Frågor och svar

Common questions

• Vad menas med Hållbar utveckling?

  Begreppet hållbar utveckling

  Enligt den kommission som leddes av Gro Harlem Brundtland 1987, är hållbar utveckling "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den ekonomiska, sociala och miljömässiga - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 erkändes begreppet hållbar utveckling som en överordnad princip för FN:s arbete.

• Kommer vi inte att få kött, kyckling eller fisk till middagen?

  Matsedeln för dagens rätt kommer att se ut ungefär som den gör idag, däremot kommer det att ligga ett flertal vegetariska rätter under veckan på alternativet.

• Säsongsanpassa menyerna vad innebär det?

  Vi strävar efter att servera de livsmedel som naturligt finns utifrån årstid.

  I basutbudet är det bra att använda frukt och grönsaker som tål att lagras, till exempel grova grönsaker(rotfrukter, kål, blomkål, lök), och välja känsliga frukter och grönsaker efter säsong.

• Minska svinnet hur/vad gör ni?

  Barn- och utbildnings kostenhet gör svinnmätningar på samtliga skolor detta görs kontinuerligt 2 gånger/termin. Det som mäts är vad eleverna kastar och vad köket kastar. Redovisning sker till ansvarig.

• Kommer mitt barn att få i sig den näring som behövs?

  I Skollagen anges att alla måltider ska vara näringsberäknade mot målgruppen. Kristianstads kommun har under många år tillbaka använt sig av att ha näringsberäknade menyer.

• Vad menas med Generationsmål?

  ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”

• Blir det någon förändring på kvällsmaten?

  Det ligger redan idag några vegetariska kvällsmatsrätter på matsedeln och det kommer att öka något men aldrig samtidigt på dagens och alternativet.

  ---

• Varifrån får vi protein?

  Protein finns i animaliska livsmedel som kött, mjölk, fisk och ägg och i vegetabiliska livsmedel som ärtor, bönor och spannmål.

• Hur mycket protein behöver vi per dag?

  Vuxna behöver 50-60g protein/dag.

  Skollunchen ger ca 30g/portion och ska motsvara 30% av dagsbehovet. Alltså ger skollunchen mer än dubbelt av behovet. (27-45g beroende på portionsstorlek.)

• Jag tränar mycket. Hur får jag i mig tillräckligt med protein?

  Att få i sig tillräckligt med protein är väldigt lätt för den som är fysiskt aktiv. Det är lagom att 10-20 procent av kalorierna vi äter kommer från protein, och i de flesta svenskars mat kommer 14-18 procent av kalorierna från protein. Det är bara om en mycket stor del av den energi man får i sig kommer från socker, läsk, godis eller andra snabba kolhydrater eller om man äter extremt fet mat som man riskerar att få i sig för lite protein.

• Behöver inte små barn protein för att växa?

  Jo, och den kost vi serverar innehåller protein från kött, fisk, ägg, mjölkprodukter och baljväxter.

• Varför ska vi äta mindre kött?

  Enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning äter vi svenskar 50-55 kilo kött och chark per år. Enligt Jordbruksverkets statistik har köttkonsumtionen ökat med drygt 40 procent sedan 1990. 

  Samtidigt är kött det livsmedel som påverkar miljön mest. En ko måste äta tio kilo växtprotein för att producera ett kilo kött. Därför kan det få stor effekt om man minskar på köttportionerna eller byter ut en eller par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska alternativ.

• Varifrån kommer fisken som serveras?

  Den fisk som kommunen har avtalat med leverantör om att köpa har MSC-märkning vilket står för certifierat hållbart fiske. MSC:s krav för certifiering kan sammanfattas i tre överordnade principer:

  • Bestånden av fisk skall fiskas på ett uthålligt sätt eller åtminstone på ett sätt som är på väg att bli det
  • Fisket får inte skada ekosystemet eller havsmiljön
  • Fisket skall förvaltas effektivt, så att uthållighet och ekosystemen bevaras. MSC-certifiering av ett fiske är en mycket grundlig och öppen process, som normalt ta mellan ett och två år att genomföra.

• Varför ekologiskt framför närproducerat?

  Korta transporter är bra men de är inte det enda att ta hänsyn till. Hur
  transporten går till har stor betydelse för hur mycket klimatpåverkande gaser som släpps ut. Tillverkning och användning av handelsgödsel (konstgödsel) har stor klimatpåverkan och bekämpningsmedel sprider gifter till vatten, mark och atmosfären. Ekologiska varor kan transporteras långt men ändå vara ett bättre miljöval än närproducerade konventionella livsmedel.