Våldsutövaren
När det gäller våld i nära relation är det oftast män som är gärningsmän men även en kvinna kan vara förövare. Detta är någonting som ses både i siffror från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och inom Socialtjänsten i Kristianstad kommuns egna undersökningar av ärenden gällande våld i nära relation.
När en person utövar våld (psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt eller vanvård) i en nära relation är det många faktorer som samverkar och våldet måste ses på från många perspektiv. Oavsett utgår synen på våld alltid från våldsmottagarens känslor och behov, det är den personen som utsätts för våld som har rätt att definiera om hen känner sin rädd eller kränkt, om hen blivit skadad eller skrämd. Ansvaret för våldet är alltid utövarens.
Socialtjänstens uppgift i första hand är att identifiera våldet och erbjuda stöd och skydd till den som utsätts. Socialtjänsten har också ett helhetsansvar för att bekämpa och förebygga våld och erbjuder stödinsatser också till våldsutövaren om denne söker hjälp. Det är viktigt att alltid tänka parallellt på skyddsaspekten för den som utsätts för våldet vid insatser av våldsutövare. Det är också viktigt att inte konfrontera våldsutövaren om det inte är den själv som ber om stöd och hjälp, detta på grund av risken för ytterligare våld.
Det finns flera skäl till att en våldsutövare söker hjälp för att sluta använda våld, exempelvis att personen själv är oroad och skrämd av sitt beteende, att personen är skam- och skuldtyngd över att ha skadat sina nära, att våldsutövaren är utsatt för en stark yttre press att förändra beteendet. En separation kan vara överhängande från partnerns sida och/eller personen kan ha blivit polisanmäld och riskerar såväl straff som att dennes beteende blir allmänt känt.
För den som utövar våld är det viktigt att få möjlighet att bryta sitt beteende, inom kommunen erbjuds bland annat samtalsstöd på Kriscentrum enligt metoden ATV (Alternativt till våld).
Flera insatser som erbjuds våldsutövare kan du läsa om på sidan: Checklistor, tips och stöd
Alternativ til Vold (ATV) i Oslo har som den första institutionen i Europa arbetat med fokus på män med våldsproblematik sedan 1987, och deras arbete har erkänts och inspirerat ett stort antal liknande verksamheter i Sverige. ATV:s teoretiska perspektiv kan sammanfattas i ett antal grundantaganden:
- Utövaren alltid har ansvar för våldet.
- Våld är ett könsrelaterat problem – män står för merparten av våld - som måste sättas i relation
- till könade maktrelationer i samhället i stort.
- Våld är ett försök att hantera makt och vanmakt.
- Våld är en form av maktmissbruk som kännetecknas av att det riktas nedåt i hierarkin, mot personer som har mindre makt än våldsutövaren. Samtidigt finns ett sammanhang med vanmakt eftersom våld också är ett försök att hantera en subjektiv upplevelse av att behov, målsättningar eller förväntningar – på respons från partnern exempelvis – inte uppfylls.
- Våld är ett aktivt försök att bemästra och inte en tillfällig handling. Våldet har alltså en funktion, riktning och intention.
- Våldet måste ses i relation till mannens ”manlighetsprojekt”, det vill säga hur han förstår sig själv i relation till kvinnor och söker bekräftelse på sin manlighet.
- Våld är farligt och representerar alltid en säkerhetsrisk.