Laktosintolerans är ingen sjukdom utan innebär en ärftlig oförmåga att bryta ner laktos/mjölksocker. Den finns hos cirka 10 % av befolkningen och visar sig tidigast i 5-6 års åldern. Symtomen kommer oftast inom en timme efter intag av laktos då man kan känna magknip, diarréer, orolig, bullrig mage.

Laktos finns i mjölk och mjölkprodukter. De flesta med laktosintolerans tål låglaktosprodukter och om man gör det är det bättre att använda dessa produkter framför laktosfria produkter. Om barnet äter en fullvärdig kost i övrig kan skolbarns behov av protein och energi tillgodoses även utan mjölk. Mjölken är dock under hela uppväxten en viktig källa till kalcium. Barn behöver cirka ½ liter mjölkprodukter eller andra kalciumrika produkter per dag för att tillgodose kalciumbehovet.

Om du misstänker att ditt barn är laktosintolerant ska du vända dig till din vårdcentral. Besvär med magen kan man ha av många olika anledningar. Många barn, precis som vuxna har känsliga magar. Därför ska en dialog med sjukvården föras, så att ditt barn får rätt besked.

Hur ska laktosintoleranta barn och ungdomar göra med skolmaten?

Majoriteten av alla laktosintoleranta kan äta den vanliga skolmaten. Det är bara vissa rätter som innehåller så mycket laktos att det kan ställa till med problem. Om ditt barn har laktosintolerans, kan du låta barnet prova att äta vanlig kost i skolan, men gå igenom matsedeln i förväg och diskutera med ditt barn vilka rätter det bör vara återhållsamt med.

Barn och ungdomar kan känna att de i vissa situationer verkligen vill äta mat med mycket laktos. Då finns det kapslar som innehåller laktasenzymet att köpa receptfritt på apotek.

Intyg till skolmatsalen för låglaktosmat

Vissa barn och ungdomar är extra känsliga och tål minimala mängder laktos. Då är det bra för skolan att veta att ditt barn behöver låglaktoskost, för då kan man servera alternativ de dagar man har rätter med mycket la

Fyll i intyget och lämna till skolsköterska. Tänk på att anmäla frånvaro för underlätta för personalen.

Laktosinflation

Det är sant att andelen ärftligt laktosintoleranta har ökat i samhället, men samtidigt är det viktigt att tänka på att magbesvär kan bero på andra orsaker än laktosintolerans. Därför ska en dialog med sjukvården föras, så att ditt barn får rätt besked.

Laktosintolerans hos förskolebarn

Laktosintolerans är ovanligt hos förskolebarn. Läs därför denna text om ditt förskolebarn har behov av låglaktoskost. Läs gärna frågor och svar om laktosintolerans. Vi önskar intyg på förskolebarn från barnmottagningen eller från BVC.

Små barn har en omogen tarm

I förskoleåldern är det mycket vanligt att barn har hård eller lös avföring i perioder. Är man bekymrad kan man vända sig till BVC eller vårdcentralen. Om barnet växer bra och inte har ont i magen kan det vara ”Toddlers diarré” som betyder koltålderns omogna tarm som ger lös avföring. Det är också vanligt att förskolebarn istället har förstoppning. I skolåldern brukar avföringen normaliseras hos de flesta.

Små barn har ett omoget immunsystem

Förskolebarn drabbas ofta av virusinfektioner som ger förkylning men som också kan påverka tarmen. Efter en maginfluensa kan det ta upp till två veckor innan avföringen blir normal.

Allergi och sjukdom kan orsaka lös avföring

Den vanligaste matallergin är allergi mot komjölkprotein. Det finns lika mycket protein i vanlig mjölk som i laktosfri mjölk. Om barnet är allergisk mot komjölksproteinet blir tarmluddet skadat och besvären kan likna laktosintolerans. Besvären kan tillfällig förbättras av låglaktosmjölk, men blir inte bra på sikt då den bakomliggande orsaken kvarstår. Tillväxten kan vara påverkad. Barnavårdscentralen och vårdcentralen kan hjälpa dig vidare.

Andra tarmsjukdomar som kan ge liknande symptom är glutenintolerans, inflammatoriska tarmsjukdomar och ovanliga infektioner eller allergier. Det är viktigt med rätt diagnos för att inte utsätta barnet i onödan för laktosreducerad kost som inte hjälper mer än tillfälligt och som gör att diagnosen fördröjs.

Hur ställs diagnosen laktosintolerans?

Under 1-2 veckor kan man prova låglaktosdiet, för att sedan återgå till vanlig diet. I typiska fall försvinner besvären helt för att sedan återkomma då normalkost återinsätts. Bäst är att diskutera med BVC/VC för att få hjälp med att ställa diagnos. De kan hjälpa till med matintyg till förskolan. Det är en fördel om man efter någon månad provocerar med laktos för att se att barnets symtom kvarstår. Apotekets genetiska tester gällande laktosintolerans bör inte användas på barn under 12 år eftersom ett positivt test i den åldern inte säger något om barnets besvär orsakas av laktos och kan ge en falsk trygghet.

Hur vanlig är laktosintolerans hos förskolebarn?

I studier av förskolebarn i Sverige är frekvensen barn med låglaktoskost drygt 3 %, medan experter tror att den verkliga förekomsten är hälften av detta. Många förskolebarn har i onödan specialkost vilket gör att sjukdomar kan missas eller barnet får fördyrad kost utan anledning. Vid osäker diagnos vänd Er till BVC eller be om remiss till barnmottagning. Ge gärna denna text till BVC sjuksköterska inför bedömning.

Vanliga frågor

Laktosintolerans är ingen sjukdom utan innebär en ärftlig oförmåga att bryta ner laktos/mjölksocker. Symtomen kommer oftast inom en timme efter intag av laktos då man kan känna magknip, diarréer, orolig, bullrig mage.

Vad är laktosintolerans?

Laktosintolerans är ingen sjukdom! Mjölksockret (laktos) bryts ner i tarmen av ett enzym (laktas). För att vi människor ska överleva behövs laktas, eftersom bröstmjölk innehåller höga halter laktos. Med ökad ålder minskar mängden laktas hos majoriteten av jordens befolkning och om man då dricker mjölk bryts inte mjölksockret ner, vilket gör att tarminnehållet blir mer vätskefyllt och bakterierna förjäser laktosen. Hos majoriteten av jordens befolkning uppträder detta i 5-6års åldern, ibland lite tidigare. Den nordiska befolkningen har en speciell ärftlighet som möjliggör att man även i vuxen ålder har kvar sin förmåga att tillverka laktas och alltså dricka mjölk. Mellan 3-5% vuxna, genetiska svenskar har laktosintolerans. Totalt i Sverige har ca 10-15% laktosintolerans och hos många invandrargrupper och adoptivbarn får man betrakta detta som normaltillstånd. Före skolåldern är laktosintolerans ovanligt och det är viktigt att få råd kring barnens magbesvär, så att man inte missar någon annan diagnos.

Vilka symtom får man?

Oftast inom en timme efter intag av laktos kan man känna magknip, diarréer, orolig och bullrig mage. Det är mycket individuellt hur besvärligt man upplever detta. Besvären beror också på hur stor mängd laktos man får i sig. De flesta tål upp till ½ glas vanlig mjölk åt gången, men mängden man tål kan variera. Det kan finnas en fördel att flera gånger under dagen få i sig små mängder laktos (som inte ger några obehag) om man är laktosintolerant, för då fortsätter tarmen producera laktas. Det är nämligen så att laktosintoleranta inte har helt upphävd laktasproduktion utan bara en minskad produktion och denna minskar sannolikt ytterligare om man inte alls exponeras för laktos, vilket gör att man då blir än känsligare.

I vilka födoämnen finns laktos?

Laktos finns i mjölk och mjölkprodukter. I fil och yoghurt är laktoshalterna lägre än i vanlig mjölk, eftersom bakterier har brutit ner en del av laktosen i dessa syrade produkter. Laktos finns i liten mängd i ost och efter tre månaders lagring är denna mängd obefintlig. De flesta med laktosintolerans tål låglaktosprodukter och om man tål detta är det en fördel att använda dessa produkter framför laktosfria produkter eftersom man då behåller den lilla laktasproduktion som man har.

Behöver vi mjölk?

Mjölk och mjölkprodukter är en viktig källa till protein och energi fram till skolåldern. Barn som inte tål vanlig mjölk före skolåldern har sällan laktosintolerans och bör ha kontakt med läkare/dietist för att få diagnos och kostråd. Från skolåldern börjar den ärftliga, vanliga laktosintoleransen oftast visa sig. Om barnet äter en fullvärdig kost i övrig kan skolbarns behov av protein och energi tillgodoses även utan mjölk i skolan, men mjölken är under hela uppväxten en viktig källa till kalcium. För samtliga skolbarn/ungdomar gäller att ca ½ liter mjölk/mjölkprodukter per dag ger ett tillräckligt kalcium intag. Två skivor ost motsvarar ett glas mjölk (ca1,5dl) vad gäller kalcium. Mjölkersättningsprodukter är numera ofta kalciumberikade. Om barn varken vill dricka mjölk/mjölkersättning eller äta ost kan man på apotek köpa kalciumtabletter som ett alternativ receptfritt. Då behövs ca 6-700mg kalcium per dag upp till 10års åldern och därefter 900mg kalcium/dag under tonårens viktiga tillväxtfas och därefter. I praktiken köper man 500mg tabletter och kompletterar med en tablett de dagar när barnet ätit lite kalciuminnehållande mat.

Om jag misstänker att mitt barn har laktosintolerans?

Vänd dig till din vårdcentral. De hjälper till att bedöma och utreda laktosintolerans. Den grundläggande utredningen är att utesluta andra problem, se att barnet följer sin tillväxtkurva och om symtomen är typiska för laktosintolerans och under 1-2 veckor utesluta laktos ur kosten. Om barnet blir symptomfritt bör man därefter återinföra laktos, för att i typiska fall konstatera att symtomen återkommer och därmed är diagnosen ställd. Blodprov som visar vilken genetik man har är onödiga, då de i praktiken både kan över- och underdiagnostisera. Apotekets genetiska tester gällande laktosintolerans är också av detta skäl olämpliga på barn under 12 år eftersom de i den åldersgruppen kan skapa en falsk trygghet samt senarelägga eventuell annan medicinsk utredning. Laktosbelastningar på sjukhus med blodprov är också onödiga. Om man i primärvården inte kan diagnostisera laktosintoleransen genom ovanstående och är tveksam till skälet till magbesvären kan man remittera till barnmottagning.

Kan det vara något annat än laktosintolerans?

Besvär med magen kan man ha av många olika anledningar. Många barn, precis som vuxna, har känsliga magar utan att någon sjukdom kan diagnostiseras. Hos barn är den vanligaste födoämnesallergin allergi mot komjölksprotein. Det är bra att känna till att det är lika mycket komjölksprotein i vanlig mjölk som i laktosfri mjölk. Infektion, inflammation och glutenintolerans kan ge magbesvär. Om tarmslemhinnan är skadad av t.ex. glutenintolerans eller en infektion kan man tillfälligt vara känslig för laktos eftersom den skadade slemhinnan inte kan bilda laktas förrän den har läkt.

Kan laktosintolerans gå över?

Den vanliga, ärftliga laktosintoleransen är ett livslångt tillstånd. Om man i grunden istället har en annan sjukdom med skadad slemhinna, kan man tåla laktos igen då slemhinnan läkt. Till exempel efter maginfluensa kan man vara lite känslig några dagar. Det behövs dock ingen speciell diet.

Kan man behandla laktosintolerans?

Barn och ungdomar med laktosintolerans kan känna att de i vissa situationer verkligen vill äta mat med mycket laktos. Till exempel vill man kanske äta gräddtårta då man är bjuden på kalas eller unna sig en gräddglass på sommaren. Vissa barn kan tänka sig att acceptera de obehag från magen de får efteråt och det är viktigt att inte skuldbelägga barnen, eftersom obehagen inte är medicinskt farliga. Däremot finns kapslar (Lactrase, Kerutabs, Lactasin) som innehåller laktas-enzymet och dessa köps receptfritt på apotek, just för att ha vid speciella tillfällen. Man tar dem strax före intag av laktos och de hjälper till att spjälka detta i magen.

Hur ska laktosintoleranta barn/ungdomar göra med skolmaten?

Majoriteten av alla laktosintoleranta kan äta den vanliga skolmaten. Det är bara vissa rätter som innehåller så mycket laktos att det kan ställa till med problem, till exempel pannkakor, gratänger, såser och soppor med mycket grädde/mjölk. Om barnet är medvetet om vilken mat som innehåller mycket laktos är det lättaste att barnen tar lite av denna mat. Man kanske tål en pannkaka, men inte fem? Man kanske tål lite sås, men inte två portioner? Barn och ungdomar vill gärna vara som ”alla andra” och de flesta barn uppskattar att själva kunna ta av den vanliga skolmaten utan att behöva ”specialkost”. Om ditt barn har fått diagnosen laktosintolerans, kan du mycket väl låta barnet prova att äta vanlig kost i skolan, men gå igenom matsedeln i förväg och diskutera med ditt barn vilka rätter det bör vara återhållsamt med. Vilka rätter som innehåller mycket laktos framgår av matsedeln. Om detta fungerar bra behövs inget mer.

Intyg till skolmatsalen för låglaktosmat?

Vissa barn och ungdomar är extra känsliga och tål minimala mängder laktos. Det är kanske så att ditt barn håller på att utredas och har fått besked att äta låglaktos kost under några veckor på försök? Eller har ditt barn svårt att låta bli att göra som kamraterna och avstå från de fem pannkakorna som de kanske äter? Då är det bra för skolrestaurangen att veta att ditt barn behöver låglaktoskost, för då kan man servera alternativ de dagar man har rätter med mycket laktos. Dessutom kan man beräkna hur mycket av den laktosfria mjölken man ska beställa till skolrestaurangen. Du som målsman bestämmer om ditt barn ska få låglaktosmat i skolan. Fyll i intyget från denna hemsida och lämna till skolsköterskan, som kommer att vidarebefordra det till skolrestaurangens personal. Det är viktigt att anmäla planerad skolfrånvaro eller ändringar av andra skäl (t ex sjukdom), för att inte specialmaten ska bli över om den inte behövs.

Om mitt barn får låglaktos kost i skolan då jag lämnat intyg, vilken mjölk serveras till?

I handeln finns både låglaktos mjölk och laktosfri mjölk. Båda dessa produkter kan mycket väl användas av laktosintoleranta. Den laktosfria mjölken smakar mer likt den vanliga och därför har de flesta skolor valt den mjölken. Eftersom det är bra för laktosintoleranta att få i sig lite laktos, menar man att detta tillgodoses av själva maten som för laktosintoleranta är laktosreducerad, men inte laktosfri.

Kommer det att serveras helt laktosfri kost i skolan?

Nej, i Kristianstads kommun serveras bara laktosreducerad, alltså låglaktos kost i skolor och förskolor. Detta är den kosten som rekommenderas för laktosintoleranta. Tyvärr råder i viss mån en begreppsförvirring både i samhället och ibland även i sjukvården. Många barn har i onödan fått intyg från sjukvården för ”laktosfri kost” när det borde vara ”laktosreducerad, låglaktoskost”. Om ditt barn haft laktosfri kost på grund av laktosintolerans hittills, kan du skriva ut kommunens intyg och låta ditt barn prova låglaktoskost. Om ditt barn mår bra är det en fördel för ditt barn att äta laktosreducerad kost, eftersom det minskar risken att barnet på sikt blir mer känsligt för laktos än det hade behövt vara. Om ditt barn inte mår väl av låglaktoskost och måste ha strikt laktosfri kost (detta gäller någon enstaka procent av laktosintoleranta barn, alltså mycket få!) behöver du ett nytt intyg från din läkare där detta står och som konsekvens av detta intyg kommer ditt barn att få komjölksfri kost helt och hållet i skolan. Den komjölksfria kosten är självklart också helt laktosfri. Är du tveksam kan du diskutera med skolhälsovården eller vårdcentralen för att få råd. Tänk på att det inte är helt säkert att denna information nått alla vårdcentraler. (Vi har naturligtvis spridit informationen, men det är svårt att garantera att vi nått ut till samtliga!)

Om man inte blir bra?

Eftersom laktosintolerans är ett vanligt tillstånd är det ofta detta man tänker på först vid magbesvär. Det är viktigt att fundera på andra orsaker till besvären om man inte blir bra på låglaktoskost. Din läkare på vårdcentralen kan hjälpa dig vidare. I vissa mycket sällsynta fall (som ofta debuterar som spädbarn) har man en total laktosintolerans. Dessa patienter ska ha en barnläkarkontakt och läkarintyg om att undvika all mjölkmat i skolan. De skall alltså ha ett intyg på helt komjölksfri kost i skolan, för att inte av misstag få den kost som majoriteten av de laktosintoleranta får, som är låglaktoskost.

Behövs speciella blodprov eller belastningar för att ställa diagnosen laktosintolerans?

Nej, det behövs inte. Det finns genetiska test som man kan ta med blodprov eller med pinne i munnen. Dessa test är värdelösa före 12 års ålder och helt opålitliga oavsett utfall för yngre barn således! Det finns en ”belastning” man kan göra på sjukhus som kan tyda på intolerans eller inte, men även där är problemet att utfallet på belastningen och utfallet i verkligheten inte stämmer så bra överens. Blodprover och belastning krävs alltså inte för diagnos. De görs ibland när man gör en utredning av andra skäl där laktosintolerans bara är en av flera misstänkta åkommor. Om mitt barn har mediciner som innehåller laktos, går det bra? Mängden laktos i mediciner är så låg att det inte är något bekymmer om man har laktosintolerans.

Hur vet jag hur mycket laktos det finns i maten?

Hos laktosintoleranta brukar ett laktosintag på mindre än 7,5gram/dygn (motsvarar ca 1,5dl vanlig mjölk) sällan ge besvär. Framför allt inte om man sprider intaget över dagen. Här ser du hur mycket laktos som finns i de vanliga livsmedlen:

Mängd laktos (g) per 100 g livsmedel

Observera att en portion smör på smörgås oftast är ca 5g, vilket betyder att även om det i 100g smör finns laktos, kan det i 5g smör vara helt försumbart. Detta gäller förstås även andra livsmedel man äter lite av. Inom de tre första grupperna är livsmedlen ordnade efter fallande laktoshalt.

Mängd laktos (g) per 100 g livsmedel

>6 g

>3 g

3-1 g

1-0,1 g

<0,1 g

Mesost

Glass

Konfektyrer

Låglaktosvälling

Smältost

Messmör

Lättgröt

Vispgrädde

Låglaktosmjölk

Knäckebröd

Pulver till vissa vällingar och grötar

Ädelprodukter


Mjölkprodukter

Crème fraîche


Keso

Kaffebröd


Feta, svensk

Hårdost


Vitmögelost


Grönmögelost

Mjölkchoklad

Getmjölk

Pannkaksmix

Smör

Feta, grekisk

Nougat (med mjölk)

Filprodukter

Majonnäs (lätt)

Margarin/matfett

Feta, bulgarisk

Vissa müslisorter

H-grädde

Fiskfärs

Feta, dansk

Mjölkfritt margarin/matfett

Potatismospulver

Kaffegrädde

Philadelphiaost

Mozzarella

Majonnäser

Kryddblandningar

Dofilus

Korv

Grahamsbröd och franskbröd(bakat på mjölk)



Gräddfil

Yoghurt

Vissa ljusa knäckebrödsorter



Kvarg

Maränger (tillverkade av skummjölk)

Låglaktosfilmjölk


Låglaktosgrädde




Leverpastej (med mjölk)

Låglaktos crème fraîche




Lätt och Lagom


 

Källa: Livsmedelsverket, barndietister på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Lund, SUS

Laktosinflation?

Vårt samhälle har ändrat sig och andelen ärftligt laktosintoleranta har ökat. Därmed har också bra alternativ med låglaktos produkter kommit till affärerna. Allmänhetens kunskap har bättrats. Men det är ändå viktigt att inte på alltför lösa grunder döpa alla besvär till laktosintolerans, utan föra en dialog med sjukvården så att barn får rätt besked om ett livsmedelsval som man ska göra livslångt.

Vad kostar laktosfri kost?

För barn är mjölk och mjölkprodukter en viktig basföda. Laktosfria alternativ är ofta dubbelt så dyra och för ett barn som dricker ½ liter laktosfri mjölk per dag blir det en rejäl extra kostnad per år, vilket tyvärr idag inte genererar någon extra ersättning via försäkringsbolag eller försäkringskassa till familjen.

Medborgarcenter hjälper dig

Vi hanterar dina frågor om kommunens verksamheter och du kan besöka oss, ringa oss eller skriva. Oftast får du hjälp direkt, annars lotsar vi ditt ärende rätt.

Öppet Stänger kl. 17.00
Hjälpte informationen på sidan dig?