Utveckling av mottagande av barn

Den här vägledningen ska ge stöd till kommuner i arbetet med att skapa goda livsvillkor för nyanlända barn och deras familjer. Den beskriver risk- och skyddsfaktorer som påverkar barns hälsa, trygghet och utveckling.

Syftet är att stödja ett systematiskt arbetssätt som utgår från barnets rättigheter. Vägledningen visar hur risk- och skyddsfaktorer kan identifieras, följas upp och användas som grund för planering och samverkan mellan olika verksamheter.

Genom att minska risker och stärka skyddsfaktorer kan kommuner förbättra förutsättningarna för nyanlända barn att etablera sig på ett tryggt och hälsosamt sätt. När vägledningen används strukturerat blir det lättare att tidigt upptäcka behov, stärka skydd och förebygga risker. Det ger bättre möjligheter för varje barn att må bra, utvecklas och känna delaktighet i samhället.

Vägledningen bygger på forskning som sammanställts i tre rapporter från åren 2021–2024. I rapporterna delas risk- och skyddsfaktorer in i sju kategorier. Vägledningen följer samma indelning.

• Projekt Barn i familj - Risk och skyddsfaktorer i kommunalt mottagande av nyanlända barn i familj pdf, 17.2 MB. (pdf, 17.2 MB)
• Projekt Barn i familj- Kristianstads kommuns mottagande av nyanlända barn i familj pdf, 11.7 MB. (pdf, 11.7 MB)

Materialet kan anpassas efter lokala förutsättningar och användas av olika verksamheter som möter nyanlända barn och deras familjer. Det är inte nödvändigt att använda hela vägledningen. Ni kan välja de delar som är relevanta utifrån er verksamhet och det område där kommunen vill starta sitt utvecklingsarbete.

Vill ni stärka ert arbete med nyanlända barnfamiljer och få ett konkret stöd i arbetet?

Mottagandestrukturen utgörs av exempelvis politik, lagar, kommunens uppdrag och ansvar, samverkan och samordning, samt lokala strategier och rutiner eller avsaknaden av sådana. Det är ett för barnet relativt oåtkomligt system som reglerar familjens tillvaro och skapar förutsättningar för dess medlemmar att verka i. Förändringar i denna struktur har en stor betydelse för andra faktorer som påverkar barnets liv. En välfungerande mottagandestruktur identifierar och adresserar stödbehov hos familjerna vilket kräver samordning och samverkan mellan olika aktörer.

Hälsa

Hälsan är viktig i integrationsprocessen och ohälsa är en riskfaktor som kan orsakas av upplevelser före, under och efter flykt. Psykosociala och hälsofrämjande insatser och att stärka förmågan att få tag på, förstå och använda information om hälsa och vård är viktiga arbetsmetoder. Riskfaktorer för barn som har flytt kan förstärkas ytterligare om de lever med en funktionsvariation. Föräldrar behöver då rustas i att förespråka sina barns rättigheter och kommuner bör ha rutiner för mottagandet av nyanlända personer som lever med funktionsvariation. Familjemedlemmars hälsa påverkar barnet och det är viktigt att vid ohälsa vara vaksam på behov hos familjens samtliga medlemmar.

Socioekonomi

I Sverige möter nyanlända barn i familj en komplex verklighet där socioekonomiska faktorer spelar en stor roll. Interaktionen mellan risk- och skyddsfaktorer kopplade till familjeekonomi, föräldrars sysselsättning och bostadsområde påverkar tryggheten och stabiliteten i tillvaron. Särskilt framstående är boendet genom t.ex. kort-siktiga boendelösningar som skapar en känsla av tillfällighet vilket är speciellt påfrestande för barn som har flytt. Genom att förstå dynamiken mellan olika socioekonomiska risk- och skyddsfaktorer kan vi bättre stödja barnens integration och framtidsutsikter i det svenska samhället.

Familj

För ett barn som har migrerat erbjuder familjen den grund med vilken barnet lär sig navigera och passa in i det nya samhället, och har en stor betydelse för ett nyanlänt barns välmående och integrationsprocess. Utifrån egna resurser och det stöd som familjen både erbjuds och väljer att nyttja, kan familjerelationerna i den nya tillvaron växa till viktiga skyddsfaktorer för ett barn. Kommunen kan spela en viktig roll för en nyanländ familj genom att erbjuda verktyg som hjälper föräldrar att vägleda sina barn. Samtidigt behöver relationer och tillit byggas så att det stöd som finns når målgruppen.

Fritid

Föreningsverksamhet kan utgöra en viktig integrationsarena och en meningsfull fritid kan vara en kompensatorisk skyddsfaktor för barn. I likhet med skolan kan en fritidsaktivitet ge möjligheter att skapa sociala nätverk och delta i det svenska samhället, men med fördelen att ha så kallat lägre trösklar i form av kunskaps- och språkkrav.
Möjlighet till lek, vila och meningsfull fritid är viktigt för barn som har flytt. Det kan bidra med sociala nätverk och gemenskap samt kompensera för andra riskfaktorer såsom utsatthet i skolan. Samtidigt har nyanlända barn, och särskilt flickor, mer sällan en återkommande fritidsaktivitet. Det finns hinder som avgifter, brist på aktiviteter i utsatta områden, kunskap om aktivitetsutbud samt att föreningslivet kan vara obekant. Framgångsfaktorer är samverkan mellan förvaltningar och med civilsamhället samt praktiskt stöd såsom medföljare till barn i början av aktiviteter.

Skolan

Skolan är en viktig arena för integration. Närvaro och godkända resultat är skyddsfaktorer men barn med utländsk bakgrund nyttjar mer sällan förskolan, har ett lägre meritvärde och uppnår i lägre utsträckning gymnasiebehörighet. Det gäller framför allt barn som har invandrat efter skolstart. Samtidigt noteras höga utbildningsambitioner och unga kvinnor med utländsk bakgrund läser i störst utsträckning vidare efter gymnasiet i Sverige.
Av alla kommunens verksamheter är skolorna den arena som både anvisade och självbosatta barnfamiljer automatiskt kommer i kontakt med. Beroende på barnens ålder är det också en kommunal aktör som har en långsiktig kontakt med barnen och deras föräldrar, till skillnad från olika introduktionsverksamheter och inledande stöd. Därmed ligger mycket av potentialen för att på bred front stärka skyddsfaktorer just hos skolan. Utöver lagstadgad pedagogisk kartläggning kan mottagandet i skolorna dock se olika ut.

Främmandeskap

I kategorin främmandeskap finns förutsättningar och hinder för delaktighet såsom sociala nätverk, tillit, kommunikation och kunskap samt diskriminering och rasism. Tillit är centralt för delaktighet men nyanlända rapporteras känna låg tillit för myndigheter. I kommunens arbete är tillitsbyggande metoder som kontinuitet i relationsbyggande och representation i målgruppsanpassad verksamhet viktiga.
Effektiv kommunikation i kontakten med familjer innebär att delaktighet möjliggörs genom olika metoder för trygga möten och tydlig kommunikation. Kunskapen som kommuner tillgängliggör är också viktig då den utgör verktyg för nyanlända föräldrar i vägledningen av deras barn. Vidare behövs ett strategiskt arbete mot riskfaktorn rasism vars kort- och långsiktiga negativa effekter förstärks av låg kunskap på gruppnivå i kommuner. Det är en bred kategori med faktorer som påverkar till vilken grad en nyanländ person faktiskt känner sig, är och kan vara delaktig i samhället eller inte.

Artikel 2 är framför allt kopplat till kategorin främmandeskap. Alla barn har samma rättigheter och lika värde; inget barn får diskrimineras. Kommunens utgångspunkt är såklart att ingen ska diskrimineras och det är lätt att stanna i tanken att det är ”de som diskriminerar som är problemet”. Tillgänglig forskning visar dock inte bara att rasism och diskriminering är vanligt utan att det förvärras av att en för låg kunskap på gruppnivå till exempel hos tjänstepersoner i Sveriges kommuner. Det har länge saknats ett strategiskt kunskapshöjande arbete. Så det finns mer att göra för att uppfylla denna grundprincip.

Artikel 3 - i alla åtgärder som rör barn ska barnens bästa beaktas

Artikel 3 framhåller att alla i åtgärder som rör barn ska det i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. För att kunna bedöma vad som är barnets bästa måste vi också följa artikel 12 att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad. Barnrättskommittén säger till exempel att artikel 12 är en förutsättning för artikel 3. Det handlar därför om att bygga in den här funktion i mottagandestrukturen på ett sätt som gör det möjligt för alla nyanlända barn i familj att uttrycka sina åsikter och att de tas emot på ett relevant och respektfullt sätt.

Artikel 6 - varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas

Artikel 6 innebär att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Denna artikel relaterar till samtliga sju kategorier i vägledningen. Det betyder att vi måste säkerställa att alla insatser vi gör bidrar till barnets helhetsutveckling. I Sverige handlar det för, de allra flesta barn inte om rätten till överlevnad, utan om rätten att leva i en miljö som stimulerar alla ovanstående aspekter av utveckling" (dvs fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt).

Artikel 18 - barnets föräldrar eller vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd

Artikel 18 fastställer att barnets föräldrar eller vårdnadshavare har gemensamt huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd. Detta innebär att vårdnadshavarna har ansvar för barnets utveckling, men att vårdnadshavare ska få stöd från staten i detta ansvar. Det innebär att vi inte längre kan nöja oss med att erbjuda en generell föräldraskapsutbildning för föräldrar med utländsk bakgrund. Vi behöver arbeta strategiskt för att göra stödet både tillgängligt och begripligt utifrån målgruppens förutsättningar. Mycket av detta handlar om att bygga tillit, som är en del av främmandeskapskategorin.

Denna utbildningsserie består av 6 kortfilmer med diskussionsfrågor och vänder sig särskilt till de som i sitt arbete möter föräldrar eller andra vårdnadshavare från länder med till exempel andra sociala, kulturella och religiösa normer. Utbildningen har tagits fram som ett komplement till metodmaterialet ”Vägar vidare efter flykten”.

• Läs mer på Länstyrelsen Skånes webbplats Länk till annan webbplats.
  

Vägar vidare efter flykten (Partnerskap Skåne)

Vägar vidare samtalscirkelprogram är framtaget för att i grupp tala om frågor kopplade till psykosocial hälsa efter migration. Programmet kan genomföras i valfri verksamhet och utgår ifrån en filmserie, tillhörande diskussionsfrågor och övningar som öppnar för samtal.

• Läs mer på informationsverige.se Länk till annan webbplats.

Vägar vidare efter flykten – Föräldraskap (Partnerskap skåne)

Vägar vidare samtalscirkelprogram om föräldraskap i Sverige är ett bra komplement till de föräldraskapskurser eller samtalsgrupper som finns i Sveriges kommuner. Programmet kan genomföras i valfri verksamhet och utgår ifrån en filmserie, tillhörande diskussionsfrågor och övningar som öppnar för samtal. I gruppen kan utlandsfödda föräldrar resonera tillsammans om att vara förälder i Sverige.

• Läs mer på informationsverige.se Länk till annan webbplats.

Förstå mig rätt (Kunskapscentrum för jämlik vård)

Förstå mig rätt är en samtalsmetod för att minska missförstånd. Metoden har utvecklats för användning inom vården, men kan även användas i andra verksamheter. Den har t.ex. varit ett verktyg för informatörer i samhällsorienteringen för att säkerställa att informationen där har mottagits på rätt sätt.

• Läs mer på Västragötalandsregionens webbplats Länk till annan webbplats.

Samtala med barn och unga (Barnombudsmannen)

En skrift med rekommendationer till de som möter barn i sin yrkesroll och som vill ta reda på ett barns vilja, åsikter, beskrivningar, berättelser, tankar, synpunkter eller perspektiv. Samtala med barn och unga har utarbetats av Barnombudsmannen inom ramen för ett samarbete med Migrationsverket och Linköpings universitet.

• Läs mer på Barnombudsmannens webbplats Länk till annan webbplats.

Snacka tryggt (Rädda barnen)

Varje barn har rätt att växa upp utan våld, ändå har många barn i Sverige erfarenheter av att utsättas för våld. Många barn som utsätts för våld berättar dessutom aldrig om det. För någon. Därför har vi tillsammans med Barnafrid tagit fram Snacka tryggt om våld mot barn för er skola.

• Läs mer på Rädda barnens webbplats Länk till annan webbplats.

Prata om rasism (Rädda Barnen)

I webbinariet "Prata om rasism" presenterar vi Rädda Barnens nya material Prata om rasism – en vägledning för vuxna som är tänkt att stötta vuxna i hur de kan samtala med barn om rasism och agera när de möter rasism.

• Läs mer på Rädda barnens webbplats Länk till annan webbplats.