Frimuraren - tomt 1

Denna tomt utgör kvarterets nordvästra del, västra delen av frimurarnas byggnadskomplex.

Ort: Kristianstad
Område: Centrala
Kvarter: Frimuraren

 Här uppfördes vid torget tidigt under 1600-talet vad som kom att kallas Ulfeldtska huset. Det övergick på 1680-talet i Kronans ägo och revs sedan vid 1700-talets mitt. Längre fram kom tomten och dess bebyggelse att ingå i det område, som togs i anspråk för ett Kronobränneri. Denna inrättning, som successivt utvidgades till att omfatta hela det nuvarande kvarteret, synes ha ägt bestånd från mitten av 1770-talet till någon gång under andra hälften av årtiondet därpå.

År 1795 uppges sedan byggnader för ett privatägt bränneri, tillhörigt handelsmannen Johan Albrecht Wulff, ha blivit uppförda. De låg i vinkel längst i norr. Längs torget fanns ett en våning högt tegelhus, som innehöll själva bränneriet, och längs storgatan en kort byggnad av samma beskaffenhet med bl.a. förråd.

Relativt snart förefaller också denna bränneriverksamhet att ha upphört och åtminstone från omkring 1810 bedrevs här garverirörelse. År 1828 bestod garverimästaren Johan Bruzells gård på den nu till ungefär nuvarande storlek reducerade tomten av de tidigare bränneribyggnaderna i norr, inrymmande främst garveri, en tvåvånings bostadsbyggnad med inkörsport längs gatan söder därom i tegel mot gatan och korsvirke mot gården, uppförd omkring 1813, samt i vinkel in på tomten i söder ett tvåvåningshus i korsvirke, likaså uppfört omkring 1813, som inrymde stall, barkkvarn, läderkammare, packhus m.m. En fjärde länga fanns också, rimligen längs östra tomtgränsen. Den var uppförd i korsvirke och trä och innehöll ekonomiutrymmen.

År 1853, när gården ägdes av handlanden J. Aspelin, påbyggdes södra delen av vinkelbyggnaden i norr med en andra våning, innehållande boningsrum. I byggnaden i övrigt fanns fortfarande garveriverkstad.

År 1882 köpte Frimurarelogen i Christianstad fastigheten av vaktmästaren Anders Malmström och vid slutet av samma år påbörjades efter rivning av de tidigare byggnaderna vid torget uppförandet av det stora frimurarehuset längs torgets södra sida, sträckande sig över såväl ifrågavarande tomt som granntomten i öster. Byggmästaren Svante Svensson i Karlshamn stod för såväl ritningarna som byggarbetet. Hösten 1884 kunde invigning ske. Byggnaden var uppförd i tegel i tre våningar och kom att inrymma i bottenvåningen restauranglokaler, i andra våningen hotellrörelse och ordenslokaler samt i tredje våningen ordenslokaler.

Vid storgatan låg de gamla tvåvåningsbyggnaderna kvar, den norra kortare än tidigare efter viss rivning för nybyggets skull. I söder låg gårdslängan kvar medan norra delen av östra längan nybyggts som ett tvåvånings halvhus i korsvirke med bl.a. boningsrum. Den södra delen, uppförd tydligen på 1840-talet, byggdes delvis om 1886. Det var också ett två våningar högt halvhus i korsvirke, som inrymde packhusbodar och boningsrum.

Våren 1890 uppgavs den södra gårdslängan, ett tre våningar högt halvhus i vinkel och i tegel med boningsrum, vara nybyggd. För ritningarna svarade byggmästaren Per Sunesson. Detta år uppfördes också en ny byggnad längs storgatan, anslutande till torgbyggnaden och ritad i samma stil av Svante Svenssons Ritkontor i Karlshamn. Den tre våningar höga tegelbyggnaden avsågs inrymma i bottenvåningen butiker, skräddareverkstad och inkörsport, i andra våningen lägenheter och i tredje våningen lokaler för frimurarna, bl.a. kapitelsal och kapell, vilka sedan invigdes 1893.

Förändrings- och nybyggnadsarbeten utfördes så 1913. Torghuset och storgatehuset byggdes om och hotell- och restauranglokalerna utvidgades. Det utsvängda huvudentrépartiet mot torget tillkom nu. I bottenvåningen omnämns utöver matsalar också musikcafé och biljard. Inne på gården uppfördes en ny stor byggnad, som också sträckte sig in på granntomten i öster. Den var två våningar hög med mansardvåning. I bottenvåningen inrymdes hotellkök och däröver i den västra delen bl.a. en festsal och boningsrum.

Året därpå, 1914, gavs bygglov för ombyggnad i storgatehuset för Skandinavisk Kredit Aktiebolags bank, senare Skandinaviska Banken Aktiebolag.

Vid olika tillfällen under 1920-talet företogs omändringsarbeten och 1942-43 utfördes förändringar i loge- och hotellokalerna. Bl.a. inrättades musikkonditoriet Lilla Paris med ingång från storgatan i väster. Vid mitten av 1950-talet inrymdes i storgatehusets norra del Systembolaget medan banken fortfarande fanns kvar i södra delen.
Hotell- och restaurangverksamheterna lades ned 1977 men har sedermera återupptagits, den förra under namnet Stadshotell.
Litt.: Andersson, Th. och Lindbom, G.: Kristianstad. En bildkavalkad genom fyra sekler: Frimurarehuset. Kristianstad 1984.

Meddela fel på sidan

Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

* Obligatoriskt om du vill få svar

Det du skickar till kommunen blir allmän handling.