Anna Björklund – svenskläraren som tar samtiden till klassrummet

Hur påverkas unga människors identitet av sociala medier? Hur formas vi av andras blickar – och hur kan den insikten bli till kunskap, kritiskt tänkande och akademiska färdigheter?

På Söderportgymnasiet i Kristianstad arbetar svenskläraren Anna Björklund med just de frågorna tillsammans med sina elever. Genom tematiska arbeten som tar sin utgångspunkt i aktuella samhällsfenomen skapar hon undervisning som både engagerar och rustar eleverna för framtida studier.

I år är temat sociala medier – ett ämne som genomsyrar elevernas vardag och som samtidigt ger möjlighet att arbeta ämnesövergripande, vetenskapligt och fördjupat.

Sociala medier – från vardag till vetenskap

Arbetet med temat sociala medier är ett samarbete mellan flera lärare och ämnen på skolan. Initiativet togs ursprungligen av lärarkollegorna Jonna Gommér, Sofie Persson och Jenny Christensson, och har sedan utvecklats vidare. I år genomförs arbetet av Anna Björklund, Jenny Christensson och Sara Ahlberg.

Syftet är dubbelt. Dels ska eleverna få en fördjupad förståelse för hur sociala medier påverkar unga människors identitet, dels ska de få träna på vetenskapligt arbetssätt och akademiskt skrivande.

– Vi vill visa eleverna att skolans ämnen inte är isolerade öar, utan hänger ihop och kan belysa samma frågor ur olika perspektiv, säger Anna Björklund.

Utgångspunkten för arbetet är frågeställningen: Hur påverkar sociala medier ungdomars identitet?
Eleverna använder en socialpsykologisk teori av Erving Goffman och kopplar den till tidigare forskning. De genomför intervjuer, sammanställer resultat och skriver en utredande text med tydlig struktur – från inledning och teori till analys och diskussion.

Ett ”minigymnasiearbete” som ger trygghet

Upplägget liknar ett gymnasiearbete i mindre skala, vilket var ett medvetet val.

– Många elever upplever det vetenskapliga skrivandet som svårt, särskilt vad som ska ingå i de olika delarna. Här får de möjlighet att prova på formen i ett tryggare sammanhang, berättar Anna.

Arbetet avslutas med opponering, där eleverna granskar och försvarar sina texter – en viktig träning inför både gymnasiearbetet i årskurs 3 och framtida högskolestudier.

Resultatet märks tydligt.

– Vi ser att eleverna har stor nytta av detta senare. Många återvänder till sitt arbete när de skriver gymnasiearbetet och känner igen arbetssättet. Gymnasiearbetet upplevs inte lika nervöst och övermäktigt längre.

Även om formen ofta blir det som eleverna minns starkast, tror Anna att innehållet också gör avtryck.

– En del har nog fått en aha-upplevelse kring hur sociala medier påverkar oss. Och i och med opponeringen tvingas de verkligen sätta sig in i sitt ämne för att kunna försvara sina resonemang.

Litteratur som berör och förändrar perspektiv

Att använda samtiden som ingång till lärande är inget nytt för Anna Björklund. Förra året genomförde hon ett omfattande undervisningsprojekt på temat gängkriminalitet, där romanen Helga alla medel av Ida Axelsson och Åsa Bonelli blev navet i undervisningen.

Genom att låta litteraturen möta verkligheten skapade Anna ett arbete som gick långt utanför den traditionella litteraturanalysen. Eleverna fick fördjupa sig i hur unga människor kan dras in i kriminalitet och hur narkotikahandel hänger samman med gängvåld – inte genom lösryckta nyhetsfragment, utan genom berättelser, fakta och möten.

Som en del av arbetet bjöd Anna in både författarna, lokal polis och använde material från organisationen Krogar mot knark. Eleverna fick möjlighet att ställa frågor, diskutera etiska dilemman och se hur det de läst i romanen speglas i deras egen närmiljö.

Många elever vittnade om nya insikter: att kriminalitet inte alltid är ett medvetet val, hur små handlingar kan få stora konsekvenser – och att kunskap faktiskt ger mod att säga nej.

Arbetet väckte stort engagemang, både hos eleverna och utanför skolan. Det uppmärksammades i media och ledde till att Anna Björklund nominerades till Svenska utbildningspriset i kategorin Årets inspiratör 2025/2026.