Stenar och grus i city

Uppdaterad:10. december 2020 12:00Arkiverad

De flesta av Kristianstads stadsgator är stensatta istället för asfalterade. Just nu ligger det grus på stenarna för att de inte ska lossna – men vad finns det egentligen för olika stenar runt omkring på Kristianstads gator och varför så mycket gult?

Det finns många olika typer av stensättningar i Kristianstad, men vad kallas de och varför så mycket gult?
Det finns många olika typer av stensättningar i Kristianstad, men vad kallas de och varför så mycket gult?

Gruset som kallas foggrus är utborstat på gatorna kring Stora Torg och en bit söderut på gågatorna.

Gruset sopas ned i fogarna mellan gatstenarna för att de inte ska lossna.

- För ett par år sedan lade vi nya ledningar och markvärme i innerstadens gator och nu behövde vi fylla på med grus igen mellan stenarna för att de inte ska lossna, säger Henrik Wester, informatör på tekniska förvaltningen.

I Kristianstad är de flesta innerstadsgator stensatta istället för asfalterade. Stenen är en del av Kristianstads identitet, bidrar till utsmyckningen av stadsrummet och har en hastighetsdämpande effekt. De brukar uppskattas av besökare och inte sällan får kommunen frågor. Det finns många olika varianter runt om i staden och här kan du läsa mer om dem.

Marktegel

Den sten som många kanske identifierar starkast med Kristianstads stadskärna är det danska gula markteglet. Det finns på de flesta gångytor och trottoarer mellan Östra och Västra boulevarden. Det förekommer även som brunt, fast i mindre omfattning, på norra och södra sidan av Lilla Torg (Cardellsgatan och Döbelnsgatan). Längs Norra Kaserngatan finns en variant som är brunt Höganästegel. Ytan har uppdaterats på nyare stenläggningar för att vara mindre hal om vintern.

Gul och brun marktegel på Lilla Torg.  

Smågatsten

9 – 11 cm stora kvadratiska granitstenar. Smågatstenen är vanlig på körbanor och huggen i Bjärlövsgranit. Den ligger vanligen i en så kallad bågsättning. Bottenstenen i bågarna kallas lokalt för ”smygen” och är den sten som hela mönstret utgår ifrån. Stenarna i toppen av bågarna kallas för hjärtstenar. Den finns i en variant som kallas ”flammad” som har en jämnare yta. Den läggs på tillgänglighetsanpassade ytor och passager.

Smågatstenen syns till höger i bilden. Gatstenens övergång från rader till bågsättning är ett bevis på yrkesskickligheten hos stensättarna.

Storgatsten

Storgatstenen finns på Tivoligatan och Västra Vallgatan. Samma sten som smågatsten, fast skuren i större dimensioner. Underlaget är extremt slitstarkt och verkar hastighetsdämpande tack vare sin utformning.

Storgatstenen på Tivoligatan är slitstark och hastighetsdämpande.

Granithällar

Stora utskurna stenplattor i granit utgör ett mycket vackert och slittåligt underlag som är jämnt att gå på. Finns på Hästtorget och på Streetplazan bakom Galleria Boulevard. Varje block väger cirka 85 kg.

Hela Hästtorget är stensatt med granithällar.

Borgmästarsten

Den bredare kantstenen mellan körbanor och höjd trottoar kallas borgmästarsten. Namnet har sitt ursprung från förr i tiden, då upphöjningens funktion var att finare folk skulle slippa smutsa ned sina kläder i de vanligen ganska - bland annat - leriga gatorna.

Den upphöjda breda stenen i mitten kallas "Borgmästarsten" och utgör trottoarkant.

Taktila stråk

På vissa delar av ytorna i gaturummet finns spår och prickar i relief. De kallas taktila stråk och ska underlätta för synskadade. De taktila stråken kan vara gjorda i olika material, men betong är vanligast. Utöver formen så är de också utförda i stark färgkontrast.

Taktila stråk vid Hästtorget underlättar för synskadade att röra sig i gatumiljön.

Kullersten

Rund gatsten som i dag oftast förekommer som sidobeklädnad i gaturum, på grund av att den är svår ur tillgänglighetsperspektiv. Finns på Teatergatan och på vissa andra ytor i den norra delen av stadskärnan, bland annat på Norra Kasern.

Intill fasaden på församlingshemmet på norr ligger det kullersten mot fasaden för att skapa kontrast mot smågatstenens ränndal som ska leda undan vatten. 

Budskap i marken

När en gata eller yta i Kristianstad är stensatt och klar är det tradition att stensättarna skriver sina namn på en sten. Ett exempel är i hörnet Cardellsgatan/Västra Storgatan, där de stensättare som iordningställde gatan 2018 har ristat in sina namn. Samma detalj kan hittas på på Östra Storgatan vid platanerna (2017) och för att hitta namn från längre i tillbaka i tiden - leta bland stenarna på Lilla Torgs östra sida.

I korsningen Cardellsgatan/Västra Storgatan syns stensättningshantverk i olika utföranden, tillsammans med en större sten där stensättarnas namn har ristats in - en tradition med anor!

Varför gul färg?

När man går omkring i Kristianstad är den gula färget framträdande i gaturummet - bland annat på markteglet. Valet gjordes på 1930-talet, ursprungligen som markbeklädnad på Östermalm, för att sedan tas in i stadskärnan.

- Det var troligtvis för att man tyckte att stenen var prisvärd, att färgen var fin och därmed var den lämplig som dominant färg i staden. Ibland är det så enkelt, säger Sune Friström, f.d. stadsarkitekt.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.