Kommunal hälso- och sjukvård

Om du bor på ett vård- och omsorgsboende har kommunen alltid ansvar för din hälsa och sjukvård tillsammans med läkare på din vårdcentral.

Varje vård- och omsorgsboende har en sjuksköterska, fysioterapeut eller arbetsterapeut som ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser.

Hälso- och sjukvårdspersonalen samarbetar alltid med omvårdnadspersonalen på boendet för att du ska få den hjälp du behöver.

Korttidsboende

Korttidsboende är en tillfällig vård- och omsorgsinsats som ges när en person har behov av hälso- och sjukvård under en begränsad period. Insatsen utgår från individens medicinska och rehabiliterande behov och syftar till att skapa trygghet, återhämtning och ökad självständighet.

På ett korttidsboende finns tillgång till legitimerad personal såsom sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut, som tillsammans planerar och genomför vård och behandling utifrån den enskildes behov.

Behov av korttidsboende kan uppstå i olika situationer, till exempel efter en sjukhusvistelse när man ännu inte klarar sig hemma, vid tillfälligt försämrat hälsotillstånd, under rehabilitering efter operation eller skada, eller när närstående behöver avlastning i sin omsorgsroll. Målet är att den enskilde, så långt det är möjligt, ska kunna återgå till sitt ordinära boende.

Växelvård

Växelvård är en form av korttidsvistelse som innebär att du bor växelvis hemma och på ett vård- och omsorgsboende. Insatsen riktar sig till personer som har ett återkommande behov av hälso- och sjukvård och omsorg, samtidigt som det finns möjlighet att fortsätta bo kvar i det egna hemmet under delar av tiden.

Det kan också vara aktuellt när en närstående står för en stor del av omsorgen i hemmet och behöver återkommande avlastning för att orka över tid.

Under vistelsen på växelvårdsboende får du tillgång till hälso- och sjukvårdsinsatser utifrån dina behov. Du får även stöd i vardagliga aktiviteter, såsom personlig omvårdnad, måltider och social samvaro.

Syftet med växelvård är att skapa trygghet och kontinuitet i vården, samtidigt som den bidrar till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och att närstående får en hållbar situation.

Hälso- och sjukvård inom LSS

Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård för dig som bor i bostad med särskild service enligt LSS (§9:9) och för dig som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (§9:10) under den tid du vistas där.

Detta kan du få hjälp med
Du kan få stöd av ett team med flera olika yrkesgrupper:

• sjuksköterska
• arbetsterapeut
• fysioterapeut
• logoped

Teamet hjälper till med vård, rehabilitering, habilitering och hjälpmedel utifrån dina behov.

Kommunens ansvar
Kommunen ansvarar för:

• god hälso- och sjukvård (utom läkarinsatser)
• basal palliativ vård upp till sjuksköterskenivå
  
• hjälpmedel från 20 års ålder (med vissa undantag)
• Undantag gäller bland annat elektriska rullstolar, drivaggregat, bilanpassningar, TENS och vissa kommunikationshjälpmedel.

Kontakt

Vill du komma i kontakt med Hälso- och sjukvårdsteamet?
Ring Medborgarcenter och berätta var du bor, så hjälper de dig vidare till rätt person.

Hemsjukvård och rehabilitering i hemmet är en del av kommunens hälso- och sjukvård och riktar sig till dig som av medicinska skäl inte kan ta dig till vårdcentral, mottagning eller sjukhus.

Du kan få hjälp tillfälligt eller under en längre tid, beroende på dina behov. Målet är att du ska få tillbaka, behålla eller förbättra dina funktioner och kunna leva så självständigt som möjligt.

Hemsjukvården finns tillgänglig dygnet runt och arbetar både med vård och förebyggande insatser, exempelvis för att minska risken för fallolyckor och undernäring.

Vem kan få hemsjukvård

Om du har svårt att ta dig till vårdcentralen kan du få hälso- och sjukvård hemma.

Du kan till exempel få hjälp med:

• mediciner och läkemedelshantering
• såromläggning och omvårdnad
• provtagning
• sjukvårdsinsatser efter sjukhusvistelse
• stöd vid palliativ vård
• förebyggande insatser för att minska risk för t.ex. fall och undernäring

Det är kommunens personal som ger vården i hemmet.

Här arbetar:

• sjuksköterskor
• arbetsterapeuter
• fysioterapeuter
• undersköterskor

Vid behov kan även läkare göra hembesök. Det är Region Skåne som ansvarar för läkarinsatser i hemsjukvården. Även om du får hemsjukvård har du alltid rätt att söka vård på vårdcentral eller sjukhus.

Ansök om hemsjukvård

Kontakta din vårdcentral. De skickar en vårdbegäran till kommunen.
En sjuksköterska gör sedan ett hembesök och bedömer om du har rätt till hemsjukvård.

Vårdplanering

Dina behov gås igenom vid en vårdplanering. Du kan självklart låta en närstående vara med vid planeringen.

Avgift för hemsjukvård

Du betalar en avgift per besök, men aldrig mer än för fyra besök per månad.

Det gäller hembesök av:

• sjuksköterska
• arbetsterapeut
• fysioterapeut

Hemgångsstöd

Att komma hem från sjukhuset kan vara en stor omställning för många äldre. Om du behöver lite extra hjälp kan du få hemgångsstöd från vårt team. Målet är att du ska kunna klara dig själv efter tre veckor.

• Läs mer om hemgångsstöd

Rehabilitering i hemmet är också en del av hemsjukvården och hjälper dig som behöver träna upp styrka, balans eller vardagsförmåga men har svårt att ta dig till en mottagning. Då kan vi hjälpa dig hemma. Arbetsterapeut, fysioterapeut och undersköterska kommer hem till dig och planerar insatser utifrån dina behov.

Arbetsterapeut

Arbetsterapeuten hjälper dig att klara vardagen, till exempel att:

• klä dig
• laga mat
• förflytta dig
• använda hjälpmedel i hemmet

Vid behov provar arbetsterapeuten också ut hjälpmedel.

Fysioterapeut

Fysioterapeuten hjälper dig att träna upp:

• styrka
• balans
• rörlighet
• kroppens funktioner och förmåga att röra dig i vardagen

Vid behov får du hjälpmedel som stöd i din träning.

Ansök om rehabilitering i hemmet

Du kan kontakta rehabenheten direkt eller använda kommunens e-tjänst för att komma i kontakt med arbetsterapeut eller fysioterapeut.     

Avgift för hemsjukvård

Du betalar en avgift per besök, men aldrig mer än för fyra besök per månad.

Det gäller hembesök av:

• sjuksköterska
• arbetsterapeut
• fysioterapeut

Hur ansöker jag?

Du kan kontakta Rehabenheten eller använda vår e-tjänst för att komma i kontakt med arbetsterapeut eller fysioterapeut.

Du når oss på telefonnummer 044-13 20 20, vardagar kl. 08:00–10:00. Om vi inte kan svara, går det bra att lämna ett meddelande på telefonsvararen.

• E-tjänst: Kontakta rehabenheten i hemsjukvården Länk till annan webbplats.

• Hjälpmedel

För att klara av din vardag kan du behöva hjälpmedel. Vi hjälper dig att hitta rätt, så att du kan leva ett aktivt och självständigt liv.

• Hjälpmedel och bostadsanpassning

Afasifyren

Afasifyren är en dagverksamhet för dig som har afasi eller är anhörig. Hos oss får du träna på att kommunicera i en trygg och stödjande miljö tillsammans med andra. Detta minskar den sociala isolering som afasi kan leda till.

• Mer information om Afasifyren

Demensstöd

Om du eller en anhörig har en demenssjukdom kan du få råd, stöd och vägledning av våra specialistsjuksköterskor. Vi finns här för att hjälpa och stödja dig i din vardag. Våra tjänster är helt kostnadsfria.

• Mer information om Demensstöd

Palliativ sjuksköterska

Information kommer inom kort.

Psykiatri sjuksköterska

Information kommer inom kort.

När du söker och får vård dokumenteras det i en journal. Det görs framför allt för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt.

All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården måste skriva ner sina bedömningar, råd, åtgärder och liknande i en journal. Detta kallas journalplikt och styrs av Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) och Patientdatalag (2008:355).

Vad ska journalen innehålla?

Det är Patientdatalag (2008:355) som reglerar hur journaler ska hanteras. Lagen styr bland annat hur journalerna ska skrivas och hur uppgifterna ska skyddas.

Enligt lagen ska en journal alltid innehålla följande:

• uppgifter om din identitet, oftast namn och personnummer
• uppgifter om varför du får vård
• uppgifter om din diagnos, dina undersökningar och behandlingar
• uppgifter om vilken information du har fått och vilka beslut som har tagits om dina behandlingsalternativ
• information om du har beslutat att tacka nej till viss vård eller behandling
• information om vem som gjorde anteckningen och när den gjordes.

Journalanteckningarna ska vara tydliga

Anteckningarna i journalen ska vara skrivna på svenska. De ska vara tydliga och så långt som möjligt gå att förstå även för dig som inte är medicinskt kunnig.

Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och uttryck som används. Be den som har skrivit anteckningarna att förklara om du inte förstår.

En journalanteckning ska som regel vara underskriven av den som ansvarar för uppgifterna i anteckningen. Det kallas för att anteckningen är signerad.

Ingen får ändra i journalen

Det är förbjudet att radera eller göra text oläslig i en journal. Den som antecknar i journalen får bara rätta felaktigheter genom att markera det som är felaktigt och skriva in nya anteckningar.

Journalen skyddas av sekretess

Det som står i din journal skyddas av sekretess. Det innebär att alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga personer får tillgång till dem och kan sprida dem. Det är bara den personal som deltar i vården av dig som har rätt att läsa journalen.

• Tysnadsplikt och sekretess Länk till annan webbplats.

Vissa myndigheter kan ta del av information i journalen

Vissa myndigheter kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen. Till exempel kan uppgifter i journalen lämnas till Inspektionen av vård och omsorg (IVO) utan att du har gett samtycke till det. Även Försäkringskassan och socialtjänsten kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen utan ditt samtycke.

• Inspektionen av vård och omsorg (IVO) Länk till annan webbplats.

• Försäkringskassan Länk till annan webbplats.

• Socialtjänsten Länk till annan webbplats.

Alla besök i journalen registreras

Varje gång vårdpersonal tittar i en digital journal ska det dokumenteras. Det görs elektroniskt i journalen.

Vårdgivaren kontrollerar regelbundet genom loggkontroll vem som har tagit del av uppgifterna i journalerna och att personen hade rätt behörighet för att göra det.

Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen enligt Patientdatalag (2008:355).

Delar av din journalinformation delas med dig men också med andra vårdgivare

Din journalinformation delas till Nationell patientöversikt (NPÖ) och 1177 journal.

Journalinformation delas från medicinsk journal avseende uppgifter om:

• Hälsoplaner, utredande och behandlande
• Status på kroppsfunktionsnivå exempelvis syn, hörsel, smärta, hud, rörlighet, matsmältning
• Status på aktivitets- och delaktighetsnivå exempelvis personlig hygien, förflyttning, toalettbesök, av och påklädning samt matsituation

Vilka kan ta del av 1177 Journal?

Personer som har en hälso- och sjukvårdsjournal i Kristianstads kommun med nedanstående kriterier:

• Den som är 16 år eller äldre och har ett svenskt personnummer kan läsa information i sin journal. Det kan också vårdnadshavare om patienten är yngre än 13 år. Vårdnadshavare har direktåtkomst till barnets journal upp till barnet fyllt 13 år
• Från 13 års ålder till ungdomen fyller 16 år finns det möjlighet för att både dess vårdnadshavare och ungdomen själv att få utökad direktåtkomst barnets till journal
• Ställföreträdare (god man/förvaltare) (Tingsrätten fastställer omfattning och behörighet vid tillgång till journal)

• Så fungerar 1177 journal Länk till annan webbplats.

• Så loggar du in på 1177 Länk till annan webbplats.

Försegla journal

Hantering av åtkomst till 1177 journalen Åtkomsten till 1177 journalen kan begränsas om det bedöms finnas risk för att patient eller tredje person lider men om journalinformation visas. Begränsning av åtkomsten kan ske på patientens initiativ eller på vårdgivarens initiativ.

Åtgärder för att begränsa åtkomsten:

• Försegla hela journalen
• Försegla delvis
• Blockera vårdnadshavare

Patienten kan själv försegla sin journal via 1177 eller via kommunens e-tjänst. Blockering av vårdnadshavares åtkomst, eller vid risk för stark social kontroll, hedersrelaterat förtryck eller våld, beslutas av verksamhetschef för hälso- och sjukvården och medicinskt ansvarig sjuksköterska eller medicinskt ansvarig för rehabilitering.

• Försegla journal 1177 journal Länk till annan webbplats.

Nationell patientöversikt (NPÖ)

Den kommunala hälso- och sjukvården delar journalinformation med andra vårdgivare. Med ditt samtycke kan vårdgivare, som sjukhus, vårdcentraler, privata vårdgivare inom primärvård eller kommunal hälso- och sjukvård, ta del av journaluppgifter i NPÖ.

• Om Nationell patientöversikt (NPÖ) Länk till annan webbplats.

Om du inte vill göra din uppgifter tillgängliga i NPÖ

Du kan välja att inte dela dina journaluppgifter till NPÖ. Om du begär att dina uppgifter spärras, kan andra vårdgivare inte se dina journaluppgifter från den kommunala hälso- och sjukvården i Kristianstads kommun.

Spärr

Om du spärrar dina uppgifter är det viktigt att du själv berättar vid kontakt med andra vårdgivare vad de behöver veta för att kunna ge dig bästa möjliga vård.

• Spärra eller häv spärr för informationsöverföring till Nationell patientöversikt (NPÖ) Länk till annan webbplats.

Tandvårdsstöd vid särskilda behov är ett stöd för personer med ett stort omvårdnadsbehov som riskerar att få försämrad tandhälsa.

• Tandvårdsstöd vid särskilda behov

Patientnämnden

Om du som patient eller anhörig vill uppmärksamma synpunkter eller klagomål vänder du dig i första hand till chef för den specifika verksamheten.

Är du fortfarande missnöjd kan du kontakta patientnämnden som är en fristående och opartisk instans. Patientnämnden kan stödja och hjälpa dig att föra fram klagomål eller frågor. De förmedlar dina synpunkter och informerar om dina rättigheter i vården.

• Patientnämnden Länk till annan webbplats.

Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en legitimerad personal har bedömt att en person kan utföra själv eller med hjälp av någon annan.

Anhöriga, närstående eller legal företrädare kan inte själva överlämna ansvaret till omvårdnadspersonal. För att personal ska kunna hjälpa till krävs en ny egenvårdsbedömning från behandlande legitimerad personal.

Personal får endast utföra egenvård om det finns en aktuell egenvårdsbedömning, tydliga instruktioner och ett beslut från myndighetsenheten. Insatsen kan ingå i befintligt stöd eller beviljas av handläggare.

Viktigt att veta

Bedömningen av egenvård är en del av hälso- och sjukvården. Själva utförandet av egenvården kan däremot omfattas av regler inom:

• Socialtjänstlagen (SoL)
• Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Det betyder att stöd med egenvård ibland kan ges av omvårdnadspersonal, om rätt beslut finns.

MAS ansvarar för att den kommunala hälso- och sjukvården bedrivs med god kvalitet, hög patientsäkerhet och enligt gällande lagar och föreskrifter. Uppdraget omfattar bland annat att säkerställa säkra vårdrutiner, läkemedelshantering, dokumentation samt uppföljning av vårdens kvalitet.

MAR ansvarar för kvalitet och patientsäkerhet inom rehabiliteringsinsatser i kommunen. Uppdraget omfattar bland annat att säkerställa att insatser från arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjukgymnaster bedrivs på ett säkert, effektivt och rättssäkert sätt enligt gällande regelverk.

Du kan få vård både från Kristianstads kommun och från Region Skåne. Vi samarbetar för att du ska få rätt vård, oavsett om det sker i hemmet, på vårdcentralen eller på sjukhus.

Regionens ansvar

Region Skåne ansvarar för primärvård och specialistsjukvård – det vill säga vårdcentraler, sjukhus och specialistmottagningar. Enligt den så kallade tröskelprincipen har Region Skåne ansvar för din vård om du själv, eller med hjälp av ledsagare eller assistans kan ta dig till en vårdcentral.

Kommunens ansvar

Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård i hemmet om du inte kan ta dig till vårdcentralen, även med hjälp. Det gäller även för dig som bor på:

• Vård- och omsorgsboende
• LSS-boende
• Ordinärt boende

Rehabilitering och habilitering

Kommunen ansvarar för rehabilitering i hemmet för dig som inte själv kan ta dig till en vårdcentral. Vi ansvarar också för rehabilitering och habilitering för personer som bor i särskilda boenden, till exempel vård- och omsorgsboenden eller LSS-boenden.

Rehabiliteringen anpassas efter dina behov och utförs av arbetsterapeut och/eller fysioterapeut.