Suicidpreventiv vägledning

Samtlig personal i omsorgsförvaltningens verksamheter möter personer som kan ha suicidtankar eller planer. I följande dokument får du kunskap om vad som kan påverka att en människa har tankar eller planer på suicid, vilka faktorer och vilket förhållningssätt som kan hjälpa personen och som kan förhindra suicid. Dokumenten ger vägledning om förhållningssätt och stöd till anhöriga, även vid barn som anhöriga och vad du skall tänka på om det finns djur i hemmet. Utbildningar som rekommenderas inom området står angivna. Dokumenten skall vara ett stöd för personal i mötet med personer som har tankar eller planer på att ta sitt liv och tydliggöra ansvarsfördelning för olika yrkeskategorier i omsorgsförvaltningen.  

Agerande vid akut situation för olika yrkesprofessioner finns beskrivet i rutin ”Rutin för akut situation vid suicidnärhet och suicid”

Innehållsförteckning

Definitioner 

I texten används främst benämningen person. Benämningen kan ersättas med patient, kund, brukare eller deltagare beroende på vilken verksamhet i omsorgsförvaltningen det gäller.  

Suicid: En medveten, avsiktlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden.  

Suicidnära: Person som har allvarliga suicidtankar eller planer eller på grund av omständigheter (tex depression eller livskris) bedöms vara i riskzon för suicid. Person som uttrycker suicidnärhet eller som tidigare har gjort suicidförsök. 

Suicidtankar: Fantasier, tankar, önskningar om och impulser att ta sitt liv. De kan utvecklas till avsikter, planer och beslut.  

Riskfaktorer

Riskfaktorer för suicid är:

• tidigare suicidförsök
• när annan person inom familjen eller i släkten har begått suicid
• manligt kön
• psykisk sjukdom/ohälsa
• personlighetsstörning 
• bristfälligt socialt nätverk
• ekonomiska problem
• utsatthet för våld eller kränkningar
• beroendeproblematik
• förändrad livssituation eller svår livshändelse tex skilsmässa, uppsägning, pension 
• allvarlig sjukdom hos sig själv eller anhörig
• förlust av anhörig
• svåra smärttillstånd 

Jämställdhetsperspektiv

Suicid förekommer i alla grupper i samhället. Suicidtankar, planer och handlingar kan drabba alla människor.  Oavsett kön, ålder, religion och medborgarskap har alla människor i Sverige rätt till att få hjälp i ett livshotande tillstånd. Suicid är mer än dubbelt så vanligt bland män jämfört med kvinnor. Däremot är det betydligt fler kvinnor än män som försöker att ta sina liv. Bland HBTQ-personer är suicidtankar, suicidförsök och suicid vanligare än i befolkningen som helhet. 

Skyddsfaktorer 

Omsorg av närstående och /eller husdjur, goda relationer och fungerande vårdkontakter är skyddande faktorer. Personliga värderingar som motstånd till suicid, religiös tro eller rädsla för smärta och kroppslig skada är psykologiskt skyddande faktorer. Ordnad ekonomi, god problemlösningsförmåga, bra självförtroende och utåtriktad personlighet är också skyddande faktorer. God känslomässig kontakt och samförstånd vid samtalet med en planering framåt bedöms också som skyddande.  

Det är viktigt att alla hjälps åt att minska tillgänglighet och farlighet av suicidmetoder. Till exempel tillgången i hemmet till farliga läkemedel och vapen. Personal bör göra närstående medvetna om detta. 

Varningssignaler

Tecken på suicidnärhet:

• om någon inte längre är sig lik eller får dig att känna dig orolig
• om personen har hastiga humörsvängningar och/eller starka känslor
• drar sig undan familj, vänner och intressen
• är ledsen och talar om meningslöshet och hopplöshetskänslor
• känner sig hjälplös och värdelös
• uttrycker tankar om döden genom att skriva eller rita
• tar avsked, skriver avskedsbrev eller testamente och ger bort saker
• riskfyllt beteende, personen skadar sig själv och/eller undersöker olika sätt att ta sitt liv
• tilltagande beroendeproblematik 

Suicidpreventivt förhållningssätt  

Den personal, oavsett yrkeskategori som misstänker eller identifierar suicidrisk hos person utifrån riskfaktorer och varningssignaler använder sig av ett suicidpreventivt förhållningssätt i samtalet med personen för att få en uppfattning av risken. 

Våga fråga

Våga fråga om suicidtankar om du misstänker att personen har suicidtankar eller planer. Det är aldrig farligt att tala om suicidtankar. För den som mår dåligt kan det vara till stor hjälp att få berätta om sina känslor och tankar. Samtalet kan leda till att suicid kan förhindras.  

• ta kontakt, våga fråga hur personen mår 
• lyssna öppet 
• döm inte
• visa medkänsla och respekt

Ta reda på om det finns konkreta suicidtankar eller planer och hur allvarliga de är genom att fråga. Förslag på frågor se nedan. Frågorna ställs i tur och ordning. Om personen svarar trovärdigt nekande på en fråga behöver inte efterföljande fråga ställas. Det går också bra att använda andra frågor från Suicidstegen.

• har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? 
• har du önskat att du vore död?
• har du tänkt att du skulle kunna ta livet av dig? När tänkte du det senast? 
• har du planer på att ta ditt liv? Har du tänkt ut hur du ska göra det? Har du bestämt när du ska göra det? 

Råd               

• lova inte att hålla personens mående eller planer hemligt
• tala om att du vill att personen skall leva, förmedla hopp genom att tala om att det kan bli bättre och att det finns hjälp att få
• lämna inte personen ensam 
• fråga vilken hjälp personen har tillgång till för att må bättre och känna sig tryggare
• gör en tydlig plan/överenskommelse tillsammans med personen hur ni går vidare tex kontakt med anhöriga, telefonkontakt med sjuksköterska, vårdcentralen eller akutmottagning vuxenpsykiatri tel 044-309 21 38 och berätta hur det förhåller sig för att personen skall få råd och stöd därigenom eller 
• hjälp personen att ta kontakt för professionell hjälp (vårdcentralen eller psykiatrin) och om möjligt följ med som mentalt stöd eller uppmuntra personen att söka professionell hjälp.
• informera att det även finns hjälp och stöd att få via hjälplinjer och stöd
• vid omedelbar livsfara ring 112

Om du misstänker akut fara för livet gäller inga krav på samtycke eller sekretess i kontakt med blåljusaktörer och akut sjukvård när det gäller uppgifter som behöver lämnas för att rädda liv. Situationen är helt jämförbar med hur man agerar om någon får hjärtstopp. Då gäller ”Nöd-rätt”, rätten att rädda liv, enligt Brb 24 kap. 4 §.

Anhöriga/närstående

Anhöriga/närstående är en viktig resurs, både i bedömningssituationen och i det fortsatta vård och behandlingsarbetet. Deras oro skall alltid tas på allvar och de skall alltid involveras så länge det inte finns särskilda skäl som gör det olämpligt. Om personen motsätter sig kontakt med anhöriga/ närstående bör man fråga varför. Ibland behövs ett motivationsarbete, till exempel när personen inte vill belasta de anhöriga/närstående med sina bekymmer. Om personen trots motivationsarbete motsätter sig att anhöriga kontaktas, tänk på att inte bryta sekretess.  

Anhöriga/närstående kan ha behov av hjälp och stöd. Informera om anhörigstöd för vägledning Anhörigstöd - Kristianstads kommun. Genom hjälplinjer som Anhöriglinjen, hjälplinjer och stöd finns även möjlighet att få stöd. 

Det är viktigt att anhöriga/närstående får krisstöd när en person har tagit sitt liv.  Det finns en ökad suicidrisk hos anhöriga efter suicid inom familjen eller släkten. Krisstöd finns att tillgå genom kontakt med präst, diakon och primärvård eller psykiatri.

Barn som anhöriga

Se bilaga: Barn som anhörig

Djur

Finns djur i hemmet som far illa? Behöver Lex Maja anmälan upprättas?

Lex Maja - Kristianstads kommun

Utbildningar

Våga tala om självmord föreläsning av Ulla-Karin Nyberg (30 min)

SPiSS kurs 1: Suicidologi (45 min)

SPiSS kurs 2: Risk och skyddsfaktorer (45 min) 

Utbildning om bemötande och förhållningssätt vid suicidrisk kan arrangeras av specialistsjuksköterska i psykiatri för en arbetsgrupp. Utbildningen grundar sig på filmad föreläsning av psykiatriker Ulla-Karin Nyberg. För mer info eller intresseanmälan, kontakta cecilia.werdenfels@kristianstad.se

MHFA - Första hjälpen till psykisk hälsa

Utbildningen ger grundläggande information om depression, ångestsyndrom, psykossjukdomar, beroendesjukdomar, självdestruktivt beteende och självmord, samt ger riktlinjer för hur man hjälper i kriser förknippade med dessa sjukdomar och beteende.

Lärarledd 2-dagars utbildning. För mer info eller intresseanmälan, kontakta jennie.salmen@kristianstad.se

Ej akut situation

Arbetsmetodik för SOL, LSS och HSV, se rutin Psykisk ohälsa - Kristianstads kommun 

Systematiskt för att förebygga utmanande beteende vid kognitiva svårigheter.

Suicidriskbedömning

Vid misstanke om eller identifierad suicidrisk utifrån riskfaktorer, skyddsfaktorer och varningssignaler;
Vid akut situation se rutin: Akut situation vid suicidnärhet och suicid

Person med kommunal hälso- och sjukvårdsinsats

Kontakta sjuksköterska för konsultation och ställningstagande till insats.

Person utan kommunal hälso- och sjukvårdsinsats

Sjuksköterska kan ge råd och stöd men inte gå in på individnivå och kan inte utföra en suicidriskbedömning för detta kontaktas primärvård eller psykiatrin.

Påverkande faktorer

Patient som inte medverkar eller har substanspåverkan kan vara särskilt svårbedömd. Vid svårbedömd suicidrisk, aktuella eller allvarliga suicidplaner ska sjuksköterska alltid kontakta läkare för ställningstagande till åtgärd/bedömning av läkare.   
Suicidriskbedömning utförs av sjuksköterska främst tillsammans med den personal som känner personen eller om möjligt med hjälp av anhöriga/närstående. Syftet med suicidriskbedömningen är att gradera den sammantagna suicidrisken som låg, medel, hög/mycket hög eller svårbedömd och vidta åtgärder utifrån suicidrisknivå.  

När situationen inte är akut kan verksamhetens övergripande specialistsjuksköterska psykiatri kontaktas för suicidriskbedömning.

Kontakt: Specialistsjuksköterska psykiatri

Suicidriskbedömningen innefattar att:   

• skapa en förtroendefull relation
• bedöma allvarlighetsgrad med hjälp av Beslutsstöd sjuksköterska suicidriskbedömning. Även andra frågor från Suicidstegen kan användas i fall det lämpar sig bättre.
• om patient ger sitt samtycke, inhämta information från anhörig
• värdera graden av suicidrisk med hjälp av underlaget Bedömning av suicidrisknivå. 
• sjuksköterska dokumenterar i Procapita under Bedömning av kroppsfunktioner/struktur Psykiska funktioner/CNS, Bedömning av tankefunktioner som består av frastext av beslutsstödet.
• vid suicidriskbedömning dokumenteras den sammantagna bedömningen och risken minimal/låg, medelhög, hög/mycket hög eller svårbedömd och vilka åtgärder som vidtas för att minska eller förebygga suicid.

Återkoppling 

Informera berörd personal vad som framkommit vid suicidriskbedömningen och planeringen framåt.
Om samtycke ges, informera anhöriga - ” Vi är oroliga för ditt/din anhörige/närståendes mående” Säkerställ att alla är införstådda med nästa steg/planen framåt.  Det kan innebära nytt samtal inom kort, att kontakt tas med annan instans, läkemedelsjustering, akutbesök eller liknande. 

Suicidrisknivåer och åtgärder

Minimal/låg risk  

Exempel låg risk: Personen har suicidtankar men inga konkreta suicidplaner. Inga eller få tungt vägande riskfaktorer. Personen ger god kontakt och bedöms kunna hantera sina psykiska besvär. God sjukdomsinsikt och är hjälpsökande.  

Åtgärd:

• Åtgärder vidtas på primärvårdsnivå genom att informera patientens primärvårdsläkare under förutsättning att patienten ger sitt medgivande till det. Se rutiner för Psykisk ohälsa - Kristianstads kommun och Utmananande beteende vid kognitiva svårigheter under relaterad information längst ner på sidan.

Medelhög risk    

Exempel medelhög risk:  Personen har suicidtankar av måttlig svårighetsgrad, diffusa suicidplaner, några riskfaktorer, ger inte fullgod kontakt.

Åtgärd:

• Ring ansvarig primärvårdsläkare/Falck-läkare tfn: 0771-75 25 25 alternativt akutmottagning vuxenpsykiatri tfn: 044-309 21 38.
• Informera om den aktuella situationen för råd/ställningstagande till åtgärd.  
• Om det bedöms att patient skall besöka akutmottagning vuxenpsykiatri, ombesörj att personal och/eller anhörig medföljer.  
• Om patienten inte frivilligt vill erhålla vård av psykiatrin kan inte psykiatrin göra hembesök och kan endast polishandräcka vid god kännedom om patient
• Då kontaktas Falck-läkare tfn: 0771-75 25 25
• Ring 112 vid överhängande livsfara. 

Hög risk/mycket hög risk  

Exempel hög/mycket hög risk: Svaga egna resurser, sviktande nätverk, flera riskfaktorer i övrigt. Konkreta suicidtankar och planer.

Åtgärd:

• Vid omedelbar livsfara ring 112

Svårbedömd risk 

I vissa situationer är det svårt att bedöma suicidrisken på ett tillförlitligt sätt. Det kan till exempel bero på bristfällig information, berusning, otydlig eller ambivalens suicidal kommunikation och/eller bristande förtroende i samtalet.

Åtgärd: 

• Kontakta läkare. Situationen avgör om det är läkare i primärvård/Falck eller om patient skall bedömas på akutmottagning vuxenpsykiatri.
• Vid omedelbar livsfara ring 112