Nedskräpning

Både privatpersoner och verksamheter har ansvar för att sortera sitt avfall. Man ska se till att det inte hamnar på fel ställe. Trots att det går att lämna avfall på återvinningscentraler dumpas avfall ibland på andra platser.

Nedskräpning upplevs som ett växande problem av många människor. De negativa effekterna av nedskräpning är många - miljö- och hälsomässiga, sociala samt ekonomiska. Skräpiga miljöer kan upplevas som otrevliga och otrygga. Städningen medför betydande kostnader för kommuner och skattebetalare varje år.

Nedskräpning innebär att slänga eller lämna avfall där det inte hör hemma. När du har någonting du vill eller är skyldig att göra dig av med räknas det som avfall. Det kan t ex vara: glas, plast, kläder, skor, skrotbilar, hemelektronik, möbler, byggavfall och trädgårdsavfall. Miljöbalkens bestämmelser innebär att all nedskräpning utomhus är förbjuden. Det gäller oavsett om det är ute i naturen eller inom bebyggda områden. Trädgårdsavfall får inte heller lämnas utanför din egen tomt.

Det innebär att den som skräpat ner kan få ett föreläggande med krav på att städa upp efter sig. Vid misstanke om brott lämnas ärendet vidare till polis- eller åklagarmyndighet. Det kan leda till böter eller i värsta fall fängelse. Även plan- och bygglagen säger att en tomt ska hållas i vårdat skick. För mycket skräp eller skrotbilar på den egna tomten är inte tillåtet.

Klagomål

Om du vill klaga på nedskräpning i naturen bör du vända dig till den som äger fastigheten i första hand. Om ägaren är okänd eller inte gör något åt situationen kan du vända dig till kommunens medborgarcenter.


Nedskräpning vid återvinningsstation

Anmäl i första hand nedskräpning vid återvinningsstationer till Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) på telefonnummer 0200-880311.

Skräpmätning i innerstaden

Kommunen genomför en skräpmätning i Kristianstads innerstad vartannat år. Mätningen görs i samarbete med Håll Sverige rent och sedan sammanställs data i ett skräpfacit. Det beskriver hur mycket skräp som ligger på marken i innerstaden, hur det är fördelat och vad det består av.

2016 såg nedskräpningen ut så här i innerstaden:

  • Det fanns i genomsnitt 5,18 skräp per 10 kvadratmeter
  • 63 % av skräpet består av cigarettfimpar, vilket är den enskilt största typen av nedskräpning.
  • 12 % av skräpet är papper.
  • 10 % av skräpet är snus.
  • Onsdagar är den skräpigaste dagen i veckan

Hela resultatet kan läsas i skräpfacit under relaterad information.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.