Meny

Hjärt- och lungräddning

Rutinens syfte är att förtydliga de etiska aspekter som finns kring ställningstagandet till om HLR ska påbörjas eller inte i händelse av hjärtstopp. Beslut om att inte påbörja HLR kallas även för 0 HLR.

Bakgrund och grundprinciper

Denna rutin baseras på "Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)" av Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärt-lungräddning.

All hälso- och sjukvÃ¥rdpersonal ska omedelbart pÃ¥börja HLR pÃ¥ personer som drabbats av plötsligt oväntat hjärtstopp, sÃ¥vida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte ska utföras. Med hälso- och sjukvÃ¥rdspersonal menas legitimerade personal. OmvÃ¥rdnadspersonal pÃ¥börja hjärt- och lungräddning efter sin bästa förmÃ¥ga.

  • HLR ska utföras enligt aktuella behandlingsriktlinjer frÃ¥n Svenska rÃ¥det för hjärt- lungräddning. För mer information om hur HLR ska utföras vänligen se HLR.nu

Ställningstagande till HLR – en del i planeringen av patientens vård

  • Ett ställningstagande till att avstÃ¥ frÃ¥n HLR innebär att ansvarig läkare pÃ¥ förhand bestämmer att HLR inte ska utföras i händelse av ett plötsligt, oväntat hjärtstopp. Detta ställningstagande inkluderar inte andra former av behandling.
  • Det är den ansvariga läkarens uppgift att, efter samrÃ¥d med patienten, om detta varit möjligt, tillsammans med övriga i vÃ¥rdteamet avgöra om HLR ska utföras eller inte. Ett ställningstagande till HLR ska ingÃ¥ som en del av vÃ¥rdplaneringen. Ställningstagandet ska tydligt framgÃ¥ i patientens vÃ¥rdplan, vilket är särskilt viktigt i de fall mÃ¥let för patientens vÃ¥rd är palliativt.
  • Ett ställningstagande till HLR ska grundas pÃ¥ en individuell bedömning.
  • När viktig information saknas i den akuta situationen ska HLR utföras.
  • Ställningstagandet rörande HLR ska fortlöpande omprövas, vilket kan bli aktuellt om patientens medicinska tillstÃ¥nd eller inställning till HLR ändras.
  • Patienter inom kommunal hälso- och sjukvÃ¥rd ska i händelse av hjärtstopp behandlas med HLR sÃ¥vida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte ska utföras.
  • Verksamheten ansvarar för att säkerställa att medarbetarna fÃ¥r utbildning och fortbildning i HLR.
  • Ett ställningstagande till att avstÃ¥ frÃ¥n HLR gäller pÃ¥ sjukhus endast under ett aktuellt vÃ¥rdtillfälle och inom ett verksamhetsomrÃ¥de. Ett sÃ¥dant ställningstagande kan därför bara tjäna som vägledning i samband med vÃ¥rdplanering inom den kommunala hälso- och sjukvÃ¥rden.
  • Ett ställningstagande till att avstÃ¥ frÃ¥n HLR ska dokumenteras i patientens hälso- och sjukvÃ¥rdsjournal och finnas tillgängligt för all berörd hälso- och sjukvÃ¥rdspersonal i den kommunala verksamheten. Detta ställningstagande gäller enbart när hälso- och sjukvÃ¥rdspersonal finns pÃ¥ plats vid ett hjärtstopp. Om sÃ¥ inte är fallet, ska situationen jämföras med hjärtstopp som sker utanför sjukhus.

Att avstå från HLR

Följande skäl kan motivera ett ställningstagande till att avstå från HLR:

  • Patienten vill inte ha behandling med HLR vid ett eventuellt hjärtstopp.
  • Ansvarig läkare bedömer det som utsiktslöst att HLR skulle kunna Ã¥terställa spontan cirkulation och andningsfunktion eller att det inte är till gagn för patienten.
  • Läkare som är närvarande vid ett hjärtstopp kan pÃ¥ medicinska grunder avstÃ¥ frÃ¥n att inleda HLR även dÃ¥ det saknas ett formellt ställningstagande, t.ex. dÃ¥ det är uppenbart att patienten befinner sig i slutstadiet av en obotlig sjukdom och döden är nära förestÃ¥ende.
  • Läkare, sjuksköterskor och övrig vÃ¥rdpersonal har ingen skyldighet att tillmötesgÃ¥ önskemÃ¥l frÃ¥n patienter eller närstÃ¥ende om att utföra HLR när det bedöms som utsiktslöst att behandlingen skulle kunna Ã¥terställa spontan cirkulation och andningsfunktion.

När patienten har beslutsförmåga

  • Om patienten är beslutsförmögen, välinformerad och införstÃ¥dd med konsekvenserna av att avstÃ¥ frÃ¥n HLR i händelse av hjärtstopp ska patientens önskan respekteras. När patienten är beslutsförmögen krävs dennes medgivande för att informera närstÃ¥ende om patientens önskan.
  • Ansvarig läkare kan, när det bedöms som utsiktslöst att HLR skulle kunna Ã¥terställa spontan cirkulation och andningsfunktion, ta ställning till att avstÃ¥ frÃ¥n HLR utan att patientens eller de närstÃ¥endes inställning efterhörs. Patienter och/eller närstÃ¥ende bör som regel informeras om detta ställningstagande. I varje enskilt fall krävs dock en individuell bedömning.
  • Det är den ansvariga läkaren som ska bedöma om och när det finns skäl att samtala med patienten om HLR. Ett sÃ¥dant samtal uppfattas i de flesta fall som angeläget och positivt, men kan för vissa patienter ocksÃ¥ vara skrämmande och orsaka onödig oro. VÃ¥rdpersonal är inte skyldig att rutinmässigt ta upp frÃ¥gan om HLR med patienter eller närstÃ¥ende om risken för hjärtstopp bedöms som lÃ¥g.

När patienten saknar beslutsförmåga

  • När en patient saknar beslutsförmÃ¥ga bör man respektera patientens eventuellt tidigare uttryckta önskan om att avstÃ¥ frÃ¥n HLR. Om en patient inte är beslutsförmögen och om det inte finns muntliga eller skriftliga direktiv om patientens önskan, bör läkaren om möjligt samrÃ¥da med de närstÃ¥ende och försöka ta reda pÃ¥ vad patienten skulle ha önskat om han eller hon haft beslutsförmÃ¥ga. Det är alltid den ansvarige läkaren som har det slutgiltiga ansvaret för ställningstagandet.

Dokumentation av ställningstagande till att avstå från HLR

  • Om det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att avstÃ¥ frÃ¥n HLR, förutsätts patienten ha samtyckt till HLR och den ansvarige läkaren ha bedömt Ã¥tgärden som motiverad.
  • Ett ställningstagande till att avstÃ¥ frÃ¥n HLR ska dokumenteras i patientens journal. Sjuksköterskan dokumenterar ställningstagande i Procapita under OBSERVERA.
  • Sjuksköterska har informationsskyldighet gentemot personalen vid varje nytt beslut gällande HLR samt gentemot den personal som inte har tillgÃ¥ng till journaler i Procapita.
  • Det är varje medarbetares skyldighet att hÃ¥lla sig uppdaterad avseende 0 HLR.

Närstående

  • NärstÃ¥ende kan tillfrÃ¥gas om de vet vad patienten skulle ha önskat när det gäller HLR. Det bör dock göras klart för de närstÃ¥ende att de inte är ansvariga för det slutgiltiga ställningstagandet.
  • NärstÃ¥ende bör fÃ¥ möjlighet att närvara under HLR om de sÃ¥ önskar under förutsättning att behandlingen av patienten inte pÃ¥verkas negativt. Det är viktigt att personal avsätts för att ta hand om närstÃ¥ende som önskar närvara och för att kontinuerligt informera dem om vad som händer.
  • När ett försök med HLR avbryts är det väsentligt att ingen berörd (närstÃ¥ende eller personal) i efterhand kan komma i tvivelsmÃ¥l om att vÃ¥rdpersonalen gjort allt som var medicinskt rimligt för patienten.
  • Report errors on page

    For other questions to the municipality, please use this form.

    * Mandatory if you want a reply

    What you send to the municipality becomes common record.