Stadsarkitekten: "Det gäller att fokusera på möjligheterna"

11. november 2019 09:43Arkiverad

Kanalslinga med sittplatser och olika verksamheter. ”Pocket gardens” i centrala lägen. Paviljong på Stora Torg. Kommunens stadsarkitekt Roger Jönsson har många idéer om hur stadskärnan kan utvecklas.

Roger Jönsson, stadsarkitekt i Kristianstads kommun, har många tankar om hur det offentliga rummet i stadskärnan kan utvecklas för att skapa en attraktiv stad.
Roger Jönsson, stadsarkitekt i Kristianstads kommun, har många tankar om hur det offentliga rummet i stadskärnan kan utvecklas för att skapa en attraktiv stad.

-  Kan vi jobba med de offentliga platserna så människor vill använda dem mer och se nya möjligheter är jag övertygad om att Kristianstad kommer fortsätta vara en attraktiv stad, säger Roger Jönsson.

Att staden och användningen av staden kommer att förändras de närmaste åren är Roger Jönsson helt övertygad om. Som stadsarkitekt ser han också mycket av möjligheterna och potentialen som Kristianstad faktiskt har.

-          Det är synd att så mycket fokus i debatten ligger på det negativa, på den kris som handeln just nu går igenom och på gallerian som inte fungerar som vi hade önskat. Men det finns så mycket annat i staden som glöms bort. En stadskärna är ju inte bara handel, även om handeln är jätteviktig så har vi också kultur, natur, restauranger, olika aktiviteter – det är många olika saker som skapar en stad, säger Roger.

Växande stad

Kristianstad är en stad som växer. Förtätningen av centrala Kristianstad, som Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar mycket med, kommer att innebära ett stort antal nya bostäder och även arbetsplatser i centrumnära läge de närmaste åren, och därigenom också ett ökat underlag av människor som vistas i stadskärnan.

-          Vi har K-fastigheters bostäder vid Stora Torg som håller på att byggas, och Westbygg vid Hästtorget. Sedan planerar ju Bröderna Persson ett stort projekt på Söder, liksom ABK vid Östermalms Park. Dessutom ska Rättscentrum byggas, vilket innebär ett stort antal centrumnära arbetsplatser. Det finns stora förtätningsprojekt nu som kommer att ha en påverkan på centrum, säger Roger Jönsson.

Kommunen tittar också på vad man kan göra ytterligare för att förstärka stadens attraktivitet. Hur kan man utveckla de offentliga platserna, det vill säga gatorna, torgen och stråken så att människor vill vara där?

-          Jag tror på att göra platserna mer inbjudande, så att användningen ökar, säger Roger Jönsson.

Det finns många idéer och tankar på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen om hur staden skulle kunna utvecklas framöver. Roger är inne på att man ska våga pröva saker mer – se om det fungerar, och ta bort eller ändra om det inte funkar. Kanske skulle man ha en paviljong någonstans på Stora Torg som kan hyras ut till olika intressenter beroende på årstid, eller så kan man man skapa små ”pocket gardens” för att hitta oaser i stadskärnan – exempelvis vid Sommaro eller vid Kulturkvarteret.  Tankar finns också om att skapa lekplatser centralt, liksom om att utveckla Tivoliparken. Och hur kan vi lyfta fram Kristianstads signum: Vattnet och kanalerna?

-          Vi har funderat på en kanalslinga, något som skulle kunna bli en attraktion i sig själv. Ett gångstråk både längs Helge Å och kanalerna i staden skulle kunna innehålla en rad olika verksamheter som lyfter Vattenrikets aspekter – eller varför inte berättar om allt tekniskt arbete med pumpar och liknande som görs för att skydda Kristianstad från översvämningar? Det finns mycket att lyfta fram och uppmärksamma när det gäller vattnet i Kristianstad, säger Roger.

 Torghandel och grönska

Bland de medborgarsynpunkter som hittills kommit fram i samband med projekt En levande stadskärna är det många som lyfter fram torghandeln, fler sittplatser och mer grönska i staden som faktorer för en ökad attraktivitet. Det är också punkter som kommunen börjat titta på, vad man skulle kunna göra för att stimulera mer torghandel, var någonstans man skulle kunna skapa fler platser att sitta ned på, samt var och hur man skulle kunna skapa små grönområden.

-          Det finns platser där vi ser att vi skulle kunna utnyttja miljön bättre för att göra den mer attraktiv. Torgen är exempelvis sådana platser, framför allt Stora Torg är i dag ganska outnyttjat. Man skulle kunna utveckla koncepten med restauranger och uteserveringar, vi ser ju i utvecklingen att städer generellt går mot färre butiker och fler caféer och restauranger. Där hade torgen kunnat vara en viktig del.

Vad är kommunens roll i en sådan utveckling?

-          Kommunen sätter ramarna, ger förutsättningarna. Det är också kommunen som har de offentliga platserna, medan det är fastighetsägarna som äger husen i staden. Det är heller inte kommunen som driver verksamheter eller har uteserveringar. Vad vi kan göra är att jobba för att välkomna fler näringsidkare genom att försöka göra det enklare, inte ha krångliga regelverk utan se till att goda idéer blir snabbt förverkligade.

Samtidigt finns det en lagstiftning att förhålla sig till?

-          Ja, det handlar ju om säkerhet, tillgänglighet, brandskydd och så vidare, och där behöver vissa krav uppfyllas. Men man ska inte vara rädd för att tänka nytt, och hitta nya smarta koncept – vill vi ha en stad som möter framtiden så behöver vi också nytänkande.

Men är det så lätt i en stad med gamla byggnader som Kristianstad har?

-          Man ska inte se gamla fina byggnader som en begränsning, tvärt om är de vackra byggnaderna en del i vad som gör vår stad attraktiv. Det finns en väldig kvalitet i vår arkitektur, som med sina proportioner skapar trivsamma rum att vara i. Visst kan det finnas en del praktiska problem att lösa, men det är också viktigt att värna om att ha verksamheter i bottenplan i centrala lägen – det är ju det som skapar stadsliv. Handeln är jätteviktig, och kommer också i framtiden vara en viktig del av staden – men allt förändras ju, och kanske ser handeln lite annorlunda ut i framtiden.

Till sist: Galleria Boulevard. Många tror ju att det är kommunen som byggt gallerian, men även om så inte är fallet så var det ändå kommunen som gav bygglovet till Steen & Ström?

-          Med facit i hand kan man konstatera att Gallerian blev för stor.  Det var också en diskussion som fördes med Steen & Ström under processens gång, och kanske skulle vi stått på oss bättre. Men man ska heller inte glömma bort att tanken med gallerian var att ge staden en injektion, något nytt som inte funnits i Kristianstad tidigare. Grundtanken var god, sedan har det ju inte blivit riktigt som vi önskade. Men kan vi tillsammans med Steen & Ström utveckla och hitta ett annat innehåll för gallerian så är jag övertygad om att det kommer bli bra – på sikt kommer ju Galleria Boulevard inte att fortsätta stå tom.

  • Meddela fel på sidan

    Har du någon annan fråga till kommunen skickar du in den här.

    * Obligatoriskt om du vill få svar

    Det du skickar till kommunen blir allmän handling.