Frågor och svar kring beslut om insatser

Svar på frågor kring beslut om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL).

Hur går ett beslut om insatser till?

Spelar det någon roll vilken handläggare jag får?

Är jag garanterad en insats för all framtid om jag en gång har fått den beviljad?

Vad händer om jag inte längre är berättigad till en insats vid en ny bedömning?

Hur gör jag om jag tycker beslutet är fel?

Kan utomstående få veta vilka insatser jag ansökt om eller fått?

 

Hur går ett beslut om insatser till?

Grunden för vårt arbetssätt är att se till att vi fattar rättssäkra och likvärdiga beslut. Besluten får enbart fattas utifrån gällande lagar, regelverk och rättspraxis, som bestäms av riksdagen och rättsväsendet. Vad som är gällande rättspraxis baseras på tidigare domslut.

För att skapa likvärdighet och jämförbarhet mellan olika personers ärenden på den nivå som domstolarna kräver, måste vi mäta hur täta och omfattande insatser som behövs. Vi granskar medicinska underlag, intervjuar och gör besök hemma hos personen. Vi samlar sedan all information i en utredning och låter den enskilde och eventuell vårdnadshavare, förvaltare eller god man ta del av utredningen innan vi fattar beslut. På så vis försöker vi säkerställa att inga missförstånd skett och att all information stämmer och är komplett.

När beslutet fattas görs det helt och hållet utifrån lagar, regelverk och rättspraxis. Varken handläggarnas värderingar eller kommunens ekonomi får alltså påverka beslutet. Bedömningen ska göras enbart utifrån de specificerade behoven.

Den tydliga redovisningen är även till för att grunderna ska vara genomskinliga och möjliga att invända mot av den som begär överprövning av ett beslut.

Spelar det någon roll vilken handläggare jag får?

Nej, beslutsprocessen är utformad så att du ska kunna vara trygg i att få samma beslut oavsett vilken handläggare som har hand om ditt ärende.

Grunden för vårt arbetssätt är att se till att vi fattar rättssäkra och likvärdiga beslut. Det får alltså inte finnas någon godtycklighet i våra handläggares beslut, utan besluten får enbart fattas utifrån gällande lagar, regelverk och rättspraxis, som bestäms av riksdagen och rättsväsendet.

Kommunerna och deras handläggare skapar inga egna regler och bedömningsgrunder. Utgångspunkten är att likartade behov ska ge rätt till likartade insatser oavsett var i landet en person bor, vem den personen är, vilka den personen känner och vem som utreder och handlägger en ansökan. Varken handläggarnas värderingar eller kommunens ekonomi får alltså påverka beslutet. Känslor måste skiljas från sakliga fakta. Bedömningen ska göras enbart utifrån de specificerade behoven.

Är jag garanterad en insats för all framtid om jag en gång har fått den beviljad?

Många av våra beslut om insatser inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och inom Socialtjänstlagen är tidsbegränsade. Efter några år kan en persons hälsa eller allmänna förutsättningar ha förändrats. Det kan också vara så att rättspraxis har förändrats sedan det förra beslutet fattades. En enskild handläggare och en enskild kommun bedömer då ärendet utifrån den aktuella behovskartläggningen i förhållande till den rättspraxis som gäller.

Vad händer om jag inte längre är berättigad till en insats vid en ny bedömning?

Skulle vi i ett beslut inför en ny period bedöma att vi inte längre har rättslig grund för att besluta om en insats i samma omfattning som tidigare, så betyder det inte automatiskt att insatsen omedelbart dras in. Beslutet förlängs alltid under en period för att ha tid både till att överklaga och till att söka andra insatser.

Vid ett beslut lämnas tydlig information om hur det går till att överklaga för att få ärendet prövat i förvaltningsdomstol och om att det går att ansöka om inhibition – alltså att beslutet inte får träda i kraft förrän domstolen slutligen har tagit beslut. Vid ett beslut om avslag lämnas också tydlig information om att möjlighet finns att ansöka om andra insatser och var man då ska vända sig.

Hur gör jag om jag tycker beslutet är fel?

Om du anser att det finns brister i en handläggares utredning och bedömning har du rätt att överklaga för att få ärendet prövat i förvaltningsdomstol. Vid ett beslut lämnas tydlig information om hur det går till och om att det går att ansöka om inhibition – alltså att beslutet inte får träda i kraft förrän domstolen slutligen har tagit beslut.

När ett beslut prövats i domstol blir domslutet sedan en del av rättspraxis. Det innebär att varje domstolsbeslut påverkar alla framtida beslut som fattas i kommunerna.

Kan utomstående få veta vilka insatser jag ansökt om eller fått?

Alla människor som har kontakt med vård, omsorg och myndigheter ska kunna känna sig trygga med att deras person och integritet hålls skyddad. Därför har vi en mycket stark sekretesslagstiftning i Sverige. Vi delar inte med oss av uppgifter om dig till någon annan än vård- och omsorgspersonal som behöver vara insatta i ditt ärende. Om du har en god man eller förvaltare kan denne också i vissa fall behöva få information. Utöver dessa får ingen annan information utan ditt samtycke.

 

 

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.