Agenda 21

Kristianstads kommun har jobbat med Agenda 21 sedan 1993. Under tjugosju år har vi försökt vända samhällsutvecklingen i en mer hållbar riktning. En hel del har gjorts, men mycket återstår att göra. Här kan du läsa om Agenda 21-arbetet, från starten och fram till idag.

Startskottet


1992 höll FN en konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. 181 stater deltog och representerades av ca 120 stats- och regeringschefer. Under konferensen enades man om en handlingsplan inför det 21:a århundradet, Agenda 21. Agenda 21 dokumentet sammanfattar alla områden som rör hållbar utveckling och påpekar vikten av en fungerande demokrati. Demokrati är en förutsättning för att även kvinnor, ungdomar och ursprungsbefolkning ska kunna göra sin röst hörd. Målet med dokumentet är att visa på vägar hur arbetet kan bedrivas för att till exempel minska fattigdom eller skydda hav och kustområden.

Handlingsplanens övergripande mål är att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. Uttrycket hållbar utveckling introducerades av Lester Brown i början på 80-talet och blev känt i samband
med Brundtlandkommissionens rapport
"Vår gemensamma framtid" (1987). "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov." 

Agenda 21-kansliet har funnits i Kristianstads kommun sedan 1993 och är placerat på Miljö- och hälsoskyddsavdelningen. 

Tre dimensioner

En hållbar utveckling bygger på en sammankoppling av ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer. Alla dessa faktorer måste samverka för att utvecklingen ska kunna anses hållbar.

  • Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser internationellt, nationellt och lokalt. Detta kan innebära gynnande av nya företag, att nya arbetstillfällen skapas samt kompetenshöjning och utveckling av lokala marknader.

  • Ekologisk hållbarhet innebär ett arbete inom tre likvärdiga områden. Ett av områdena är skyddet av miljön för att förhindra utsläpp av föroreningar och dess negativa påverkan på människans hälsa och naturen. Det andra området betonar vikten av att bevara den biologiska mångfalden, värna om grundvatten, ytvatten och luftkvalité samt förhindra miljöskadliga ämnens utbredning i naturen. Ekologisk hållbarhet innebär på samma sätt arbete kring användningen av naturresurser. Det ska ske på ett så effektivt sätt som möjligt samtidigt som själva resursflödena anpassas till vad en hållbar utveckling innebär. Ytterligare ett viktigt arbetsområde handlar om hållbar försörjning och kretsloppstänkande vilket medför att ekosystemens produktionsförmåga ska bevaras. Detta innebär att takten som naturen kan återskapa resurser inte får överskridas.

  • Social hållbarhet. Att arbeta för social hållbarhet syftar till att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Det är viktigt att ge alla människor samma förutsättningar och samma villkor. En av grundpelarna för arbetet är den demokratiska utvecklingen som ger var och en möjlighet att påverka verkligheten både lokalt och nationellt. Folkhälsoarbete är en viktig del i ovan nämnda arbete.

Lokalt fokus

I Agenda 21 betonas den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den innebär att beslut ska tas och åtgärder ska genomföras så nära de berörda som möjligt. Grundtanken är att lokala förutsättningar och behov ska prägla verksamheten.

Uppföljning

1997 gjordes en första uppföljning av Agenda 21-arbetet. Trots att man nått flera framgångar visade sig världens miljötillstånd vara sämre. Den ekonomiska situationen för många u-länder hade också försämrats. På mötet enades man därför om att världens länder skulle arbeta fram nationella strategier för hållbar utveckling senast till år 2002. År 2002 hölls ett nytt uppföljningsmöte i Johannesburg. Konferensen innehöll två huvudteman; konsumtionsmönster och fattigdomsbekämpning. Man enades om flera viktiga strategier. Bland annat att verka för en hållbar globalisering och handelspolitik. Öka tillgången till rent vatten, bevara biologisk mångfald och naturresurser och att stimulera övergången till förnyelsebara energikällor.

Arbetet i Kristianstads kommun

Arbetet under kommande åren skall konkretiseras i följande arbetsområden. Basplanen skall utgå från de sex områden som lyfts fram i regeringens "Handlingsplanen för Agenda 2030; 2018-2020".

1. Ett jämlikt och jämställt samhälle

Arbetet ska sträva efter att ge alla människor oavsett kön, ålder eller etnisk bakgrund tillgång till samma kunskap om miljö- och hållbarhetsfrågor och samma möjlighet att påverka utvecklingen. Inom ramen för arbetet ska särskild tonvikt läggas på att ge kommuninvånare med invandrarbakgrund aktuell miljö- och samhällsinformation. Jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter är centrala för att skapa en hållbar välfärd enligt Agenda 2030. Arbetet kommer att kretsa kring bland annat: närmiljö, levnadsvanor, delaktighet, inflytande, kunskap och dialog om det svenska samhället, demokrati mm. Att arbeta med Fairtrade City innebär även att vi främjar jämlikhet och jämställdhet i mycket fattiga länder. Bland de som är anslutna till certifieringen lyfts dessa frågor fram och efterlevs.

2. Hållbara samhällen

Arbetet inom detta område syftar till att lyfta fram hållbarhetsperspektivet i planeringsarbetet inom Kristianstads kommun. Detta ska bland annat ske genom att definiera på vilket sätt de tre dimensionerna kan konkretiseras i planeringsarbetet och genom att utarbeta strategier för kunskapsöverföring mellan olika aktörer. Gröna och trygga städer ska skapas med goda livsmiljöer där segregationen minskar och social sammanhållning ökar. Segregation ska man arbeta extra mycket med och därför har regeringen antagit ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation samt inrättat Delegationen mot segregation. Urbaniseringen är omfattande i världen och redan idag bor hälften av befolkningen i städer.

3. En samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi

Arbetet inom detta område syftar till att ge invånarna förutsättningar till förändrade konsumtionsmönster så att ökad hållbarhet uppnås i samhället. Det är viktigt att höja miljömedvetenheten hos allmänheten så att materialval och energieffektivitet förbättras. Arbetet ska ske i samklang med andra som arbetar med samma frågor. Målet är att minska hushållens utsläpp, energiförbrukning samt avfallsmängder. Svenska myndigheters rekommendationer gällande exempelvis energifrågor, livsmedel eller materialåtervinning ska vara vägledande i arbetet. Det praktiska arbetet kan bedrivas genom att öka kunskapsnivån i fråga om miljö och konsumtion, om olika produkters energibehov och om miljöeffekter längs hela kedjan. Konsumentverket ska tillhandahålla ett forum för miljösmart konsumtion där nätverk med t.ex. forskare, civilsamhället eller kommuner finns. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland enligt handlingsplanen.

4. Ett starkt näringsliv med hållbart företagande

"Hållbart företagande innebär enligt regeringen ytterst att företag strävar efter att ha en långsiktigt hållbar affärsmodell – vilket bl.a. innebär en integrering av hållbarhetsfrågor i affärsstrategin och styrningen av företaget. Corporate Social Responsibility (CSR)" (Hållbart företagande-plattform för svenskt agerande, skriften, regeringen). Företagen kan arbeta med hållbarhet utifrån miljö -, ekonomiska - och sociala frågor. Miljöfrågor kan t.ex. innebära: klimatpåverkan, kemikalieanvändning eller avfallshantering. Ekonomiska frågor kan t.ex. innebära: levnadslön eller etiska investeringar och sociala frågor, t.ex. mångfald och jämställdhet. I den här punkten ryms även frågor kring mänskliga rättigheter, barnrättsperspektivet eller mångfald. Sverige ska även fortsättningsvis satsa på biogas. Regeringen har kommit med en strategi för att stärka utvecklingen av sociala företag.

5. Hållbar och hälsosam livsmedelskedja

Arbetet inom detta område syftar till att öka kunskapen hos kommunens invånare om vilka alternativ det finns till konventionellt framställda livsmedel, hur valet av olika livsmedel påverkar miljön och till att öka kontaktytan mellan lokala producenter samt konsumenter. Informationen ska på ett sakligt sätt knyta an till den aktuella debatten. Arbetet ska ske med koppling till kommunens profil Spirit of Food och utföras i nära samarbete med producenter och näringsidkare. Även dessa områden ryms inom punkt fem: ohälsosamma matvanor, upphandling och inköp, närproducerat, matsvinn i hela livsmedelskedjan med fokus på privata hushåll, ekologisk produktion och konsumtion, skydda biologisk mångfald exempelvis bin och andra insekter.

6. Stärkt kunskap och innovation

Arbetet ska syfta till att ge samma kunskap till kvinnor, män och barn vad gäller viktig samhällsinformation om hållbar utveckling. Tanken är att ge en information så att individen kan göra medvetna val. Alla former av utbildning är centrala för en globalt hållbar utveckling, vilket innebär att utbildningsinsatser ska främjas. Folkbildning. Barngrupper. Medborgarnas kunskap om hållbar samhällsutveckling. Sprida kunskap om Agenda 2030, mänskliga rättigheter, stärkt demokratin, dessa frågor återkommer i alla punkter.

För arbetet med hållbar utveckling i Kristianstads kommun finns en politisk ledningsgrupp som utses av Miljö- och hälsoskyddsnämnden och som har handlingsmandat i frågor av Agenda 21-art.

Agenda 21:s ledningsgrupp (2018 - 2022)

  • Helen Persson (S), ordförande
  • Roland Alvinsson (L)
  • Leino Svensson (SD)
  • Simon Lennartsson (M)
  • John Kronbäck Angsmo (S)
  • Report errors on page

    For other questions to the municipality, please use this form.

    * Mandatory if you want a reply

    What you send to the municipality becomes common record.