Frimuraren - tomt 5
Denna nutida hörntomt i sydöst sträckte sig före omkring 1825 något längre mot söder innan nuvarande Hesslegatan vid nämnda tid drogs fram.
Den hörde från slutet av 1770-talet till Kronobränneriet, vilket efterhand tog i anspråk hela det nuvarande kvarteret och den blivande gatumarken i söder men som sedan förefaller ha avvecklats under andra hälften av 1780-talet.
Till fram på 1830-talet ägdes tomten liksom granntomten i norr av handelsmannen Johan Henrik Dahl; det framgår, att den 1828 var obebyggd. Apotekaren Gustaf Reinhold Gauffin, som 1846 flyttade sitt apotek till granngården i väster, förefaller att vid denna tid ha blivit ägare också av den här ifrågavarande tomten. År 1870 ägdes tomten av apotekaren Axel Gauffin, vilken två år tidigare övertagit rörelsen, Apoteket Svanen, efter sin broder Georg Gauffin. Denne hade 1857 övertagit apoteket efter sin fader, ovannämnde Gustaf Reinhold Gauffin. Längst i öster vid storgatan låg då ett tvåvånings korsvirkeshus, som innehöll fyra vagnsportar, avträdeshus och magasin. Någon uppgift om ålder eller reparationstidpunkt föreligger inte. Väster härom och intill låg längs gatan i söder en likaså två våningar hög korsvirkesbyggnad utan åldersuppgift. Den var inredd till stall, drängkammare och foderloft. Intill och väster om denna byggnad låg en tredje byggnad, som finns kvar i dag. Den beskrivs som ett två våningar högt halvhus i tegel, omkring 24 år gammalt och i så fall uppfört omkring 1846, med välvd källare med brunn, varifrån vatten fördes upp till bottenvåningen. Här fanns, med stengolv och välvt tegeltak, ett apotekslaboratorium. I ovanvåningen fanns två boningsrum. – Det kan mot bakgrund av åldersuppgiften, som ger en byggnadstidpunkt omkring 1846, och byggnadens stabila, brandsäkra utförande, tänkas att det var apotekaren Gustaf Reinhold Gauffin, som i samband med flyttningen av apoteket 1846 lät uppföra den sistnämnda byggnaden som just ett apotekslaboratorium.
Det framgår sedan 1878, att laboratoriet innehöll en ångpanna, vilken troligen skulle komma att flyttas till grannhuset i väster på tomten intill. Så skedde också. – År 1874 hade apotekare Gauffin förvärvat också grannfastigheten i norr, varefter apoteksrörelsen bedrevs i byggnader på samtliga tre tomter, som han var ägare av.
År 1903 uppfördes, efter att de båda byggnaderna närmast storgatan rivits, ett nytt hörnhus, utgörande en del av en främst på granntomten i norr belägen stor byggnad i huggen granit och tegel. Det uppfördes dock en våning lägre, i tre våningar. För fasadritningen svarade arkitekten Henrik Sjöström och för övriga ritningar byggmästaren Per Sunesson. I bottenvåningen inrymdes butiker och ett par laboratorierum (för apoteket) och i de övre våningarna lägenheter. En mycket liten gårdsplan betecknades som ljusgård.
Efter att apoteksrörelsen flyttat från kvarteret 1918, två år efter att Axel Gauffin avlidit, utfördes 1923 förändringsarbeten i det tidigare laboratoriehuset från omkring 1846. Det uppges nu innehålla två rum för affärslokal och enligt uppgift var det Café Hessle, som från detta år inrymdes här. Entrén till caféet förlades till grannhuset i väster, liksom fallet är till nuvarande Hesslebaren. I ovanvåningen fanns tre boningsrum. – Det är ovisst när det nuvarande platta taket, utgörande takterrass, tillkom; det kan ha skett i samband med arbeten för vilka bygglov gavs 1925.
Såväl denna fastighet som de två övriga i apotekare Gauffins ägo, blev efter hans död efterhand uppdelade på ett större antal allt mindre lotter, vilka sedan samlades igen vid mitten av 1980-talet i familjen Agardh-Twetmans ägo. År 1990 stod Christina Agardh-Twetman och Jacob Agardh-Twetman som ägare av fastigheten.