Barnahus Nordöstra Skåne

På Barnahus samarbetar flera myndigheter för att ge bästa möjliga stöd till barn som misstänks vara utsatta för misshandel, hedersbrott, sexuella övergrepp eller barnfridsbrott. Syftet med Barnahus är att barnet ska vara i centrum under utredningarna. Det innebär att barnet inte ska behöva berätta om sina upplevelser för flera olika personer eller förflyttas mellan olika myndigheter.

På Barnahus Nordöstra Skåne samarbetar:

• Polismyndigheten i Blekinge och nordöstra Skåne
• Åklagarkammaren i Kristianstad
• Centralsjukhuset Kristianstad, barn- och ungdomsmedicin
  
• Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
  
• Socialtjänsten i Kristianstad, Hässleholm, Bromölla, Östra Göinge och Osby kommun

När det kommer till myndigheters kännedom att ett barn kan vara utsatt för våld eller övergrepp startas oftast parallella utredningar. För att underlätta och effektivisera utredningarna samverkar verksamheterna på Barnahus. Socialtjänsten ska utreda barnets behov av stöd och skydd och vid behov erbjuda insatser. Polisen utreder om det begåtts ett brott och deras utredningsarbete styrs oftast av åklagare. Hälso- och sjukvården har också en viktig roll i samverkan på Barnahus då de erbjuder läkarundersökning och krissamtal vid behov.

Ärenden initieras till Barnahus genom socialtjänsten eller Polismyndigheten och båda myndigheter behöver ha pågående utredning. Samverkan startar genom kontakt med samordnare. På Barnahus Nordöstra Skåne finns två samordnare som är tillgängliga för konsultation men också som bjuder in till samråd. På ett samråd möts de olika professionerna på Barnahus och planerar tillsammans vad som ska göras i varje enskilt ärende. Syftet ska alltid vara barnets bästa. Samverkan mellan de olika yrkesrollerna ger en samlad kunskap och kompetens.

Varje termin bjuder samordnarna in till studiebesök för våra verksamheter och för våra trygghetspersoner. Har du frågor välkommen att ta kontakt med oss!

Till Barnahus kommer du som är under 18 år, som misstänks ha blivit utsatt för misshandel, hedersbrott, sexuella övergrepp eller barnfridsbrott. För att utreda vad som hänt och se till att du får rätt sorts hjälp har olika myndigheter samlats på Barnahus. Enligt svensk lag har alla barn rätt att växa upp utan våld. Det betyder att ingen får:

• slå eller skada dig
• hota, skrämma eller kränka dig
• begränsa eller kontrollera dig på ett skadligt sätt
• göra något sexuellt mot dig
• utsätta dig för att bevittna våld

Utifrån ett barnperspektiv är det viktigt att barnet kan få sällskap av en trygg person när de ska till Barnahus. Du ska inte ta ansvar för den process som sker utan din uppgift är att bidra med lugn och trygghet under dagen.

Inför besöket

När du får detta uppdrag undvik att prata med kollegor. Vänd dig vid behov till din rektor/chef. Berätta för barnet samma dag att ni ska till Barnahus, du kan säga var ni ska men har barnet vidare frågor hänvisa till barnets särskilda företrädare. Du behöver inte ordna transporten – barnet och du hämtas av den särskilda företrädaren.

• Ni får inte ta kontakt med barnets föräldrar eller andra närstående. Det gör polisen och socialtjänsten.
• Tänk också på om barnet har telefon eller smartwatch att de lämnas på skolan.

När du är på Barnahus

När ni kommer till Barnahus möts ni av en civilklädd barnförhörsledare från Polisen. Ni får sitta ner i ett väntrum där du sedan väntar kvar under hela förhöret. Som trygghetsperson är din roll att vara stöttande och lugn men låta barnet och den polisanställda få kontakt.

Inför förhöret och när det är paus är det bra att undvika att inleda aktiviteter som tar lång tid. Förhöret försvåras om barnet gärna vill återgå till väntrummet för att fortsätta spela/leka.

I vissa fall kan det bli aktuellt med läkarundersökning i samband med förhör. Den särskilda företrädaren ansvarar för beslutet, men du kan bli tillfrågad att följa med som trygghetsperson.

Efter besöket

I de flesta fall åker du och barnet tillbaka till skola eller förskola. Polisen och socialtjänsten tar kontakt med barnets vårdnadshavare och informerar om att barnet varit på Barnahus. Socialtjänsten bedömer barnets behov av stöd eller skydd och åklagare beslutar om hur polisen ska jobba vidare i ärendet. Känns det jobbigt att träffa vårdnadshavarna ta stöd av rektor/chef. Lita på att du gjort rätt att du varit en trygghet för barnet. Hänvisa eventuella frågor till socialtjänsten eller polisen.

Varje termin bjuder samordnarna in till studiebesök för våra trygghetspersoner. Vid frågor är du välkommen att höra av dig.

Du som arbetar inom socialtjänst, polis, vård, skola eller annan verksamhet kan vända dig till Barnahus samordnare för konsultation.
Socialtjänsten och Polismyndigheten är de som kan anmäla ett ärende till Barnahus. När ett ärende kommer in bokar vi oftast in en samrådstid redan samma vecka. Ärendet får då ett särskilt barnahusnummer, som används genom hela processen för att skydda barnets personuppgifter.

Samråd

Vi har ordinarie samråd varje fredag förmiddag. Vid särskilt allvarliga ärenden kan vi kalla till ett akut samråd.
Under samrådet deltar socialsekreterare, polis, åklagare, barnläkare, representant från BUP och samordnare från Barnahus.
I samrådet delar vi information och bedömer tillsammans hur utredningen ska genomföras och vilket skydd barnet behöver innan ett eventuellt polisförhör. Vi tar också ställning till om barnet behöver läkarundersökning, skadedokumentation eller krissamtal. Även barnets familj kan erbjudas krissamtal beroende på situation och vad barnet har varit med om. Efter samrådet får du en lista med kontaktuppgifter till alla som deltagit.

Barnförhör

De barnförhör som bokas in utförs oftast på Barnahus Nordöstra Skåne. Vid förhör närvarar socialsekreterare, polisanställda, åklagare och särskild företrädare. Polisanställd som är utbildad barnförhörsledare håller i förhöret med barnet medan övriga sitter i ett medhörningsrum och tar del av förhöret via skärm. Barnets medföljande trygghetsperson sitter i väntrummet. Efter avslutat förhör samlas alla professionella som varit med på förhöret för planering för fortsatt arbete.

Sekretess, rutiner och checklistor

Både samråd och förhör faller under förundersökningssekretess vilket innebär att största försiktighet skall tas i journalföring. Ingen får röja uppgifter innan förundersökningen är släppt. Det är viktigt att socialtjänsten kollar av med polis/åklagare vilken information som får användas i möte med föräldrarna.

Det finns gemensamma rutiner och checklistor för de olika processerna på Barnahus, men det kan också finnas förvaltningsspecifika rutiner som tagits fram. För att ta del av Barnahus rutiner och checklistor vänd dig till din arbetsledare eller kontakta samordnare på Barnahus.

Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism (Erasor) är en del av utredningen som genomförs av socialtjänsten. Målgruppen är 12-18 år. Syftet är att få en omfattande bild av allvarlighetsgraden och sedan kunna rikta behandlingsinsatser. Erasor är en forskningsbaserad och strukturerad riskbedömning med 25 variabler inom områdena sexuellt intresse, attityd samt beteende, sexuell övergreppshistoria, psykosocialt fungerande, familj och omgivningens fungerande samt behandling. Det finns också möjlighet att väga in andra faktorer så som missbruk eller övrig kriminalitet. Resultatet av riskbedömningen sammanfattas i låg, måttlig eller hög risk för återfall i sexuella övergrepp. Riskbedömningen avslutas också med rekommendationer där socialtjänsten beviljar eventuella insatser.

Samordnarna på Barnahus är utbildade i Erasor och genomför Erasor bedömningar till våra fem samverkanskommuner. Kontakta samordnare på Barnahus om du vill veta mer.

Bedömning av barns behov vid sexuella beteendeproblem (BBSB) är en del av den utredning som genomförs av socialtjänsten.
Målgruppen är barn upp till 11 år som har ett otypiskt sexuellt beteende som är så oroande att en strukturerad bedömning bedöms nödvändig för att kunna hantera barnets och omgivningens behov av insatser.

Syftet är att få en omfattande bild av barnets sexuella beteendeproblem för att kunna bemöta barnet professionellt och strukturerat – och för att barnet inte ska fortsätta skada sig själv eller andra.

BBSB är en checklista under utveckling och omfattar 26 orosfaktorer fördelade på sex kategorier:

• barnets sexuella beteende
• barnets psykosociala fungerande
• barnets upplevelser av sin egen utsatthet
• barnets familjemiljö
• omsorgspersoners inställning till skydd och fortsatta insatser
• behandling och fallspecifika faktorer

Utöver dessa finns åtta skyddsfaktorer, uppdelade i två kategorier:

• barnet och omsorgspersonerna
• barnets nätverk

Resultatet av bedömningen sammanfattas i låg, måttlig eller hög risk. Bedömningen avslutas med rekommendationer som ligger till grund för om socialtjänsten beviljar eventuella insatser.

Innan en BBSB genomförs ska checklistan Assessment of Sexual Behavior (ASB) fyllas i. Den används för att bedöma nivån på utredningsinsatsen och består av 38 frågor som leder till en bedömning av om beteendet är typiskt/förväntat, oroväckande eller problematisk.

Samordnarna på Barnahus är utbildade i både BBSB och ASB och genomför dessa bedömningar för våra fem samverkanskommuner.
Kontakta samordnare på Barnahus om du vill veta mer.

• Film för barn om sexuella övergrepp Länk till annan webbplats.
• Film om hur stötta en kompis som utsatts för sexuella övergrepp Länk till annan webbplats.
• Film om hot, våld och tvång som bestraffning Länk till annan webbplats.
• Movie about sexual violence Länk till annan webbplats.
• Bris, barns rätt i samhället Länk till annan webbplats.
• Allt om dina rättigheter som barn Länk till annan webbplats.
• UMO Länk till annan webbplats.
• Barnombudmannen Länk till annan webbplats.
• Rikdagens lagstiftning Länk till annan webbplats.
• Om hedersförtryck Länk till annan webbplats.
• Safeselfie Länk till annan webbplats.