Erosion

Havets förflyttning av sand är en naturlig, dynamisk process som brukar utjämnas över tid. På vissa partier av stranden i Hanöbukten har balansen satts ur spel och sanden försvinner i snabbare takt. Där utreder kommunen möjligheten att skapa skydd som kan bromsa erosionen.

Stranden vid Revhaken i Åhus är ett av de strandpartier som påverkats mest av erosionen. Sommaren 2017  fanns knappast någon strand kvar.
Stranden vid Revhaken i Åhus är ett av de strandpartier som påverkats mest av erosionen. Sommaren 2017 fanns knappast någon strand kvar.

Kustlinjens utformning förändras hela tiden av vindar, strömmar och is. Ibland växer stranden  till och blir bredare och vid andra tillfällen bryter havet ner stranden och transporterar bort sanden från kusten så att strandlinjen förskjuts inåt land. Strändernas bredd kan variera över året och mellan olika år. På vissa strandpartier försvinner sanden snabbare. Oftast beror det på mänsklig påverkan, exempelvis genom byggnationer eller hårt slitage på växtligheten. 

Havsnivåhöjningen, som ett resultat av den globala uppvärmningen, snabbar på erosionsprocesserna. Höjningen är direkt beroende av i vilken utsträckning världen lyckas minska utsläppen av växthusgaser. Enligt FN:s klimatpanels sammanställning av det senaste forskningsläget kan höjningen medelvattenståndet bli en meter fram till år 2100. Det innebär att vattenstånd som betecknas som extrema i dag väntas bli mer vanliga i framtiden.

Stränder en tillgång för många

Stränderna längs Hanöbukten är en viktig tillgång som stärker kommunens attraktivitet för invånare och besökare. En lockande semestermiljö har stor betydelse för många företag i området. Kristianstad är därför en av flera sydsvenska kustkommuner som under många år verkat inom samarbetsorganet Erosionsskadecentrum för att söka kunskap och lösningar på problemet med kusterosion. 

Kommunen deltar även aktivt i nätverket Regional kustsamverkan som arbetar för hållbara lösningar för att hantera de utmaningar som följer av stigande havsnivå, erosion och översvämning i kustområden i Skåne och Halland. I nätverket ingår Länsstyrelserna i Skåne och Halland, Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) kustkommunerna i Skåne och Halland, andra myndigheter, lärosäten och regionala aktörer, samt övriga intressenter som har intresse i kustfrågor.

Allt i naturen hänger ihop, och kortsiktiga lösningar riskerar att ge bakslag. Det är känt att åtgärder mot erosion på ett ställe längs kusten - i synnerhet hårda hinder  -  kan flytta och förvärra erosionsproblemen någon annanstans. En åtgärd som fungerar på en plats kan också vara verkningslös på en annan, eftersom erosionsprocessen påverkas av en mängd faktorer, som strandprofilens utformning, vågförhållanden, vindriktningar, jordarts­sammansättning, undervattens­strömmar, landformer hamnar, pirar, bryggor och vegetation på den aktuella platsen.

Tillstånd krävs

Ingen kommun kan eller får lov prova egna lösningar utan att ha väl underbyggda tillstånd från andra myndigheter. Svenska miljömyndigheter har intagit en mycket restriktiv hållning till strandfodring med sand hämtad från havsbottnen. Ystad har på försök fått tillstånd att under några år föra tillbaka sand från havet botten. Strandfodring kan vara en tänkbar lösning på vissa strandområden även i Kristianstads kommun, men för att över huvud taget kunna göra en ansökan måste vi ha ett utförligt och aktuellt utredningsmaterial som grund.

Kartläggning och utredningar

Klimatförändringarna påverkar oss på många sätt. För Skånes kust är stigande havsnivåer i kombination med erosion på utsatta platser ett problem. Det är inget lokalt bekymmer som en kommun kan lösa på egen hand, men Kristianstads kommun arbetar för att ha beredskap för de delar som går att påverka. Det är ett skäl till att en kust- och havsplan med riktlinjer för mark- och vattenanvändning längs kusten antogs 2019. I samband med det planarbetet fick Dansk Hydraulisk Institut (DHI) i uppdrag att göra en erosionsutredning längs Hanöbukten med avsikt att hitta lösningar och åtgärder lämpade för de aktuella förhållandena.

En förvaltningsövergripande kustgrupp inom kommunen har därefter arbetat vidare med de olika förslagen. Genom EU-projektet LIFE Coast Adapt ska kommunen vara med och testa naturbaserade skyddsmetoder som bland annat handlar om plantering av skyddande växtlighet och naturliga stenrev. 

Report errors on page

For other questions to the municipality, please use this form.

* Mandatory if you want a reply

What you send to the municipality becomes common record.