Skyddsåtgärder inom SoL/ LSS

Lås

Ytterdörren till olika boende boendeformer kan vara låst då det är vanligt att låsa dörren i de flesta människors hem. Detsamma gäller dörrar till plan och enheter. Låset ska vara konstruerat så att kunden kan låsa upp låset. Att använda alltför komplicerade lås t.ex. kodlås som förhindrar den enskilde att öppna dörren är att betrakta som inlåsning. Om koden finns i närheten av dörren saknar betydelse om den enskilde inte förstår att använda sig av koden för att öppna dörren.

Däremot kan dörren ha ett lås som det tar en viss tid att öppna. Det som är avgörande för om det är ett godkänt lås eller inte är om den enskilde själv klarar att öppna låset eller om den enskilde utan dröjsmål kan få hjälp med att öppna låset. Larm på ytterdörren kan användas för att informera personalen om att en person är på väg att lämna boendet.

Om ytterdörren är låst måste det finnas planering för hur en utrymning vid till exempel en brand eller annan liknande fara ska genomföras.

I den mån som någon form av lås används på ett boende som skydd för att personer med allvarlig kognitiv svikt eller motsvarande inte ska komma till skada ska verksamheten sträva efter att låst enhet alltid är bemannad. Om låst enhet lämnas skall den inspekteras minst varje halvtimme. När en kunds önskemål om att vistas utanför enheten inte kan tillgodoses inom rimlig tid ska en handlingsplan för särskilda åtgärder upprättas.

Skyddskåpa över låset är inte tillåtet om den används för att förhindra att den enskilde ska komma ut. Hotellås är tillåtet.

Om larmet bara utlöses av en specifik person ska en individuell bedömning av skyddsåtgärd göras.

Staket/grind

En grind i t.ex. ett staket får vara svåröppnad, men inte konstruerad så att kunden är förhindrad att avlägsna sig från området. Den får vara låst om personal utan dröjsmål kan avleda eller hjälpa den enskilde att gå ut.

Låst rullstol vid bord

Personer som sitter i rullstol ska inte lämnas sittande vid exempelvis matbord med låst rullstol, då det är att betrakta som en frihetsinskränkning jämställt med ett brickbord. Personen måste då antingen kunna låsa upp rullstolen själv eller påkalla hjälp för att utan dröjsmål kunna ta sig iväg.

Skyddsåtgärder kring mat, pengar, alkohol, cigaretter med mera

Att låsa in och begränsa tillgången till mat, pengar, alkohol och cigaretter med mera kan bedömas nödvändigt vid vissa tillfällen. Då eventuella behov av sådana skyddsåtgärder uppstår ska alltid en individuell riskbedömning genomföras.

Att låsa gemensamma kök, skafferi, kyl och frys utifrån en individs behov begränsar även andra kunders tillgång till kök och mat. Förekommer lås av detta slag gäller det att personal är tillgängliga och låser upp så att kunder kan använda till exempel köket på ett sätt som överensstämmer med de hygienkrav som finns. Det kräver också att personal är tillgänglig för att möta upp och vägleda den enskilde som har en problematik.

Exempel på målgrupp och behov

• Kunder som behöver och önskar ha stöd med att begränsa matintag.
• Kunder som har svårigheter att hantera till exempel pengar, alkohol och cigaretter och som på grund av dessa svårigheter hamnar i olika, och för den enskilde, besvärliga och oönskade situationer.

Kriterier för användning av skyddsåtgärd

• Då olika arbetssätt och bemötande samt justering av bemanning inte i tillräcklig utsträckning hjälpt och kunden uttrycker önskemål om stöd.
• Detta ska finnas dokumenterat i kundens journal och genomförandeplan.

Mål med skyddsåtgärden

Målsättningen är att ge kunden stöd att hantera mat, pengar, alkohol och cigaretter med mera för att öka möjligheterna att komma fram till de strategier som kunden behöver för att hantera situationen på det sätt som hen önskar.

Rörelselarm och övervakningslarm

T.ex. dörrlarm/mattlarm

Rörelselarm och övervakningslarm där det alltid finns tillgång till personal, kan användas om kunden samtyckt till detta. Det är viktigt att alla som deltar i omvårdnaden kring den enskilde känner till och följer skyddsåtgärden.

Rörelselarm får aldrig vidtas generellt till samtliga på en enhet som säkerhet och stöd till personalen.

Det ska tydligt framgå i genomförandeplanen i vilka situationer det ska användas och hur det ska placeras, t.ex. vänt mot sängen, på toaletten eller liknande.

 Exempel på målgrupp

• Personer med funktionsnedsättningar som har en ökad risk att falla och skada sig och där skyddsåtgärden ger ökad trygghet.
• Personer med risk för att ge sig av vilket kan innebära skada eller risk för skada för den enskilde.

 Mål med larmet

• Ökad självständighet, trygghet och säkerhet i vardagliga situationer.