Utlämnande av journalhandling SoL/LSS
Rutin för utlämnande av journalhandlingar.
Journalhandling
En journalhandling är en framställning i skrift, bild eller en upptagning som kan höras, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Det är en allmän handling som begränsas av handlingsoffentligheten med hänsyn till kundens personliga förhållanden (TF 2 Kap. 1-2§§).
En journalhandling kan vara tex den journalen som förs enligt SoL/LSS och genomförandeplanen.
Utgångspunkten är att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgifter om en enskilds (kunds) personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (OSL 2009:400, 26 Kap.1 §)
Att lämna ut en journalhandling SoL/LSS
Den som begär ut en journalhandling kan göra det muntligt eller skriftligt. Personen har i princip rätt att vara anonym och behöver som regel inte heller ange för vilket ändamål hen vill ta del av handlingen. Då innehållet i en journalhandling omfattas av sekretess kan det dock vara nödvändigt att fråga den sökande om identitet och om syftet med begäran. Det får dock inte ske rutinmässigt.
En begäran ska prövas skyndsamt
Det är den verksamhet som fått in en begäran om att få ta del av handlingen som har att pröva den. Prövningen ska ske skyndsamt.
Prövningen ska göras av behörig tjänsteman
Det är den tjänsteman, enligt arbetsordningen/ delegeringsordningen, som i första hand ska svara för om jourbnalhandlingen ska lämnas ut (6 kap 3§ OSL). Tjänstemannen är oftast enhetschefen för verksamheten.
Menprövning
Begreppet "men" förekommer i offentlighet och sekretesslagen och har i lagen en mycket vid betydelse och tar framförallt sikte på de olika kränkningar av den personliga integriteten som kan uppstå om uppgifterna lämnas ut. Med men avses sådant som att någon blir utsatt för andras missaktning om hens förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att någon känner till en för kunden ömtålig uppgift kan i många fall anses tillräckligt för att medföra men.
Utgångspunkten vid bedömningen ska vara den enskildes (kundens) egen upplevelse. Vid menprövning av om uppgifter ska lämnas ut ska tjänstemannen (enhetschefen) sätta sig in i den enskildes (kundens) situation och försöka förstå hur hen skulle uppleva det om uppgifterna om hen förs vidare till en eller flera andra personer eller myndigheter.
Socialtjänstsekretessesens utformning och den innebörd som lagts i begreppet "men" medför att möjligheterna att lämna ut uppgifter efter en menprövning är mycket begränsade. I princip kan uppgifter inte lämnas ut utan den enskildes (kundens) samtycke om de inte är helt harmlösa. Så; om det inte kan uteslutas att den enskilde (kunden) skulle tycka det att det var obehagligt om andra fick kännedom om uppgifter som berör hen och hens situation kan uppgifterna som regel inte lämnas ut.
Samtycke från den enskilde (kund)
Sekretess gäller i princip inte mot den kunden själv. Det innebär att den kunden därmed har möjlighet att samtycka till att sekretessen helt eller delvis efterges (12 kap. 2 § första stycket OSL). Ett samtycke kan vara muntligt eller skriftligt. Ett muntligt samtycke ska dokumenteras. Kundens samtycke kan vara partiellt, dvs antingen avse enbart vissa uppgifter eller enbart gälla utlämnande av uppgifter till en person. Ett samtycke lämnas i förväg och kan återkallas när som helst.
Sekretess mellan barn (kund) och föräldrar
Vårdnadshavaren har enligt FB (Föräldrabalken) rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Av samma bestämmelse framgår att vårdnadshavaren i takt med barnets stigande ålder och utveckling ska ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. För att vårdnadshavaren ska kunna fullgöra sitt ansvar enligt FB måste han eller hon få viss information om sitt barn från exempelvis socialtjänsten. Vårdnadshavare har därför som regel rätt att ta del av även sekretessbelagda uppgifter som rör deras barn.
Rätten tunnas ut i takt med att barnet blir äldre och bestämmanderätten flyttas över till barnet. Någon åldersgräns finns inte angiven, eftersom hänsyn måste tas till barnets mognad och utveckling i övrigt. Det kan finnas vissa undantag då det kan vara befogat att inte lämna ut vissa uppgifter till föräldrarna. Detta beskrivs närmare i OSL.
Sekretess och ställföreträdare (god man/ förvaltare) för vuxna kunder
En god man eller förvaltare har ingen "automatisk" rätt att få ta del av sekretesskyddade uppgifter om sin huvudman (kunden). Det beror på att det inte finns några särskilda sekretessbrytande bestämmelser i OSL som möjliggör ett utlämnande av sådana uppgifter till god man eller förvaltare.
Då det gäller vuxna kunder som har god man eller förvaltare måste utföraren därför göra en prövning av om den gode mannen eller förvaltaren ska få ta del av uppgifter som omfattas av sekretess.
En förvaltare får, i egenskap av ställföreträdare för kund som varken kan begära ut handlingar eller häva sekretessen, anses ha rätt att ta del av uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för huvudmannen (kunden). Som förutsättning gäller att uppgifterna rör ställföreträdarskapet och att de behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sitt uppdrag.
Sekretess och anhörigas ställning
Anhöriga till vuxna personer (kunder) har ingen "automatisk" rätt att få ta del av sekretesskyddade uppgifter.
Frågan om någon anhörig eller någon annan ska få ta del av sekretessbelagda uppgifter (samtycke) kan därför med fördel tas upp i samband med utredning och beslut om insatser samt i samband med att en beslutad insats börjar genomföras, tex när kund flyttar in i ett vård- och omsorgsboende eller en bostad med särskild service eller när kund får hemtjänst för första gången.
Ytterligare stödmaterial och blanketter hittar du i Kristianstad kommuns riktlinje i länken nedan ("Utlämnande av allmän handling").