Rutiner för parboende i Kristianstads kommun

Bakgrund

Från och med 1 november 2012 ingår det i skälig levnadsnivå att den som har beviljats vård- och omsorgsboende ska kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo enligt 4 kap. 1 c § socialtjänstlagen (2001:453). Kristianstads kommun har valt att upprätta rutiner i enlighet med Socialstyrelsens vägledning.

Parboende

Det finns två olika tillvägagångssätt att hantera ansökningar om parboende. Det ena gäller äkta makar eller sammanboende som båda har behov av vård- och omsorgsboende och det andra tillvägagångssättet när det bara är den ena sökanden som har behovet. Om båda makarna är i behov av vård- och omsorgsboende föreligger rätt till parboende enligt bestämmelsen i 2 kap. 2 § SoF. I sådana fall ska var och en av makarna för egen del ansöka om vård- och omsorgsboende, om de så önskar, även begära att de ska beredas plats på samma vård- och omsorgsboende.

Biståndshandläggning vid ansökan om medboende

Ansökan om medboende prövas efter ansökan från den enskilde eller legal företrädare. Anhöriga kan aktualisera insatser men inte ansöka.

Ansökan, utredning och bedömning av ansökan om medboende enligt 4 kap. § 1c socialtjänstlagen

Det är den person som har behov av bistånd i form av vård- och omsorgsboende som ansöker om medboende för sin make eller sambo. Ansökan om medboende kan göras i samband med ansökan om vård- och omsorgsboende eller vid ett senare tillfälle.

I utredningen ska det tydligt framgå att makarna har varaktigt sammanbott samt att det är båda makarnas vilja att fortsätta sammanbo samt önskemål om utformningen det vill säga samma vård- och omsorgsboende, samma rum eller olika rum på samma avdelning.

Socialstyrelsens vägledning gör följande förtydligande när det gäller den sökandes önskemål om boendets utformning:

 ”Det är därför viktigt att nämnden är lyhörd för de önskemål som uppkommer om det särskilda boendet. Den biståndsberättigade har emellertid inte oinskränkt rätt att få som han eller hon vill. I förarbetena beskrivs inte närmare hur ett boende ska vara utformat, för att det ska anses vara lämpligt för parboende. Huruvida en bostad är lämplig för parboende får avgöras från fall till fall. Sökandens behov och önskemål och de omständigheter som råder blir vägledande.” (socialstyrelsens vägledning s.37)

Ansökan om parboende när båda makarna har behov av vård- och omsorgsboende

Om båda makarna ansöker om vård- och omsorgsboende utreds dessa var för sig och leder till vars ett beslut enligt 4 kap. 1 § SoL. Om båda makarna har varsitt beslut om vård- och omsorgsboende, har de enligt socialtjänstförordningen (SoF) rätt till anvisning på samma vård- och omsorgsboende. Med samma boende avses i detta sammanhang samma rum, samma lägenhet eller samma vård- och omsorgsboende.

Handläggarens bedömning

För den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i en sådan vård- och omsorgsboende som avses i 5 kap. 5 §, socialtjänstlagen ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. Första stycket gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i vård- och omsorgsboende.

Anvisning av parboende i vård- och omsorgsboende

I 4 kap. 1 c § SoL framgår att den biståndsberättigade har rätt att fortsätta sammanbo med sin make eller sambo på vård- och omsorgsboendet. Sammanbo kan betyda att paret bor i samma rum, lägenhet eller vård- och omsorgsboende. Den sökande kan dock inte kräva ett specifikt boende men i möjligaste mån försöker omsorgsförvaltningen tillgodose önskemålet.

Parboendets utformning görs utifrån en helhetsbedömning där det individuella behovet, sjukdomsbild samt behov av tekniska hjälpmedel eller andra arbetsmiljöskäl vägs in.

Enligt socialstyrelsens vägledning görs nedanstående förtydligande gällande rätten till parboende:

”I vissa kommuner förekommer särskilda boenden med både avdelningar som är inriktade på personer med demenssjukdom och avdelningar som är inriktade på allmän vård och omsorg om äldre. Om den biståndsberättigade lider av en demenssjukdom kan nämnden erbjuda den medboende en lägenhet eller ett rum i den avdelning som är inriktad på allmän vård och omsorg. En sådan lösning säkerställer att den biståndsberättigade får sina behov tillgodosedda, samtidigt som beslutet om medboende verkställts genom erbjudandet till den medboende. ” (socialstyrelsens vägledning s. 22)

Makar som båda är berättigade till vård- och omsorgsboende har rätt att vänta i sin bostad tills plats kan beredas på samma boende.

Om någon av makarna vistas på korttidsboende i avvaktan på anvisning till vård- och omsorgsboende kan det bli aktuellt att den prioriteras först som vistas på korttidsboende.

Det gemensamma ansvaret

En medboende utan behov av eget bistånd förutsätter att den medboende själv tar ansvaret för sin dag och de sysslor som hör till ett ordinärt boende.

Socialstyrelsens vägledning beskriver det gemensamma ansvaret i en hushållsgemenskap på följande sätt:

”Reglerna om hushållsgemenskap innebär att den biståndsberättigades rätt till hjälp med hemtjänstinsatser i det särskilda boendet kan komma att påverkas av en medboende. SoL förutsätter att personer som bor i en hushållsgemenskap hjälper varandra med vardagssysslor. Det innebär att det förutsätts att den medboende gör hushållssysslor i den gemensamma bostaden, och att den biståndsberättigade därmed inte har rätt till motsvarande hemtjänstinsatser enligt 4 kap. 1 § SoL. Därför är det viktigt att det av beslutet framgår vilka hemtjänstinsatser som beviljats den biståndsberättigade i det särskilda boendet, så att ansvaret för dessa insatser inte faller på den medboende.”