Nedskräpning - uppdrag 10

Under hela människans historia har man på olika sätt försökt göra sig av med sopor. För länge sedan fanns det väldigt lite människor på jorden och vi bodde i enkla hyddor och senare i hus. Det enda vi slängde var matrester, men de kunde husdjur äta.

Med tiden blev vi fler och fler i världen och vi började bygga städer. Under tiden utvecklades tekniken och vi började bygga även fabriker som producerade allt möjligt från tyger, kläder, bilar, cyklar, möbler, tv-apparater, kylskåp, plastbestick, leksaker till skor. Alla saker som blev gamla slängde vi först på soptippen, idag bränns soporna eller om de som går att återvinna sorteras. Så gör vi med hushållssopor, men vad gör vi med en glasspinne eller godispapper?

Förr i tiden använde vi inte många förpackningar, idag har vi många små papperspåsar, plastpåsar, plastfolier, aluminiumfolier och annat omkring till exempel godis. Många slänger alla dessa förpackningar direkt på marken utanför affären eller kiosken.

Förr i tiden hade vi inte så mycket förpackningar runt det vi köpte, men desto mer vi sålde desto mer behövde vi ha hemma i affären, och ifall varorna skulle hålla sig i affären så länge som vi ville och vara lätta att förflytta så började vi packa in våra varor i plast, papper och metallförpackningar. Bland annat glas, läskburkar och fleecetröjor kan återvinnas. Det avfall som maten lämnar kvar kan man använda till energi så man kan göra el. Men det är viktigt att se till att de miljöfarliga avfallen som batterier, olja och dylikt hamnar på en särskild tipp vid namn deponi så vi slipper få ut dessa ämnen i naturen.

När vi köper till exempel mjölk, smör eller något annat i affären som inte köps i lösvikt får vi till en förpackning som funnits där för att skydda varan. När varan öppnats eller tagit slut så har vi ingen nytta av förpackningen längre och slänger då den i soporna. I våra soprum och utanför våra hus finns det olika behållare för olika typer av sopor, det är viktigt att sortera rätt så man kan återvinna soporna för att göra nya förpackningar med mera. Har man större sopor som man vill bli av med så kan man lämna dem på en återvinningsstation i närheten, de soporna som du sorterar hemma blir hämtade av sopbilen. De flesta produkter innehåller ämnen som inte är naturliga och kan inte återvända tillbaka till kretsloppet. Till exempel alla plaster vi använder är inte naturliga. Det tar väldigt lång tid för naturen att ta hand om en plastpåse så att den försvinner. Även allt annat skräp (aluminiumburkar, glasflaskor och så vidare) vi slänger i naturen försvinner först efter väldigt lång tid.

Naturen är mycket känslig och kan inte ta hand om plastpåsar, godisförpackningar eller läskburkar. Det tar mycket, mycket lång tid för att det ska försvinna. Kan du komma på något ämne som inte hör hemma i naturen? 

Det är lika viktigt att hand om soporna när du är ute på en allmän plats som det är när du är hemma. De platser vi har tillgång till och vistas på har vi ett visst ansvar över. Därför ska vi alltid se till att vi slänger papper och andra sopor i en papperskorg.  Vi kan också lägga det i fickan tills vi har hittat en papperskorg vi kan slänga det i. Vi vill ju att alla att det ska vara fint omkring oss utan massa sopor på gatorna och papper överallt. Alltså borde vi leva så att vi inte fördärvar naturen och så att vi inte stör det naturliga kretsloppet. Ett sätt att värna om miljön är att inte slänga skräp i naturen och källsortera hemma eller på förskolan. Det är viktigt att källsortera hemma och inte skräpa ner i naturen.

Uppdrag 10

Skriv ner vad du hittar för olika förpackningar hemma hos dig som du slänger under en veckas tid och kolla upp vart ditt avfall hamnar och ifall det kan göras om till nya förpackningar. Skriv också ned 10 förslag på saker som man kan återvinna i källsorteringen eller återanvända hemma eller på förskolan. Skriv en lista och rita vad du gör för att förhindra nedskräpningen.

Experiment:
Om du vill kan du testa att gräva ner något organiskt till exempel en äppelskrutt, ett bananskal eller liknande, ett litet aluminiumföremål och en liten bit av en plastpåse ungefär 10 centimeter ner i jorden och markera ut platsen. Efter ungefär 2 månader kan du gå tillbaka till den utmarkerade platsen och se hur jorden har tagit hand om de olika föremålen. Detta experiment är bäst att utföra under sommarhalvåret då det är mest aktivitet i marken. När ni har grävt upp föremålen så kan ni jämföra med hur de såg ut innan ni grävde ner dem.

Nu när ni har grävt fram och tittat på kan ni rita hur dessa föremål såg ut innan och nu. Skicka era bilder till oss.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.