Kommunens beredskap

Kommunen ska i största möjliga mån utföra våra olika uppdrag även under kriser och katastrofer. För att göra detta, försöker vi att förutse möjliga risker. Vi övar och planerar, bland annat för nödvatten och olyckor, pandemier och översvämningar.

Beredskapsplanering

För att kunna agera och utföra våra uppdrag i en kris eller katastrof måste vi ha en beredskap. Grunden för kommunens beredskapsplanering är de risker som har identifierats inom kommunens gräns eller i vår närhet. Beredskapsplaneringen gör vi tillsammans med andra viktiga aktörer, till exempel länsstyrelse, andra kommuner, leverantörer av el och värme, Försvarsmakten och frivilligorganisationer.

• Vi identifierar möjliga risker och planerar för att våra verksamheter ska kunna hantera dem.
• Vi utbildar och övar medarbetare och politiker så att de kan leda kommunen även under svåra förhållanden.
• Vi planerar och övar samordning med frivilligorganisationer, myndigheter och företag. 

Planerna fokuserar på att säkra viktiga samhällsfunktioner och verksamheter som alltid måste fungera, till exempel vård och omsorg. Planerna utformas så allmängiltigt att de kan utgöra stöd även vid oförutsedda händelser.

I beredskapsplanerna finns checklistor och förteckningar över personal, utrustning och resursförstärkningar som behövs för att klara en pressad situation.

Områden med särskilt hög beredskap

I planeringen ingår även förberedelser för andra områden där det ska finnas särskilt hög beredskap, till exempel:

• svåra störningar i elförsörjningen
• svåra störningar i kommunens vattenförsörjning
• förorenat dricksvatten
• allvarlig smitta
• kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen
• översvämningar
  

• Så arbetar kommunen med skydd mot översvämningar

Risk- och sårbarhetsanalys

För att stärka vår krisberedskap tas det fram en risk- och sårbarhetsanalys i början av varje mandatperiod. Analysen bidrar också till att ge en bild av de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort.

Övergripande mål för risk- och sårbarhetsanalyser är att:

• öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga
• ge underlag för planering och åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten
• utveckla förmågan att hantera kriser
• ge förutsättningar för den fysiska planeringen
• ge underlag för information till invånare och anställda.

Krisledningsplan

Risk- och sårbarhetsanalysen ligger till grund för kommunens krisledningsplan. Krisledningsplanen är ett stöd för organisationen och styr hur kommunens olika verksamheter ska samarbeta för att minimera konsekvenserna vid en kris. Kommunfullmäktige antar krisledningsplanen för varje ny mandatperiod.

• Krisledningsplan för Kristianstads kommunkoncern Pdf, 303.2 kB. (Pdf, 303.2 kB)
• Säkerhet och krishantering

Så jobbar kommunen i en kris

Under en kris arbetar vi utifrån tre principer:

• Ansvar – den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden, gör det också i en krissituation.
• Likhet – våra samhällsfunktioner ska så långt som möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållande.
• Närhet – en kris ska hanteras där den inträffar och av de närmast berörda och ansvariga. Det är först om de lokala resurserna inte räcker till, som det blir det aktuellt med statliga och regionala insatser.

Krisledningsorganisation

Tjänsteperson i beredskap, TIB

Tjänsteperson i beredskap, TIB, har krisberedskap dygnet runt, året runt. Resursen finns organisatoriskt på Räddningstjänsten.

Samordningsstab

Vid allvarligare störningar där den ordinarie verksamheten inte kan hantera krisen kan kommundirektör, räddningschef, säkerhetschef/beredskapssamordnare eller tjänsteperson i beredskap, TIB, besluta att samla kommunens samordningsstab.
Samordningsstaben består av förvaltningschefer, säkerhetschef, kommunikationsansvarig, sekreterare samt, vid behov, olika specialkompetenser.

Krisledningsnämnd

Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden ta över ansvaret. Det är kommunstyrelsen som är krisledningsnämnd i Kristianstads kommun.
En stab finns som stöd till krisledningsnämnden och det kan vara samma som samordningsstaben.

Samverkan

I arbetet med att hantera en kris finns det ofta ett behov av att samarbeta med andra myndigheter, företag och organisationer. Vi samarbetar med övriga kommuner i Skåne Nordost kring internt skydd och säkerhet, krishantering, informationssäkerhet och incident- och skaderapportering. Vi samarbetar också med Frivilliga resursgruppen, FRG, för att bemanna våra trygghetspunkter.

• Frivilliga resursgruppen, FRG Länk till annan webbplats.