Servitut, ledningsrätt och gemensamhetsanläggningar
En rättighet i form av servitut, ledningsrätt eller gemensamhetsanläggning innebär rätten att använda någons fastighet på ett viss sätt. Till exempel är det vanligt att få rätt att ta väg, vatten, avlopp eller ledning över någon annans mark.
Servitut
Servitut är en rätt för en fastighet att nyttja en annan fastighet på visst bestämt sätt, t.ex. att använda en väg, ta vatten i en brunn, anlägga en avloppsanordning. Servitut kan bildas, ändras och upphävas genom fastighetsreglering. Ett servitut är knutet till en viss fastighet, inte till en viss person. Servitutet gäller alltså oavsett vem som äger fastigheten. Ett servitut gäller i regel tills vidare och har inget slutdatum.
Det finns två typer av servitut, avtalsservitut och officialservitut. Ett avtalsservitut bildas genom avtal mellan fastigheternas ägare, ett officialservitut bildas genom beslut från en myndighet. Hos lantmäterimyndigheten sker det genom en lantmäteriförrättning.
Ett avtalsservitut är ett så kallat formalavtal. Det innebär att avtalet måste innehålla vissa moment för att vara giltigt som servitut. Vilka dessa moment är framgår av fjortonde kapitlet i Jordabalken.
Avtalsservitut kan skrivas in i fastighetsregistret. På så sätt kan man säkerställa att servitutet kommer att gälla även mot en ny ägare till den tjänande fastigheten. Inskrivning sker genom en skriftlig ansökan till Fastighetsinskrivningen, se länk nedan.
Beställning av inskrivningshandlingar före 1 juni 2008 sker på Riksarkivets hemsida, se länk nedan.
Ett officialservitut bildas, ändras eller upphävs genom en lantmäteriförrättning, i en så kallad fastighetsreglering. Ett officialservitut kan bara upplåtas om det är av ”väsentlig betydelse” för den härskande fastigheten.
Ett beslut om att upplåta ett officialservitut grundar sig normalt på en överenskommelse mellan fastigheternas ägare. I vissa fall kan en upplåtelse ske även fast parterna inte är överens. En sådan upplåtelse ställer krav på att vissa ytterligare villkor är uppfyllda.
Officialservitut redovisas i fastighetsregistret både som text och som karta. Fastighetsregistret är ofullständigt vad gäller officialservitut som skapats före 1972.
Gemensamma anläggningar
I en anläggningsförrättning bildas en gemensamhetsanläggning när flera fastigheter behöver använda en anläggning, t.ex. väg, parkering, vatten- och avloppsanläggning. Det bestäms hur anläggningen ska utformas och skötas och hur kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna. En gemensamhetsanläggning ska tillgodose ”ändamål av stadigvarande betydelse” för de fastigheter som har andelar i anläggningen.
Ledningar
Rätt för ägare av allmännyttiga ledningar att dra fram ledningar (exempelvis el, tele, vatten) över annans fastighet kan skapas i en ledningsrättsförrättning.
En byggnad, en kraft- eller fjärrvärmeledning eller annan anläggning som används när man utövar en ledningsrätt, kan frigöras från fastigheten så att de istället blir lös egendom. Anledningen att göra det kan till exempel vara att ett skogsbolag säljer skogsmark med egna ledningar på – men vill behålla äganderätten över ledningarna. Det är just detta som frigörande av fastighetstillbehör gör möjligt. När fastighetstillbehören blir lös egendom flyttas äganderätten från den som äger marken till den som har ledningsrätten.
Vi kan fatta beslut om att frigöra fastighetstillbehör samtidigt som en ledningsrätt skapas för anläggningen. Frigörande kan också ske som en egen åtgärd för anläggningar som det redan har upplåtits ledningsrätt för. (Det räcker alltså inte med att rätten till anläggningarna med tillbehör har tryggats med en nyttjanderätt eller ett avtalsservitut.)
