoL 1kap 1§ framgår att verksamhet ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet och enligt LSS 5§ ska denna verksamhet främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet med målet att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra.

För att få lov att använda begränsningsåtgärder till en enskild person krävs att han/hon lämnat sitt samtycke till den föreslagna åtgärden. Enligt Socialstyrelsen är samtycket avgörande om man får lov att utföra åtgärden eller inte. Samtycket kan visas på olika sätt och dessa sätt får vara vägledande för ställningstagandet om det föreligger ett samtycke eller inte.

Definitioner

Samtycke

Ett samtycke innebär ett accepterande eller godtagande av föreslagna villkor. Kravet på samtyckets art bör ställas högre om åtgärden är av särskilt ingripande natur till exempel användande av bälte eller inlåsning.

För att ett samtycke ska vara giltigt krävs att:

• det har lämnats av någon som är behörig att bestämma över det aktuella intresset

• den som samtycker är kapabel att förstå innebörden av samtycket

• vederbörande har insikt om relevanta omständigheter

• det har lämnats frivilligt

• är allvarligt menat

Ett samtycke kan ges på olika sätt:

  • Uttryckligt: skriftligt, muntligt eller genom jakande nick
  • Konkludent: den enskilde agerar så att han/hon visar att samtycke ges, exempelvis genom att underlätta åtgärdens genomförande
  • Presumerat: den som ska vidta åtgärden förutsätter att det är förenligt med den enskildes vilja
  • Inre samtycke: den enskilde har informerats och inte gett uttryck för motvilja. Den enskilde är fullt medveten om vad som planeras.

  Dokumentation av samtycke

• Ska göras i patientjournalen och /eller i SoL/LSS journalen.

Samtycke från anhöriga, god man/förvaltare

• En god man/förvaltare eller anhörig kan inte samtycka till vård och omsorg mot den enskildes vilja och inte heller samtycka till tvångsåtgärder mot den enskildes vilja.

Återkallat samtycke

• Ett samtycke kan när som helst återkallas av den person som gett det.

Nödrätten

I 24kap. Brottsbalken (BrB) finns bestämmelser om ansvarsfrihet för handlingar som företagits i nödvärn eller nöd. Bestämmelserna om nödrätten gäller generellt och därmed inte bara för anställda inom hälso - och sjukvård och socialtjänst.

Nödrätten innebär att den som handlar i nöd för att avvärja fara för liv, hälsa medmera under vissa förutsättningar kan vara fri från ansvar.

Att med våld eller tvång förhindra att någon kastar sig ut genom ett fönster, att den enskilde är på väg ut på en starkt trafikerad väg eller ger sig ut i tunna kläder och riskerar att frysa ihjäl är situationer där nödrätten skulle kunna åberopas. Situationen måste vara sådan att det finns en verklig, allvarlig och övervägande fara för liv eller hälsa.

Nödbestämmelserna ska endast tillämpas i undantagsfall och nödrätten får inte ligga till grund för rutinmässiga ingripande utan är avsedd att användas vid enstaka händelser.

Begränsningsåtgärder

En begränsningsåtgärd är en åtgärd som kan innebära en frihetsbegränsning. Åtgärden används för att skydda den enskilde från att skada sig själv eller andra. En begränsningsåtgärd kan även möjliggöra aktivitet och delaktighet för att den enskilde ska uppnå en god/skälig levnadsnivå.

Uppdelning av olika begränsningsåtgärder

Begränsningsåtgärder som larm, larmmattor, dörrlarm, rörelsevakter, lås med mera faller under Socialtjänstlagen då det är åtgärder som syftar till att göra omvårdnadspersonalen uppmärksam på att det föreligger en risk för kunden. Enhetschefen är huvudansvarig för dessa åtgärder.

När det gäller sänggrindar, bälte, brickbord och EP-larm faller det under hälso- och sjukvård då det är medicintekniska hjälpmedel och förskrivningsprocessen ska tillämpas. Den legitimerade personalen ansvarar för förskrivningen av dessa hjälpmedel.

Dokumentation

Dokumentation görs i patientjournal och/eller den sociala journalen/LSS-journalen beroende på åtgärd. Följande ska dokumenteras:

  • Orsaksanalys (bedömning)
  • Riskanalys
  • Åtgärdsplan (hälsoplan/genomförandeplan) 
  • Utvärdering 
  • Uppföljning ska dokumenteras. 

Uppföljningen ska även dokumenteras på blankett ”Sammanställning begränsningsåtgärder” som ska skickas till MAS var tredje månad. Blanketten ska undertecknas av både legitimerad personal och enhetschef.

Handlingsplan inför ställningstagande till begränsningsåtgärder

Analysplan och åtgärdsplan (blå del på flödesschemat)

Vid indikation på att problem av något slag finns ska en analys göras av bakomliggande trolig orsak till beteendet. Orsaksanalysen görs genom att använda framtagen analysplan samt någon/några av checklistorna som finns i analysbanken. Ett dygnsschema ska fyllas i och användas som underlag i analysen. Ansvarig för att analysen genomförs är enhetschef och/eller omvårdnadsansvarig sjuksköterska samt den personalkompetens som han/hon bedömer behövs i det aktuella ärendet. Analysen genomförs i samverkan med kund och/eller anhörig och/eller god man och/eller förvaltare. I analysen ska kundens levnadsberättelse ingå. Analysen ska dokumenteras i patientjournalen och/eller den sociala journalen/LSS-journalen. Analysen ska utmynna i en åtgärdsplan där det ska framgå vilken/vilka åtgärder som ska provas, målet med åtgärderna, hur de ska genomföras, vem som ansvarar för dem, när uppföljning ska göras och vem som ansvarar för uppföljningen/utvärderingen av målen. Åtgärdsplanen dokumenteras i patientjournalen och/eller i den sociala journalen/LSS-journalen. Åtgärder som ska användas ska även dokumenteras i genomförandeplanen.

Om målen inte har uppnåtts ska ärendet hanteras enligt nedan innan någon begränsningsåtgärd kan bli aktuell.

Riskanalys (röd del på flödesschemat)

Om problemet inte är löst när ovanstående genomförts ska en riskanalys göras. Ansvarig för att riskanalysen genomförs är enhetschef och/eller omvårdnadsansvarig sjuksköterska tillsammans med den kompetens som han/hon bedömer behövs i det aktuella ärendet. Riskanalysen genomförs i samverkan med kund och/eller anhörig och/eller godman och/eller förvaltare.

Riskanalysen genomförs på den begränsningsåtgärd som anses vara aktuell. Analysen ska belysa både sannolikhetsgraden för hur stor risken är att åtgärden kan orsaka skada och allvarlighetsgraden av skadan. Nyttan av den tänkta begränsningsåtgärden ska belysas och nyttan ska vara större än risken om åtgärden ska bli aktuell. Ställ frågorna:

• Vad kan hända?

• Hur sannolikt är det att det händer?

• Vad blir konsekvenserna/allvarlighetsgraden om det händer?

Skyddsåtgärder där risken skattas till 8 eller mer får inte genomföras. Skyddsåtgärder där risken skattas mellan 1-6 kan provas.

Riskanalysen dokumenteras i patientjournalen och/eller den sociala journalen/LSS-journalen. Även beslut om att avstå från begränsningsåtgärder ska dokumenteras. Dokumentation görs i patientjournal och/eller den sociala journalen/LSS-journalen beroende på åtgärd.

Tabellerna från Riskanalys & Händelseanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete, senaste upplagan ger ett stöd vid bedömning av riskens allvarlighetsgrad och sannolikhet.

Exempel 1 på riskanalys: Aktuell begränsningsåtgärd är bälte till rullstol. Vad kan hända? Kunden kan kasa ur rullstolen och fastna i bältet. Hur sannolikt är det att det händer? Sannolikheten är mycket stor då det kan inträffa dagligen = 4. Vad blir konsekvensen/allvarlighetsgraden om det händer? Den blir katastrofal eftersom kunden kan strypas till döds = 4. Totalt 4x4=16, åtgärden får inte genomföras.

Exempel 2 på riskanalys: Aktuell begränsningsåtgärd är larmmatta. Vad kan hända? Kunden förstår inte vad larmmattan är för något. Hur sannolikt är det att det händer? Kan inträffa dagligen = 4. Vad blir konsekvensen/allvarlighetsgraden om det händer? Åtgärden skapar obehag hos kunden = 1. Totalt 4x1=4, åtgärden kan provas.

Analys inför införandet av eventuell begränsningsåtgärd

I denna analys ska checklista som utgår ifrån "För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården, Svenskt demenscentrum" användas. Analysen ska utmynna i en åtgärdsplan som ska dokumenteras. Analysen och åtgärdsplanen ska dokumenteras i patientjournalen och/eller den sociala journalen/LSS-journalen.

Uppföljning och utvärdering

Utvärdering av begränsningsåtgärden ska påbörjas dagen efter att åtgärden blivit insatt. Därefter ska åtgärden följas upp minst en gång i veckan av förskrivaren. Uppföljning kan ske via personligt besök eller telefonkontakt. Uppföljning per enhet ska göras på blankett ”Sammanställning av begränsningsåtgärder” som ska skickas till MAS var tredje månad. Den ska vara undertecknad av både enhetschef/verksamhetsansvarig och legitimerad personal.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.