Dödsfall

Rutin för åtgärder närmast före väntat dödsfall samt för när patient har avlidit.

Bakgrund

SOSFS 2005:10, Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd, Kriterier för bestämmande av människans död,

HSLF FS 2015:15, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall; (genom denna författning upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 1996:29),

Lag (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död,

Patientsäkerhetslagen (2010:659).

Allmänt

En människa är död när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Det är läkarens ansvar att fastställa att döden har inträtt. Fastställande av att döden har inträtt kan inte överlåtas till någon som inte är läkare.

När någon person har avlidit skall hälso- och sjukvårdens uppgifter fullgöras med respekt för den avlidne samt de efterlevande skall visas hänsyn och omtanke.

Förväntat dödsfall

En läkare får fastställa att döden har inträtt utan att personligen ha gjort den kliniska undersökningen, om dödsfallet är förväntat på grund av sjukdom eller nedsatt hälsotillstånd med förmodad begränsad överlevnad och en legitimerad sjuksköterska har gjort denna undersökning och meddelat läkaren resultatet (förväntat dödsfall). Förväntat dödsfall gäller 4 veckor, därefter ska beslutet omprövas och förnyas om det är fortfarande aktuellt.  

Tjänstgörande sjuksköterskas ansvar vid förväntat dödsfall
  • Tjänstgörande sjuksköterskan ansvarar för att vid förväntat dödsfall utföra undersökning av den döde baserad på de instruktioner som i förväg meddelats av patientansvarig läkare.
  • Läkaren skall i dessa fall skriftligt meddela sjuksköterskan klara instruktioner om vilka åtgärder som skall vidtas efter dödsfallet.
  • Undersökningen av den avlidna personen skall dokumenteras på det dokument/blankett som anvisats av ansvarig läkare.
  • Tjänstgörande sjuksköterska som undersöker den avlidna personen ansvarar för att blanketten faxas till patientansvarig läkare. En kopia läggs i omvårdnadsjournalen och en kopia hos den avlidne personen till begravningsentreprenör vid hämtning.

 OBSERVERA

Detta förfarande gäller enbart då patientansvarig läkare i förväg bedömt att det finns anledning att räkna med att en patient snart skall avlida och att läkaren kan fastställa att döden har inträtt utan att själv se den döde.

  • Tjänstgörande sjuksköterska kan avböja att utföra undersökningen av den avlidnes kropp även om det i patientjournalen finns gällande dokument.
  • Om närstående så vill äger dessa alltid rätt att få träffa en läkare i samband med dödsfallet och sjuksköterskan skall i dessa fall alltid kontakta tjänstgörande läkare i primärvård.

Den kliniska undersökningen

Indirekta kriterierna är kännetecken som visar på varaktigt hjärt- och andningsstillestånd som har lett till total hjärninfarkt. Vid den kliniska undersökningen skall samtliga indirekta kriterier vara uppfyllda:

  1. ingen palpabel puls,
  2. inga hörbara hjärtljud vid auskultation,
  3. ingen spontanandning, och
  4. ljusstela, oftast vida, pupiller.

Identifiering av den avlidna personen

Vid identifiering förse den döda kroppen med identitetsband av plast runt vänster handled där namn och personnummer framgår. Sjuksköterskan måste härvid självklart vara säker på den avlidnes identitet. Sjuksköterska bekräftar uppgifter på ID bandet genom sin signatur och titel.

Obligatoriska data på ID-bandet:

  1. personnummer, obs! 12 siffror,
  2. namn,
  3. datum då personen avlidit,
  4. signatur och titel på den sjuksköterska som ansvarar för påsättningen av ID-bandet,
  5. smitta, eventuella smittsamma sjukdomar.

Dokumentation

Sjuksköterskan ska dokumentera i patientens journal att patienten avlidit och klockslag för när döden inträtt. Sjuksköterska ska även dokumentera:

  1. att närstående blivit underrättade om dödsfallet och erhållit information om att ta kontakt med begravningsbyrå,
  2. närståendes val av begravningsbyrå och eventuella andra vidtagna åtgärder,
  3. att blanketten vid förväntat dödsfall skickats/faxats till patientansvarig läkare.

Vak vid livets slut 

I första hand så sker bedömning av vak vid vård i livets slut av sjuksköterskan i samråd med enhetschef. Sjuksköterskan dokumenterar bedömningen i HSL-journal och ansvarar för att följa upp behovet

  • Då enhetschef inte är tillgänglig gör sjuksköterskan bedömningen och informerar enhetschefen i efterhand
  • Det är av enhetschefen utsedd person som tillgodoser att bemanningen är tillräcklig.

Information till närstående

Närstående ska omedelbart underrättas när en patient avlider.  De närstående ska ges möjlighet att i lugn och ro ta avsked av den döde. Närstående ska få information om att ta kontakt med begravningsentreprenör.

Vid naturliga dödsfall (ej förväntade)

  • Sjuksköterskan kontaktar närstående och meddelar dödsfallet efter överenskommelse med läkare.
  • Sjuksköterskan ska alltid vara behjälplig vid dödsfall, detta gäller även patienter som inte är inskrivna i den kommunala hemsjukvården.
  • Sjuksköterska kontaktar ansvarig/jourhavande läkare för konstaterande av dödsfall.
  • Uppmärksamma om det finns behov hos den närstående av att få tala med ansvarig läkare. Om behov finns vidareförmedla detta till ansvarig läkare för kontakt.
  • Viktigt är att uppmärksamma vilken kulturell bakgrund personen har då det kan finnas speciella önskemål i samband med omhändertagande.

Praktisk omhändertagande av den avlidne vid förväntat dödsfall eller naturlig dödsfall efter att läkaren har undersökt kroppen

Innan nedanstående påbörjas ska personalen fått klartecken av sjuksköterskan.

  •  Lägg kroppen tillrätta. Om möjligt lyfts den avlidne till säng gärna med en mindre kudde under huvudet och händerna på bröstet för att undvika missfärgning (likfläckar) av ansikte och händer.
  • Slut den avlidnes ögon, eventuellt med varmt vatten, fuktad tork.
  • Se till att munnen stängs så mycket det är möjligt genom att placera kudde eller handduk under huvudet eller under hakan. Sätt in ev. tandprotes om möjligt. Lyssna in närståendes önskemål.
  • Lägg eventuellt ett lakan och filt över kroppen och vik ner det vid bröstet. Om den avlidne har egna kläder på sig behövs inget lakan.
  • Den avlidne kan ligga kvar i sin säng till dess att begravningsentreprenören hämtar men omständigheter på platsen får vara avgörande i varje enskilt fall.
  • Fråga om det finns särskilda önskemål samt om närstående vill delta i omhändertagande.t
  • Sond, kateter, syrgaskateter etc. tages bort av sjuksköterskan efter överenskommelse med läkare.
  • Tvätta den avlidne efter behov och närståendes önskemål.
  • Klä den avlidne enligt uttalat önskemål om detta finns.
  • Bädda med rena sängkläder.
  • Håll rummet svalt.
  • Ge tid för avsked. Den avlidne kan ligga kvar i sin säng till dess att begravningsentreprenören hämtar men omständigheter på platsen får vara avgörande i varje enskilt fall.

Fastställande av identitet

Den läkare som konstaterar dödsfallet ansvarar för att den avlidnes identitet är klarlagd. Om den avlidnes identitet är osäker eller okänd ska polisanmälan göras direkt och då ansvarar polisen för att identiteten säkras.

Tjänstgörande sjuksköterskas ansvar vid ej förväntat dödsfall

  • Tjänstgörande sjuksköterska är ansvarig för att vid ej förväntade dödsfall kontakta patientansvarig läkare alternativt jourhavande läkare.
  • Det är läkare som ansvarar för att polisanmälan görs om sådan kan bli aktuell. Om det vid påträffande av ett oväntat dödsfall konstateras att det finns skäl för polisanmälan, bör den avlidnes kläder och andra föremål inte röras mer än nödvändigt.
  • Tjänstgörande sjuksköterska ansvara för att dokumentera dödsfallet i patientjournalen.

Krav på kontakt med läkare

En läkare ska alltid kontaktas vid:

  • misstanke om att dödsfall är orsakat av yttre påverkan dvs. genom skada eller förgiftning utfört av annan en den avlidne,
  • olycksfall,
  • självmord,
  • om dödsfallet inte kan förklaras av tidigare sjukdom eller sjukdomsbild inte kan förklara dödsfallet,
  • när en missbrukare anträffas död,
  • vid framskriden förruttnelse,
  • om ett dödsfall kan misstänkas ha samband med fel eller försummelse i hälso- och sjukvården,
  • om en avliden inte har kunnat identifieras.

Vid samverkanspatient (delat hälso- och sjukvårdsansvar mellan kommun och ASIH)

En Samordnad Individuell Plan, SIP, ska upprättas för varje samverkans patient . Vid dödsfall utförs undersökning av kroppen av sjuksköterska i ASIH. Beställning av transport i ordinärt boende med kommunal hemsjukvård eller särskilt boende sker enligt kommunens rutiner. Information om dödsfall lämnas till närstående antingen av kommunens sjuksköterska eller sjuksköterska från ASIH. Detta enligt överenskommelse de emellan. 

Transport

Kommunen har tecknat ett avtal med en begravningsbyrå angående transport av avlidna i eget boende erhållit kommunal hemsjukvård. Kontakta sjuksköterska eller enhetschef om anhöriga vill använda avtalet. För mer detaljerad infromation se nedan under dokument Transport av avliden.

Transport vid explosiva implantat (31/8-2020)

För transport av avlidna med explosivt implantat t.ex. pacemaker, kontakta begravningsbyrå Fonus.

Efterlevandesamtal

Ansvarig sjuksköterska kontaktar närstående för att bestämma tid för efterlevandesamtal.

Palliativregister

Fyll i dödsfallsenkät för Svenska Palliativregistret i samarbete med personalen som var med vid vården i livets slut. För mer information se under flik Palliativregistret i hälso- och sjukvårdshandböcker/ Palliativ vård och  länk nedan (Palliativregister).

Misstanke om onaturligt dödsfall

Vid misstanke om onaturligt dödsfall ska, efter dödsfallets konstaterande, inga åtgärder vidtas med den avlidne tills dess att polis tagit ställning till om det finns skäl för rättsmedicinsk undersökning.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.