Forskningscirklar i fokus – om relationer, naturvetenskap och rörelse

Hur kan forskare och yrkesverksamma tillsammans utveckla undervisning och skapa ny kunskap? Den frågan stod i centrum när de tre forskningscirklarna som pågått under läsåret 2024–2025 avslutades och presenterades vid ett seminarium i Kristianstad.

Forskningscirklarna är ett samarbete mellan Kristianstads kommun och Högskolan Kristianstad inom ramen för forskningsplattformen Lärande i samverkan (FpLiS). Under året har lärare, förskollärare och forskare tillsammans fördjupat sig i tre teman:

Pedagogers relationskompetens och elever med NPS

I forskningscirkeln på Resursskolan deltog specialpedagogerna Jessica Davidsson och Agneta Nordström tillsammans med forskarna Linda Plantin Ewe och Jonas Aspelin. Syftet var att i nära samverkan mellan verksamma pedagoger och forskare utforska vad relationskompetens betyder i mötet med elever med neuropsykiatriska svårigheter (NPS) – och hur denna kompetens kan stärkas.

Pedagogerna efterfrågade att bli bättre på bemötande och relationsarbete. Två representanter från varje arbetslag deltog i forskningscirkeln, och arbetet har engagerat hela verksamheten.
–Vi har kunnat undersöka vår verksamhet på ett väldigt systematiskt sätt och det har gett ringar på vattnet i hela organisationen. På resursskolan möter vi alla våra elever så alla har varit väldigt engagerade och känt sig viktiga i vårt arbete med relationer, säger Jessica Davidsson.

När eleverna själva intervjuades i våras visade även de stort engagemang. De betonade vikten av att lärarna lyssnar, att de kan lita på dem och att relationen spelar roll för lärandet.
Arbetet på Resursskolan har fortsatt efter forskningscirkeln – nu med ett bredare fokus på relationskompetens i mötet både med elever och vårdnadshavare.

Breddade perspektiv på naturvetenskap med stöd av bilderböcker

På Diamantens förskola i Tollarp har förskollärarna Elin Kjellkvist och Emilia Pettersson tillsammans med forskaren Lotta Leden undersökt hur bilderböcker kan användas för att väcka barns nyfikenhet på naturvetenskap.
Projektet startade i frågan: Hur kan vi bredda barnens förståelse av naturvetenskap och visa att forskning är något som pågår just nu – och som även de kan vara en del av?

Genom workshops, boksamtal och reflektioner fick barnen utforska både vad som står i böckerna och vad som inte står där. I boken Spinderella Tarantella, om en spindeldam som äter spindelherrar till lunch, väcktes frågor om vad forskningen egentligen säger om spindlar – och barnen började själva undersöka ämnet.
Det nya sättet att läsa och samtala skapade ringar på vattnet: språket och lekarna förändrades, barnen började ställa fler frågor och utvecklade en kritisk blick. En toalett med spindlar blev plötsligt en forskningsstation, och på frågan ”Vem kan bli forskare?” svarade barnen: ”Jag!”

Förskolan skapade också temarum och lärmiljöer, som ”Rymdrummet Safirius”, där barnen kunde fortsätta sina upptäckter.

– Det fanns en utmaning i att alla barn skulle tycka att det var intressant, men vi lyckades få ihop det bra i arbetslaget. Det har varit väldigt givande för både oss och barnen, berättar Elin Kjellkvist.

Motorisk förmåga och fysisk aktivitet i förskolan

I den tredje forskningscirkeln deltog tre förskolor, bland annat Österängs förskola, under ledning av forskaren Ann-Christin ”Lollo” Sollerhed. Här stod rörelse, motorik och barns fysiska utveckling i fokus. Projekten hade olika inriktning: rörelse och språkutveckling, rörelse och koncentration samt yngre barns motoriska förmåga.

Forskningen visar att förskoleåldern är den mest gynnsamma perioden för att utveckla grundläggande motorik i takt med hjärnans utveckling. Trots det når endast cirka 20 procent av barnen rekommenderad nivå av daglig fysisk aktivitet.

– Rörelse måste ses som ett mål i sig, inte bara ett medel för något annat, säger Ann-Christin Sollerhed. Barn behöver få utmanas, leka fysiskt och testa sina gränser – det är så motorik och hjärna utvecklas.

Seminariet visade tydligt på kraften i mötet mellan forskning och praktik – där pedagogernas erfarenheter, barnens nyfikenhet och forskarnas perspektiv tillsammans leder till utveckling i både förskola och skola.